SLS Tematidning Äldre i fokus 2025

Tematidning från Svenska Läkaresällskapet som lyfter behovet av förändring i vården av äldre med multisjuklighet.

10 ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN LÄ

Anna Tenje poängterar att vi behöver bli mer

fokuserade på vilka vi är till för, inte i vilken regi

vård- eller omsorgsinsatser sker. Att även politiken

behöver samarbeta bättre.

–Det sista vi vill är att äldre med stort vårdbehov

hamnar på akuten. Här behöver både den kom-

munala och regionala hälso- och sjukvården samt

omsorgen hantera vårdbehovet.

I januari tog regeringen beslut om en ny utveck-

lad nationell demensstrategi: ”Varje dag räknas:

Nationell demensstrategi 2025–2028”.

– Strategin syftar till att tydliggöra områden inom

socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tand-

vården som är av särskild betydelse för personer

som har en demenssjukdom, lyfta fram behov av

utveckling och att följa upp utvecklingen. Strategin

kan vara ett stöd för kommuner, regioner och andra

aktörer i arbetet med kvalitetsutveckling, så att per-

soner som har en demenssjukdom får tillgång till

vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har

också fått i uppdrag att främja utvecklingen inom

vården, omsorgen och tandvården för personer med

demenssjukdom.

Det ínns en återkommande kritik om att äldre

med komplexa vårdbehov ”faller mellan stolar-

na” – mellan primärvård, specialistvård och

kommunal omsorg. Finns det konkreta politiska

initiativ eller visioner för att förbättra sam-

ordningen och tydliggöra ansvarsfördelningen

mellan vårdnivåerna?

– Äldre multisjuka personer har ofta komplexa

vårdbehov och därmed särskilt stort behov av

trygghet, kontinuitet och samordning. Vård- och

omsorgsinsatser utförs av flera olika professioner

inom kommunen och läkarinsatser utförs av regi-

onens primärvård. Många äldre personer har även

behov av specialiserad hälso- och sjukvård från

regionen. Samordningsbehoven är därmed betydan-

de, svarar Anna Tenje.

Ministern återkommer till att god och nära vård

handlar just om att säkerställa att den är samord-

nad. Regioner och kommuner behöver därför arbeta

med planering och samverkan mellan kommun och

region i hälso- och sjukvården, för att kunna ta del

av medlen för god och nära vård.

– Ett annat viktigt område som huvudmännen

behöver arbeta med för att få ta del av medlen är

fast läkarkontakt, säger Anna Tenje.

Enligt Anna Tenje kan vikten av fast läkarkontakt

inte nog överskattas.

– Kontinuitet underlättar informationsutbytet

och har därmed positiv effekt för behandlingen av

patienten och patientens upplevelse av vården.

Inom hemtjänsten fnns idag fast omsorgskon-

takt, och under 2026 inför regeringen även fast

omsorgskontakt inom särskilt boende. Rapporter

visar att personer med en fast kontakt i vården har

bättre erfarenheter när det gäller tillgänglighet,

delaktighet och samordning än personer utan en

fast kontakt.

– Samtidigt vet vi att färre än hälften av de som

har behov av en fast läkare upplever att de har till-

gång till det. Detta trots att lagen säger att regionen

ska organisera primärvården så att alla som omfat-

tas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan

välja och få tillgång till en fast läkarkontakt.

– Jag vill också påminna om att det av socialtjänst-

lagen och hälso- och sjukvårdslagen följer att en

individuell plan ska upprättas när en individ har

behov av insatser både från hälso- och sjukvården

och från socialtjänsten. Sådana individuella planer

benämns ofta samordnade individuella planer, SIP. I

min tidigare roll som kommunstyrelseordförande i

Växjö lade vi stor vikt vid en god SIP, just för att det

får en otroligt positiv effekt för den enskilde.

Hur ser du på den långsiktiga nedgången i

tillgång till vårdplatser för äldre multisjuka, och

dess konsekvenser för exempelvis akutsjukvår-

den? Vad anser du borde vara den bärande ílo-

soín kring hur många vårdplatser som behövs?

– Regeringen ser flera tecken på att hälso- och

sjukvårdens kapacitet inte är anpassad för att möta

dagens behov, med bland annat långa vårdköer,

bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal

vårdplatser med bristande patientsäkerhet som

följd. Att öka vårdkapaciteten, där antalet dispo-

nibla vårdplatser ingår som en viktig del, och korta

vårdköerna är en prioriterat fråga för regeringen,

säger Anna Tenje.

Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka

tillgängligheten och öka vårdkapaciteten. Under

2025 fördelar regeringen 5,9 miljarder kronor till

regionerna. Medlen är prestationsbaserade och ska

användas för att stärka tillgängligheten, öka vård-

kapaciteten, och förbättra kompetensförsörjningen

och arbetsmiljön. Regioner som inte kan visa på

resultat blir återbetalningsskyldiga.

Regeringen har sedan tidigare även gett Socialsty-

relsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för

att minska vårdplatsbristen. I uppdraget ingår att

Socialstyrelsen ska stödja regionerna i arbetet med

att uppnå riktvärdet och öka vårdkapaciteten. För

att det ska lyckas måste kompetensförsörjningen

stärkas och arbetsmiljön förbättras, så att hälso-

och sjukvårdens personal har förutsättningar att

vilja och orka arbeta i hälso- och sjulvården.

Hur skulle du själv deíniera ett ”framgångsrikt

åldrande”? Och vilken roll spelar samhället och

vården i att möjliggöra detta?

– För mig kan regeringens nya demensstrategi

sammanfatta min syn på framgångsrikt åldrande;

att varje dag räknas. Varje dag räknas, där reger-

ingens satsningar på ofrivillig ensamhet uppmärk-

sammas, att hälsosamtal görs i kommuner och att

socialtjänsten och vård- och omsorg arbetar mer fö-

rebyggande. För varje dag räknas för alla individer i

vårt samhälle. Sverige som välfärdssamhälle ska se,

bry sig om och uppmärksamma de sista åren av en

människas liv på motsvarande sätt som vi ser på de

första åren i livet - med förhoppningar, engagemang

och omtanke, avslutar minister Anna Tenje.