Varje dag räknas – om
behovet av sammanhållen
vård för äldre
En åldrande befolkning är ett tecken på framsteg – men också en utmaning för vården. Äldre- och
socialförsäkringsminister Anna Tenje lyfter vikten av samverkan, fast läkarkontakt och en mer
tillgänglig vård för att möta behoven hos äldre med komplex sjukdomsbild. Med regeringens nya
demensstrategi och förstärkta satsningar på primärvården vill hon skapa trygghet i livets slut-
skede.
TEXT: Ulrica Segersten
INTERVJU Anja Tenje
nligt lagen ska de äldre ha
tillgång till fast läkarkontakt
och, om man har behov
enligt SoL och HSL, även en
individuell plan. Det säger
äldre- och socialförsäkrings-
minister Anna Tenje som vid
flera tillfällen höjt sin röst
både mot ålderismen, ”som
resursslöseri” och för att
kvaliteten i äldreomsorgen måste stärkas. Hon på-
minner samtidigt om att det faktum att de äldre blir
allt fler är ett resultat av förbättrad folkhälsa och
medicinteknisk utveckling. Att det är en fantastisk
utveckling, men att med stigande ålder ökar risken
för mer komplexa sjukdomstillstånd.
– Dessa personer har ofta behov av både enkla
och kvalificerade primärvårdsinsatser och insatser
från den specialiserade hälso- och sjukvården. Den-
na utveckling ställer särskilda krav på hur regioner
som kommuner, organiserar och tillgängliggör
hälso- och sjukvård. Det gäller bland annat till-
gången till medicinteknisk utrustning, personalens
kompetens, bemanning och inte minst samverkan
mellan hälso- och sjukvårdens olika delar; regional
och kommunal primärvård samt den specialiserade
vården som regionerna ansvarar för, säger Anna
Tenje.
Det är lätt att äldre faller mellan stolarna. För att
vården ska kunna upplevas som sömlös, menar mi-
nistern att båda huvudmännen behöver samverka
kring planeringen och utvecklingen av hälso- och
sjukvården.
– Detta behöver göras med invånarnas behov som
utgångspunkt. Här vet vi att det fortsatt finns stora
utmaningar.
Den kommunala hälso- och sjukvården möter i
hög grad äldre patienter med sammansatta behov,
personer med kroniska sjukdomar och multisjuka
personer. För att möta dessa individers behov och
erbjuda dem en god och säker vård krävs medicinsk
kompetens.
– Regeringen tillsatte mot denna bakgrund en ut-
redning som lämnade förslag som stärker kommu-
nernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i
kommunal hälso- och sjukvård. Utredaren föreslog
även åtgärder för att skapa bättre förutsättningar
för personal- och kompetensförsörjningen inom
den kommunala hälso- och sjukvården.
Förslagen som innefattar möjligheten för
kommuner att anställa läkare för kliniskt arbete,
överlämnades till regeringen i november 2024. Ut-
redningen lämnade också förslag för tydligare och
mer enhetliga avtal om läkarmedverkan mellan re-
gion och kommun samt en ledarskapsutbildning för
chefer inom den kommunala hälso- och sjukvården.
I takt med att vi lever längre ökar också antalet
sjuka år, inte minst med kroniska sjukdomar,
samtidigt som vi kan göra mer rent medicinskt.
Hur ser du på politikens roll i att anpassa hälso-
och sjukvården till denna demograíska och
medicinska utveckling?
– Nuvarande organisering av hälso- och sjuk-
vårdssystemet i Sverige kom till i en annan tid och
den fungerar inte fullt ut för att hantera befolk-
ningens behov av hälso- och sjukvård. Det är just
denna utveckling som i hög grad är motivet till den
pågående omställningen till god och nära vård som
regeringen nu arbetar med.
– En utvecklad nära vård med en stärkt primär-
vård kan ge en effektiv hälso- och sjukvård där
tillgängliga resurser används på bästa sätt. Målet
med omställningen av hälso- och sjukvården är att
patienten får en god, nära och samordnad vård som
stärker hälsan. Samt att patienten, oaktad ålder, är
delaktig utifrån sina förutsättningar och preferen-
ser.
ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN 9