SLS Tematidning Äldre i fokus 2025

Tematidning från Svenska Läkaresällskapet som lyfter behovet av förändring i vården av äldre med multisjuklighet.

2025

SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PRESENTERAR TEMATIDNING

För en patientorienterad & behovsstyrd hälso- och sjukvård av hög kvalitet

Äldre i fokus

Äldre och läkemedel

Gunnar Andersson, 75, tar nio olika

läkemedel och kämpar för att hålla

ordning.

Vårdens vanligaste patient

Catharina Ihre Lundgren, Svenska Läkaresällskapets

ordförande

”Varje dag räknas”

Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje

”Vi måste våga prata om prioriteringar”

Anders Castor, ordförande för Svenska Läkaresällskapets delegation

för medicinsk etik

Etiken i livets

slutskede

3. SLS ordförande

Catharina Ihre Lundgren:

”Vårdens vanligaste

patient”

4. Forskning – nyckeln till

ökad kunskap

Ola Winqvist: ”Kunskaper-

na kring multisjuklighet är

fortfarande begränsade”

6.Medicinsk kvalitet

Niklas Ekerstad: ”Evidens

och behov ska styra vår-

den - även för äldre”

8. Äldre- och socialförsäk-

ringsministern

Anna Tenje: ”Det sista vi

vill är att äldre med stort

vårdbehov hamnar på

akuten”

11. Läkarmedverkan i kom-

munal hälso- och sjukvård

Susanna Althini: ”Splittrat

ansvar gynnar inte

vården av äldre”

12. Lärdomar från England

Lord Darzi: ”Tillgången till

vård är kritisk inom alla

delar av NHS med allde-

les för långa väntetider”

14. Kalendarium

SLS utbildnings- och fort-

bildningsaktiviteter

16. Äldre och läkemedel

Mikael Hofmann: ”Läke-

medelsbehandling hos

äldre – en balansgång

mellan nytta och risk”

18. Patienten har ordet

”När läkemedlen tar över

vardagen”

20. Professionsröster

”Hur man behandlar sina

äldre är ett kvitto på hur

väl ett samhälle fungerar”

22. Etiken i livets slutskede

Anders Castor: ”Vi måste

våga prata om vad vi gör

för patienter i livets slut-

skede”

24. Äldre och hälsa

Anna Kiessling: ”Det är

aldrig försent att göra

skillnad”

26. Kloka Kliniska Val

Att undvika både över-

diagnostik och underbe-

handling

27. Krönika

Inger Ros: ”Mellan vård-

besök och väntan – livet

pågår fortfarande”

Innehåll

För mer information om

Svenska Läkaresällskapet

– besök www.sls.se och

följ oss på Facebook,

LinkedIn och YouTube!

Foto: Håkan Lindgren

27

Foto: PRO

11

Foto: Privat

Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

20

Foto: Privat

17

Foto: xx

12

Foto: Roger Harris

Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation. Vårt syfte är att verka för

förbättrad hälsa och sjukvård genom att främja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.

PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm

VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se

ANSVARIG UTGIVARE Anders Bengtsson, kanslichef SLS

REDAKTÖR & GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS

FOTON Alexander Donka, Anders Warne, Anna Molander, bwhbulletin.org, Erik Flyg, Erik Simander, Håkan Lindgren,

Imperial College of London, Istockphoto, Kristian Pohl (Regeringskansliet), Linköpings universitet, Polaris, PRO,

Roger Harris (House of Lords), Skånes universitetssjukhus, Stefan Zimmerman, Studentlitteratur, Uppsala universitet

TEXTER Anders Bengtsson, Jaana Logren Bergqvist, Lena Edberg, Lilian Lindberg, Mikael Hoffmann, Ulrica Segersten

TRYCK Stibo Complete. Papper 70g UPM Star Matt.

FRÅGOR OM INNEHÅLLET SLS kommunikationschef, Jaana Logren Bergqvist, jaana.logren@sls.se, 08- 440 88 68

27

”Vårdens vanligaste

patient”

Foto: Erik Flyg

itt emot mig sitter min patient – en kvinna med konsta-

terad bröstcancer. Journalen säger att hon är 98 år gam-

mal, men det är svårt att föreställa sig. Hon är pigg och

närvarande, bor hemma och klarar sig utan hemtjänst.

När jag föreslår ett uppföljande besök om tre månader

ler hon och säger: ”Så du tror att jag lever då?” Ja, det gör jag verkligen.

Hon svarar väl på behandlingen, utan komplikationer. Det är ett tydligt

exempel på hur långt vi har kommit tack vare medicinsk forskning och

framsteg – som har gjort att fler lever längre – en fantastisk utveckling.

Men med den ökande livslängden följer också en ny verklighet:

allt fler patienter lever med flera samtidiga, kroniska sjukdomar. Vår

vanligaste patient i dag är 75 år och har fem till sex diagnoser. Vården är

däremot fortfarande strukturerad utifrån enskilda diagnoser och specia-

liteter. Det gör att äldre med multisjuklighet ofta hamnar i kläm – mellan

vårdnivåer, mellan riktlinjer, och mellan huvudmän. Det finns allvarliga

brister i vården för denna växande patientgrupp. Det är hög tid att ändra

på det och det är därför vi valt att lyfta äldre med multisjuklighet som

tema i denna tidning.

Forskningen kring patientgruppen är bristfällig. De flesta kliniska

studier fokuserar på enskilda diagnoser och inkluderar sällan äldre

personer med komplex sjukdomsbild. Det innebär att vi ofta saknar

evidensbaserade behandlingsriktlinjer för just denna patientgrupp. Hur

påverkas en 75-årig person med hjärtsvikt, KOL och diabetes av en ny

cancerbehandling? Finns det läkemedelskombinationer som gör mer

skada än nytta? Dessa frågor är avgörande för att kunna erbjuda en säker

och effektiv vård för äldre patienter, men de får alltför lite uppmärksam-

het.

Förutom forskning behövs en tydlig satsning på fortbildning för vår-

dens professioner. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste

ha rätt kompetens för att kunna hantera den komplexa problematik som

äldre patienter med multisjuklighet innebär. Vi behöver bli bättre på att

förstå åldrandets effekter på sjukdomsförlopp och behandlingar.

Därtill krävs en förändrad syn på vårdens organisation och arbetssätt.

I dagsläget är vården fragmenterad, och patienter bollas ofta mellan

olika specialister på olika vårdnivåer och vårdgivare utan en samordnad

strategi. En personcentrerad vård där hela patientens behov beaktas är

nödvändig för att äldre med multisjuklighet ska få en fungerande och

trygg vård. Där vi kan leva upp till principen om vård efter behov och

där kloka kliniska val genomsyrar vården för att undvika både över- och

underbehandling.

Min patient ser mig i ögonen och ler igen. Hon har levt ett långt liv

och har mött många utmaningar längs vägen. Hon förtjänar den bästa

vården, grundad i vetenskap, beprövad erfarenhet och helhetsperspektiv.

Låt oss se till att vi ger henne och alla andra äldre den vård de förtjänar.

Catharina Ihre Lundgren, SLS ordförande, bröst- och endokrinkirurg, Karolinska

Universitetssjukhuset, docent vid Institutionen för Molekylär Medicin och kirurgi,

Karolinska Institutet.

CATHARINA IHRE LUNDGREN

Ordförande

Svenska Läkaresällskapet

SLS ORDFÖRANDE 3

12

”Läkare, sjuksköterskor

och annan vårdpersonal

måste ha rätt kompetens

för att kunna hantera

den komplexa problematik

som äldre patienter

med multisjuklighet

innebär”

Forskning – nyckeln till

ökad kunskap

Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det

finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver

utvecklas och förstås bättre. För att öka kunskapen inom området behövs mer forskning.

TEXT: Lena Edberg

T

rots den ökande kunskapen om

multisjuklighet hos äldre finns flera ut-

maningar som behöver hanteras. Ett av

de största problemen är fragmentering-

en av vården, där äldre patienter ofta

tvingas navigera mellan olika vårdinstanser utan

en tydlig helhetsbild av deras behov. Polyfarmaci är

även ett påtagligt problem hos patientgruppen, vil-

ket bland annat orsakar biverkningar, och ett stort

antal extra vårddagar till följd. En annan utmaning

är de komplexa behov som många äldre med mul-

tisjuklighet har där olika samverkansmodeller har

testats med mer eller mindre framgång.

Ett annat problem är att mycket av dagens medicin-

ska forskning fokuserar på enskilda sjukdomar och

där samsjuklighet är ett kriterium för att exkludera

patienter ur studierna. Detta leder till att evidens-

baserade behandlingsmetoder inte alltid är anpas-

sade för äldre med multisjuklighet. Kunskaperna

kring multisjuklighet är fortfarande begränsade

och det behövs fler studier som tar hänsyn till hela

sjukdomsbilden hos äldre patienter.

Tvärvetenskaplig forskning om äldre med

multisjuklighet

Svenska Läkaresällskapet (SLS) verkar för att främ-

ja vetenskaplig utveckling och spridande av medi-

cinsk kunskap samt identifierar och främjar klinisk

forskning inom angelägna områden. Bland annat

delar SLS ut forskningsanslag och belönar forskare

som utmärkt sig genom enastående resultat och

välskrivna artiklar med SLS priser och medaljer.

För att öka kunskapen om äldre med multisjuk-

lighet utlyser SLS sedan 2023 särskilda medel som

kan sökas för tvärvetenskaplig forskning om äldre

med multisjuklighet. Tre forskningsprojekt kan be-

viljas och dela på anslaget om två miljoner kronor.

Ansökningarna har hittills berört allt från pre-

operativa geriatriska bedömningar och vård inför

bukoperationer vid cancer, till användning av

läkemedelsdata för att förutse återinläggningar och

sjukdomsutfall.

Ola Winqvist, ordförande för SLS delegation för medicinsk

forskning.

– Det är spännande att se alla vetenskapliga

frågeställningar som belyses i ansökningarna, vilket

förhoppningsvis på sikt kommer att ge effekt för

äldre med multisjuklighet, säger Ola Winqvist, ord-

förande för SLS delegation för medicinsk forskning.

Äldre med multisjuklighet utgör en utmaning för

hälso-och sjukvården där antalet patienter stiger

med en ökad förväntad överlevnad. Utmaningen

gäller allt från diagnostik, behandling och om-

händertagande där inte minst polyfarmaci ger

komplexa effekter och biverkningar i en åldrande

fysiologi.

– Genom att beforska området kan vi bättre förstå

och förbättra diagnostik, dosanpassa behandling

och ta hänsyn till interaktioner allt för att skapa

bäst möjliga hälsa och välbefinnande, tillägger Ola

Winqvist.

Framstående forskare belönas

SLS har under åren belönat många framstående

forskare för bland annat viktiga insatser inom geri-

atrik och andra områden som kan komma patient-

gruppen äldre med multisjuklighet till gagn. Ett av

de områden där det, tack vare outtröttlig forskning,

gjorts stora framsteg under de senaste åren är

Alzheimers sjukdom. Runt 150 000 människor i

Sverige lever med en demenssjukdom och varje

år insjuknar uppåt 25 000 personer. Bengt Win-

blads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt

Winblad för att främja neurovetenskaplig forsk-

ning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning

mot demenssjukdomar. SLS delar årligen ut Bengt

Winblads pris till en person som gjort framstående

insatser inom fältet.

Foto: Anders Warne

4 FORSKNING

Dagens medicinska forskning

fokuserar på enskilda sjukdomar.

Foto: Håkan Lindgren

Lars Lannfelt, professor emeritus i geriatrik vid Uppsala

universitet.

År 2022 belönades professor Lars Lannfelt med

Bengt Winblads pris, för hans banbrytande insatser

inom molekylär geriatrik som lett till en ökad

förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.

Han har sedan dess tagit emot flera priser för sin

forskargärning på Alzheimerfältet, specifikt för sina

vetenskapliga upptäckter och bidrag till utveckling-

en av nya läkemedel såsom lecanemab.

En annan auktoritet inom området är Laura Fratig-

lioni, professor i medicinsk epidemiologi, som

belönades med Bengt Winblads pris 2023. Hennes

forskning har ökat förståelsen om vilka riskfaktorer

som leder till att personer insjuknar i demenssjuk-

domar.

Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, vid

Karolinska Institutet.

En av hennes mest betydande insatser är uppbygg-

naden av SNAC-K (The Swedish National study on

Aging and Care Kungsholmen), en longitudinell be-

folkningsstudie som inkluderar tusentals individer,

har långa uppföljningstider och vars resultat lett till

banbrytande upptäckter inom demensfältet.

Forskning – för en bättre vård

För att förbättra vården av äldre med multisjuklig-

het behöver fler aspekter belysas. Forskning kan

bidra till utvecklingen av bättre behandlingsstra-

tegier, eftersom många kliniska riktlinjer idag är

utformade utifrån enskilda sjukdomar snarare än

kombinationer av sjukdomar. Bättre vårdmodeller

kan minska onödiga sjukhusvistelser och främja

preventiva insatser. SLS fortsätter att verka för att

fler forskningsprojekt inom detta område ska få

stöd och bidra till utvecklingen av en mer samman-

hållen och individanpassad vård för äldre patienter.

Foto: Stefan Zimmerman

OLIKA TERMER FÖR OLIKA POPULATIONER

MED OLIKA VÅRDBEHOV!

Enligt Socialstyrelsens de�nition

avser ”Multisjuka äldre” 5% av 65+

medan ”Äldre med multisjuklighet”

avser 95% av 65+.

FORSKNING 5

”Trots att Alzheimers sjukdom är en

enorm utmaning, ser vi nu en spännande

utveckling inom forskningen – vi är på

väg att göra stora framsteg, och framtiden

ser lovande ut”.

Dr. Reisa Sperling, professor i

neurologi vid Harvard Medical

School, leder Harvard Aging Brain

Study och är en ledande expert på

demens och Alzheimers sjukdom.

Reisa Sperling gästade SLS under en temakväll

våren 2025. Länk till inspelning se sid 14.

Foto: bwhbuletin.org

Sex skäl till att forska

mer på området!

En åldrande befolkning inne-

bär fer med fera kroniska

sjukdomar, vilket ställer ökade

krav på vården.

Äldre med multisjuklighet har

komplexa vårdbehov som

försvårar vårdplaneringen.

Bristande samordning mellan

primärvård, sjukhus och

kommunal omsorg kan leda

till försämrad livskvalitet och

ökade kostnader till följd.

Kliniska riktlinjer är i regel

utformade utifrån enskilda

sjukdomar snarare än kombi-

nationer av sjukdomar.

Forskning kan bidra till kost-

nadsefektiva vårdmodeller

som minskar onödiga sjukhus-

vistelser och främjar preventi-

va insatser.

Genom att bättre förstå

multisjuka äldres behov kan

vården anpassas för att för-

bättra livskvalitet, autonomi

och självständighet för dessa

patienter.

”Evidens och behov ska

styra vården - även för äldre”

m tio år beräknas Sverige ha 800

000 personer som är 80 år eller äldre.

Men att vara 80+ gör inte en individ

till patient – och gruppen är långt

ifrån homogen, vilket är en av hälso-

och sjukvårdens stora utmaningar.

– Det är en oerhört heterogen grupp, säger Niklas

Ekerstad, docent, specialistläkare i kardiologi och

internmedicin i Västra götalandsregionen samt ord-

förande för Svenska Läkaresällskapets delegation

för medicinsk kvalitet.

Enligt svensk gällande rätt ska kronologisk ålder

inte avgöra vem som får vård eller påverka kvali-

teten på vården till det sämre. Därför behövs en

individuell bedömning. Det är viktigt att undvika

klumpa ihop individer till en grupp, menar Niklas

Ekerstad. Sjukvård ska ges evidensbaserat efter

behov, och störst vårdbehov ska gå först, enligt

prioriteringsplattformen.

– Vi har 80-åringar som springer maraton och

lever aktiva liv, och vi har individer i samma ålder

med fem-tio kroniska sjukdomar, återkommande

akuta tillstånd och stort vårdbehov. Men oavsett är

det avgörande att alltid se människan bakom åldern

och sjukdomsdiagnoserna.

Enligt Ekerstad måste vården bättre anpassa kun-

skapen på individnivå. Det saknas dock ofta

ett robust vetenskapligt underlag för det –

äldre med många sjukdomar inkluderas

sällan i kliniska studier, ibland av förklarliga

skäl. Men även med bättre studier kommer

vården alltid behöva förena vetenskap,

klinisk erfarenhet och individens egna

önskemål.

Utöver mer forskning och individanpassning lyfter

Ekerstad behovet av bättre samverkan mellan vård-

nivåerna och att täppa till glappen som ofta sker i

skarvarna.

– Problemen uppstår ofta i övergångarna: exem-

pelvis från sjukhus till kommunal vård eller mellan

särskilda boenden och primärvården.

Primärvården som bas

En stabil primärvård vore särskilt viktig för äldre

med komplexa behov, menar Ekerstad. I Sverige har

bara cirka 32 procent en fast läkarkontakt – be-

tydligt lägre än i jämförbara länder. Detta drabbar

sköra och kognitivt påverkade extra hårt.

– Kontinuitet är avgörande. Att ständigt byta

läkare eller sjuksköterska skapar risker för sämre

bemötande och beslut, säger han.

Sverige har dessutom bland Europas kortaste

sjukhusvårdtider och lägst antal vårdplatser per

invånare.

– Vårdtider vid akuta tillstånd är ofta alltför korta

för sköra äldre. Det finns risk att viktig information

missas och att övergången hem blir bristfällig. Och

det blir både dyrt och dåligt på lång sikt.

Primärvården ska vara basen, men sköra äldre blir

även de akut sjuka av exempelvis hjärtinfarkt, stro-

ke, sepsis, höftfrakturer.

– Det kostar att lägga in människor på sjukhus, ja,

men att inte behandla akuta tillstånd korrekt blir

ofta ännu dyrare – både för individen och samhället.

Det har vi många bevis för inom kardiologin, säger

Ekerstad.

Sveriges äldre befolkning växer snabbt – men ålder i sig säger lite om vårdbehovet på individnivå.

Gruppen är oerhört heterogen, och vården måste bli bättre på att se individens unika behov, menar

Niklas Ekerstad, ordförande för SLS delegation för medicinsk kvalitet. För att klara framtidens

äldrevård krävs mer evidens, bättre samverkan och ett skifte i synen på kostnader och kontinuitet.

TEXT: Ulrica Segersten

Att ständigt byta läkare

eller sjuksköterska

skapar risker för sämre

bemötande och beslut.

6 MEDICINSK KVALITET

Foto: Privat

INTERVJU Niklas Ekerstad

Ekerstad pekar också på att det inom kommunal

omsorg ibland saknas tillräcklig medicinsk kompe-

tens, trots att individer på särskilda boenden ofta

har stora och komplexa vårdbehov och att de som

jobbar där gör sitt absolut bästa.

Fyra centrala förbättringsområden enligt

Ekerstad:

1.

Bättre evidens och vetenskapligt underlag för

vård av sköra äldre med flera diagnoser.

2.

Individuella bedömningar där patientens unika

situation och behov står i centrum.

3.

En sjukvårdsstruktur bättre anpassad för äldre

med multisjuklighet eller skörhet.

4.

Mer utbildning och fortbildning om åldrande,

skörhet och komplexa behov.

Därtill tillkommer utmaningar med digitalisering

och ersättningssystem, som ofta inte är anpassade

efter sköra äldres behov. Många äldre har svårt att

ta del av digitala vårdverktyg, särskilt vid begyn-

nande demens eller socioekonomisk utsatthet.

Begrepp spelar roll

Under pandemin blev det tydligt hur illa många

äldre tog vid sig av att klumpas ihop som grupp.

Internationellt används i allt större utsträckning

begreppet ”skörhet” (frailty) för att bättre beskriva

äldres behov, och för att individualisera bedömning-

ar, behandling och uppföljning. Detta är på gång

även i Sverige.

– Multisjuklighet innebär två eller fler kronis-

ka sjukdomar. Det betyder att över 90 procent

av 65-plussarna räknas som multisjuka, säger

Ekerstad.

Han menar därför att ålder i sig och antal sjuk-

domar inte räcker som mått, och att skörhet som

begrepp når något längre i riktning mot individuali-

serad, behovsanpassad vård för äldre.

Utbildning krävs på fera nivåer

Ekerstad ser behov av att äldre- och skörhets-

perspektiv vävs in i grundutbildningar för läkare,

sjuksköterskor, fysioterapeuter och dietister. Även i

specialistutbildningar måste förståelsen för åldran-

de och multisjuklighet prioriteras.

– Arbetsgivare måste också skapa förutsättningar

för adekvat fortbildning, trots pressade arbetsmil-

jöer.

Svagt evidensläge

Inom många specialiteter är evidensläget för

äldre svagt. Även inom kardiologi – ett av de mest

studerade områdena – är 75- och 80-plussare ofta

exkluderade från kliniska studier, i synnerhet sköra

individer med många sjukdomar.

– Det är svårare att forska på individer med

många sjukdomar, säger Ekerstad. Därtill kräver

etikprövningen tydligt samtycke, vilket kan vara

svårt vid kognitiv påverkan.

I Storbritannien används ibland neutrala ställföre-

trädare för att bistå vid samtycke, något Sverige

skulle kunna inspireras av.

Paradoxen: Fler överlever – men med

följdsjukdomar

Medicinska framsteg har gjort att fler överlever

hjärtinfarkt, stroke och sepsis. Men många får leva

länge med resttillstånd: nedsatt rörlighet, hjärt-

svikt, kognitiva svårigheter. Det innebär att vi fått

en ”långsammare död”, där fler lever fler år med

nedsatt förmåga att klara vardagen.

Det finns starka medicinska och etiska skäl för att

kämpa för förbättringar av äldres vård, med bättre

förutsättningar för bra individuella bedömningar.

Men det kräver utvecklad och anpassad primärvård

samt större utrymme till noggranna uppföljningar

och en annan syn på kostnaden för vårdplatser,

kanske.

– Under 1990-talet och framåt minskade antalet

vårdplatser i tron att vi skulle leva pigga länge och

dö knall och fall, men så fungerar det sällan. Det blir

ofta ett utdraget förlopp med växande antal krämp-

or avslutar Niklas Ekerstad.

MEDICINSK KVALITET 7

Evidensunderlaget: Genomför fer

studier som inkluderar både pigga

och äldre med multisjuklighet för att

förbättra evidensunderlaget.

Mer utbildning och fortbildning: Ut-

veckla och implementera utbildnings-

program på grundnivå, vidareutbild-

ningsnivå och fortbildningsnivå som

fokuserar på äldre och deras specifka

behov.

Strukturella förbättringar: Förbättra

kommunikationen mellan primärvård,

sjukhusvård och kommunal vård för

att säkerställa kontinuitet och kvalitet i

vården av äldre.

Digitalisering och ersättningssystem:

Anpassa digitala verktyg och ersätt-

ningssystem för att bättre möta sköra

äldres vårdbehov.

Uppföljning av läkemedel: Följ nog-

grant upp efekten av nya läkemedel

hos äldre patienter.

Samarbete mellan primärvård och

sjukhusvård: Stöd primärvården ge-

nom att i utvalda fall dela ansvaret för

uppföljning av patienter med kom-

plexa problem under en period.

Stärk primärvården: Arbeta för att öka

antalet primärvårdsläkare och säker-

ställa att de har en rimlig arbetsbörda

per person.

Potential till förbättringar

Äldre- och socialförsäkringsminister

Anna Tenje (M)

Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet

ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN

Varje dag räknas – om

behovet av sammanhållen

vård för äldre

En åldrande befolkning är ett tecken på framsteg – men också en utmaning för vården. Äldre- och

socialförsäkringsminister Anna Tenje lyfter vikten av samverkan, fast läkarkontakt och en mer

tillgänglig vård för att möta behoven hos äldre med komplex sjukdomsbild. Med regeringens nya

demensstrategi och förstärkta satsningar på primärvården vill hon skapa trygghet i livets slut-

skede.

TEXT: Ulrica Segersten

INTERVJU Anja Tenje

nligt lagen ska de äldre ha

tillgång till fast läkarkontakt

och, om man har behov

enligt SoL och HSL, även en

individuell plan. Det säger

äldre- och socialförsäkrings-

minister Anna Tenje som vid

flera tillfällen höjt sin röst

både mot ålderismen, ”som

resursslöseri” och för att

kvaliteten i äldreomsorgen måste stärkas. Hon på-

minner samtidigt om att det faktum att de äldre blir

allt fler är ett resultat av förbättrad folkhälsa och

medicinteknisk utveckling. Att det är en fantastisk

utveckling, men att med stigande ålder ökar risken

för mer komplexa sjukdomstillstånd.

– Dessa personer har ofta behov av både enkla

och kvalificerade primärvårdsinsatser och insatser

från den specialiserade hälso- och sjukvården. Den-

na utveckling ställer särskilda krav på hur regioner

som kommuner, organiserar och tillgängliggör

hälso- och sjukvård. Det gäller bland annat till-

gången till medicinteknisk utrustning, personalens

kompetens, bemanning och inte minst samverkan

mellan hälso- och sjukvårdens olika delar; regional

och kommunal primärvård samt den specialiserade

vården som regionerna ansvarar för, säger Anna

Tenje.

Det är lätt att äldre faller mellan stolarna. För att

vården ska kunna upplevas som sömlös, menar mi-

nistern att båda huvudmännen behöver samverka

kring planeringen och utvecklingen av hälso- och

sjukvården.

– Detta behöver göras med invånarnas behov som

utgångspunkt. Här vet vi att det fortsatt finns stora

utmaningar.

Den kommunala hälso- och sjukvården möter i

hög grad äldre patienter med sammansatta behov,

personer med kroniska sjukdomar och multisjuka

personer. För att möta dessa individers behov och

erbjuda dem en god och säker vård krävs medicinsk

kompetens.

– Regeringen tillsatte mot denna bakgrund en ut-

redning som lämnade förslag som stärker kommu-

nernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i

kommunal hälso- och sjukvård. Utredaren föreslog

även åtgärder för att skapa bättre förutsättningar

för personal- och kompetensförsörjningen inom

den kommunala hälso- och sjukvården.

Förslagen som innefattar möjligheten för

kommuner att anställa läkare för kliniskt arbete,

överlämnades till regeringen i november 2024. Ut-

redningen lämnade också förslag för tydligare och

mer enhetliga avtal om läkarmedverkan mellan re-

gion och kommun samt en ledarskapsutbildning för

chefer inom den kommunala hälso- och sjukvården.

I takt med att vi lever längre ökar också antalet

sjuka år, inte minst med kroniska sjukdomar,

samtidigt som vi kan göra mer rent medicinskt.

Hur ser du på politikens roll i att anpassa hälso-

och sjukvården till denna demograíska och

medicinska utveckling?

– Nuvarande organisering av hälso- och sjuk-

vårdssystemet i Sverige kom till i en annan tid och

den fungerar inte fullt ut för att hantera befolk-

ningens behov av hälso- och sjukvård. Det är just

denna utveckling som i hög grad är motivet till den

pågående omställningen till god och nära vård som

regeringen nu arbetar med.

– En utvecklad nära vård med en stärkt primär-

vård kan ge en effektiv hälso- och sjukvård där

tillgängliga resurser används på bästa sätt. Målet

med omställningen av hälso- och sjukvården är att

patienten får en god, nära och samordnad vård som

stärker hälsan. Samt att patienten, oaktad ålder, är

delaktig utifrån sina förutsättningar och preferen-

ser.

ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN 9

10 ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN LÄ

Anna Tenje poängterar att vi behöver bli mer

fokuserade på vilka vi är till för, inte i vilken regi

vård- eller omsorgsinsatser sker. Att även politiken

behöver samarbeta bättre.

–Det sista vi vill är att äldre med stort vårdbehov

hamnar på akuten. Här behöver både den kom-

munala och regionala hälso- och sjukvården samt

omsorgen hantera vårdbehovet.

I januari tog regeringen beslut om en ny utveck-

lad nationell demensstrategi: ”Varje dag räknas:

Nationell demensstrategi 2025–2028”.

– Strategin syftar till att tydliggöra områden inom

socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tand-

vården som är av särskild betydelse för personer

som har en demenssjukdom, lyfta fram behov av

utveckling och att följa upp utvecklingen. Strategin

kan vara ett stöd för kommuner, regioner och andra

aktörer i arbetet med kvalitetsutveckling, så att per-

soner som har en demenssjukdom får tillgång till

vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har

också fått i uppdrag att främja utvecklingen inom

vården, omsorgen och tandvården för personer med

demenssjukdom.

Det ínns en återkommande kritik om att äldre

med komplexa vårdbehov ”faller mellan stolar-

na” – mellan primärvård, specialistvård och

kommunal omsorg. Finns det konkreta politiska

initiativ eller visioner för att förbättra sam-

ordningen och tydliggöra ansvarsfördelningen

mellan vårdnivåerna?

– Äldre multisjuka personer har ofta komplexa

vårdbehov och därmed särskilt stort behov av

trygghet, kontinuitet och samordning. Vård- och

omsorgsinsatser utförs av flera olika professioner

inom kommunen och läkarinsatser utförs av regi-

onens primärvård. Många äldre personer har även

behov av specialiserad hälso- och sjukvård från

regionen. Samordningsbehoven är därmed betydan-

de, svarar Anna Tenje.

Ministern återkommer till att god och nära vård

handlar just om att säkerställa att den är samord-

nad. Regioner och kommuner behöver därför arbeta

med planering och samverkan mellan kommun och

region i hälso- och sjukvården, för att kunna ta del

av medlen för god och nära vård.

– Ett annat viktigt område som huvudmännen

behöver arbeta med för att få ta del av medlen är

fast läkarkontakt, säger Anna Tenje.

Enligt Anna Tenje kan vikten av fast läkarkontakt

inte nog överskattas.

– Kontinuitet underlättar informationsutbytet

och har därmed positiv effekt för behandlingen av

patienten och patientens upplevelse av vården.

Inom hemtjänsten fnns idag fast omsorgskon-

takt, och under 2026 inför regeringen även fast

omsorgskontakt inom särskilt boende. Rapporter

visar att personer med en fast kontakt i vården har

bättre erfarenheter när det gäller tillgänglighet,

delaktighet och samordning än personer utan en

fast kontakt.

– Samtidigt vet vi att färre än hälften av de som

har behov av en fast läkare upplever att de har till-

gång till det. Detta trots att lagen säger att regionen

ska organisera primärvården så att alla som omfat-

tas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan

välja och få tillgång till en fast läkarkontakt.

– Jag vill också påminna om att det av socialtjänst-

lagen och hälso- och sjukvårdslagen följer att en

individuell plan ska upprättas när en individ har

behov av insatser både från hälso- och sjukvården

och från socialtjänsten. Sådana individuella planer

benämns ofta samordnade individuella planer, SIP. I

min tidigare roll som kommunstyrelseordförande i

Växjö lade vi stor vikt vid en god SIP, just för att det

får en otroligt positiv effekt för den enskilde.

Hur ser du på den långsiktiga nedgången i

tillgång till vårdplatser för äldre multisjuka, och

dess konsekvenser för exempelvis akutsjukvår-

den? Vad anser du borde vara den bärande ílo-

soín kring hur många vårdplatser som behövs?

– Regeringen ser flera tecken på att hälso- och

sjukvårdens kapacitet inte är anpassad för att möta

dagens behov, med bland annat långa vårdköer,

bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal

vårdplatser med bristande patientsäkerhet som

följd. Att öka vårdkapaciteten, där antalet dispo-

nibla vårdplatser ingår som en viktig del, och korta

vårdköerna är en prioriterat fråga för regeringen,

säger Anna Tenje.

Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka

tillgängligheten och öka vårdkapaciteten. Under

2025 fördelar regeringen 5,9 miljarder kronor till

regionerna. Medlen är prestationsbaserade och ska

användas för att stärka tillgängligheten, öka vård-

kapaciteten, och förbättra kompetensförsörjningen

och arbetsmiljön. Regioner som inte kan visa på

resultat blir återbetalningsskyldiga.

Regeringen har sedan tidigare även gett Socialsty-

relsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för

att minska vårdplatsbristen. I uppdraget ingår att

Socialstyrelsen ska stödja regionerna i arbetet med

att uppnå riktvärdet och öka vårdkapaciteten. För

att det ska lyckas måste kompetensförsörjningen

stärkas och arbetsmiljön förbättras, så att hälso-

och sjukvårdens personal har förutsättningar att

vilja och orka arbeta i hälso- och sjulvården.

Hur skulle du själv deíniera ett ”framgångsrikt

åldrande”? Och vilken roll spelar samhället och

vården i att möjliggöra detta?

– För mig kan regeringens nya demensstrategi

sammanfatta min syn på framgångsrikt åldrande;

att varje dag räknas. Varje dag räknas, där reger-

ingens satsningar på ofrivillig ensamhet uppmärk-

sammas, att hälsosamtal görs i kommuner och att

socialtjänsten och vård- och omsorg arbetar mer fö-

rebyggande. För varje dag räknas för alla individer i

vårt samhälle. Sverige som välfärdssamhälle ska se,

bry sig om och uppmärksamma de sista åren av en

människas liv på motsvarande sätt som vi ser på de

första åren i livet - med förhoppningar, engagemang

och omtanke, avslutar minister Anna Tenje.

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28