10 ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN LÄ
Anna Tenje poängterar att vi behöver bli mer
fokuserade på vilka vi är till för, inte i vilken regi
vård- eller omsorgsinsatser sker. Att även politiken
behöver samarbeta bättre.
–Det sista vi vill är att äldre med stort vårdbehov
hamnar på akuten. Här behöver både den kom-
munala och regionala hälso- och sjukvården samt
omsorgen hantera vårdbehovet.
I januari tog regeringen beslut om en ny utveck-
lad nationell demensstrategi: ”Varje dag räknas:
Nationell demensstrategi 2025–2028”.
– Strategin syftar till att tydliggöra områden inom
socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tand-
vården som är av särskild betydelse för personer
som har en demenssjukdom, lyfta fram behov av
utveckling och att följa upp utvecklingen. Strategin
kan vara ett stöd för kommuner, regioner och andra
aktörer i arbetet med kvalitetsutveckling, så att per-
soner som har en demenssjukdom får tillgång till
vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har
också fått i uppdrag att främja utvecklingen inom
vården, omsorgen och tandvården för personer med
demenssjukdom.
Det ínns en återkommande kritik om att äldre
med komplexa vårdbehov ”faller mellan stolar-
na” – mellan primärvård, specialistvård och
kommunal omsorg. Finns det konkreta politiska
initiativ eller visioner för att förbättra sam-
ordningen och tydliggöra ansvarsfördelningen
mellan vårdnivåerna?
– Äldre multisjuka personer har ofta komplexa
vårdbehov och därmed särskilt stort behov av
trygghet, kontinuitet och samordning. Vård- och
omsorgsinsatser utförs av flera olika professioner
inom kommunen och läkarinsatser utförs av regi-
onens primärvård. Många äldre personer har även
behov av specialiserad hälso- och sjukvård från
regionen. Samordningsbehoven är därmed betydan-
de, svarar Anna Tenje.
Ministern återkommer till att god och nära vård
handlar just om att säkerställa att den är samord-
nad. Regioner och kommuner behöver därför arbeta
med planering och samverkan mellan kommun och
region i hälso- och sjukvården, för att kunna ta del
av medlen för god och nära vård.
– Ett annat viktigt område som huvudmännen
behöver arbeta med för att få ta del av medlen är
fast läkarkontakt, säger Anna Tenje.
Enligt Anna Tenje kan vikten av fast läkarkontakt
inte nog överskattas.
– Kontinuitet underlättar informationsutbytet
och har därmed positiv effekt för behandlingen av
patienten och patientens upplevelse av vården.
Inom hemtjänsten fnns idag fast omsorgskon-
takt, och under 2026 inför regeringen även fast
omsorgskontakt inom särskilt boende. Rapporter
visar att personer med en fast kontakt i vården har
bättre erfarenheter när det gäller tillgänglighet,
delaktighet och samordning än personer utan en
fast kontakt.
– Samtidigt vet vi att färre än hälften av de som
har behov av en fast läkare upplever att de har till-
gång till det. Detta trots att lagen säger att regionen
ska organisera primärvården så att alla som omfat-
tas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan
välja och få tillgång till en fast läkarkontakt.
– Jag vill också påminna om att det av socialtjänst-
lagen och hälso- och sjukvårdslagen följer att en
individuell plan ska upprättas när en individ har
behov av insatser både från hälso- och sjukvården
och från socialtjänsten. Sådana individuella planer
benämns ofta samordnade individuella planer, SIP. I
min tidigare roll som kommunstyrelseordförande i
Växjö lade vi stor vikt vid en god SIP, just för att det
får en otroligt positiv effekt för den enskilde.
Hur ser du på den långsiktiga nedgången i
tillgång till vårdplatser för äldre multisjuka, och
dess konsekvenser för exempelvis akutsjukvår-
den? Vad anser du borde vara den bärande ílo-
soín kring hur många vårdplatser som behövs?
– Regeringen ser flera tecken på att hälso- och
sjukvårdens kapacitet inte är anpassad för att möta
dagens behov, med bland annat långa vårdköer,
bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal
vårdplatser med bristande patientsäkerhet som
följd. Att öka vårdkapaciteten, där antalet dispo-
nibla vårdplatser ingår som en viktig del, och korta
vårdköerna är en prioriterat fråga för regeringen,
säger Anna Tenje.
Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka
tillgängligheten och öka vårdkapaciteten. Under
2025 fördelar regeringen 5,9 miljarder kronor till
regionerna. Medlen är prestationsbaserade och ska
användas för att stärka tillgängligheten, öka vård-
kapaciteten, och förbättra kompetensförsörjningen
och arbetsmiljön. Regioner som inte kan visa på
resultat blir återbetalningsskyldiga.
Regeringen har sedan tidigare även gett Socialsty-
relsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för
att minska vårdplatsbristen. I uppdraget ingår att
Socialstyrelsen ska stödja regionerna i arbetet med
att uppnå riktvärdet och öka vårdkapaciteten. För
att det ska lyckas måste kompetensförsörjningen
stärkas och arbetsmiljön förbättras, så att hälso-
och sjukvårdens personal har förutsättningar att
vilja och orka arbeta i hälso- och sjulvården.
Hur skulle du själv deíniera ett ”framgångsrikt
åldrande”? Och vilken roll spelar samhället och
vården i att möjliggöra detta?
– För mig kan regeringens nya demensstrategi
sammanfatta min syn på framgångsrikt åldrande;
att varje dag räknas. Varje dag räknas, där reger-
ingens satsningar på ofrivillig ensamhet uppmärk-
sammas, att hälsosamtal görs i kommuner och att
socialtjänsten och vård- och omsorg arbetar mer fö-
rebyggande. För varje dag räknas för alla individer i
vårt samhälle. Sverige som välfärdssamhälle ska se,
bry sig om och uppmärksamma de sista åren av en
människas liv på motsvarande sätt som vi ser på de
första åren i livet - med förhoppningar, engagemang
och omtanke, avslutar minister Anna Tenje.