”Evidens och behov ska
styra vården - även för äldre”
m tio år beräknas Sverige ha 800
000 personer som är 80 år eller äldre.
Men att vara 80+ gör inte en individ
till patient – och gruppen är långt
ifrån homogen, vilket är en av hälso-
och sjukvårdens stora utmaningar.
– Det är en oerhört heterogen grupp, säger Niklas
Ekerstad, docent, specialistläkare i kardiologi och
internmedicin i Västra götalandsregionen samt ord-
förande för Svenska Läkaresällskapets delegation
för medicinsk kvalitet.
Enligt svensk gällande rätt ska kronologisk ålder
inte avgöra vem som får vård eller påverka kvali-
teten på vården till det sämre. Därför behövs en
individuell bedömning. Det är viktigt att undvika
klumpa ihop individer till en grupp, menar Niklas
Ekerstad. Sjukvård ska ges evidensbaserat efter
behov, och störst vårdbehov ska gå först, enligt
prioriteringsplattformen.
– Vi har 80-åringar som springer maraton och
lever aktiva liv, och vi har individer i samma ålder
med fem-tio kroniska sjukdomar, återkommande
akuta tillstånd och stort vårdbehov. Men oavsett är
det avgörande att alltid se människan bakom åldern
och sjukdomsdiagnoserna.
Enligt Ekerstad måste vården bättre anpassa kun-
skapen på individnivå. Det saknas dock ofta
ett robust vetenskapligt underlag för det –
äldre med många sjukdomar inkluderas
sällan i kliniska studier, ibland av förklarliga
skäl. Men även med bättre studier kommer
vården alltid behöva förena vetenskap,
klinisk erfarenhet och individens egna
önskemål.
Utöver mer forskning och individanpassning lyfter
Ekerstad behovet av bättre samverkan mellan vård-
nivåerna och att täppa till glappen som ofta sker i
skarvarna.
– Problemen uppstår ofta i övergångarna: exem-
pelvis från sjukhus till kommunal vård eller mellan
särskilda boenden och primärvården.
Primärvården som bas
En stabil primärvård vore särskilt viktig för äldre
med komplexa behov, menar Ekerstad. I Sverige har
bara cirka 32 procent en fast läkarkontakt – be-
tydligt lägre än i jämförbara länder. Detta drabbar
sköra och kognitivt påverkade extra hårt.
– Kontinuitet är avgörande. Att ständigt byta
läkare eller sjuksköterska skapar risker för sämre
bemötande och beslut, säger han.
Sverige har dessutom bland Europas kortaste
sjukhusvårdtider och lägst antal vårdplatser per
invånare.
– Vårdtider vid akuta tillstånd är ofta alltför korta
för sköra äldre. Det finns risk att viktig information
missas och att övergången hem blir bristfällig. Och
det blir både dyrt och dåligt på lång sikt.
Primärvården ska vara basen, men sköra äldre blir
även de akut sjuka av exempelvis hjärtinfarkt, stro-
ke, sepsis, höftfrakturer.
– Det kostar att lägga in människor på sjukhus, ja,
men att inte behandla akuta tillstånd korrekt blir
ofta ännu dyrare – både för individen och samhället.
Det har vi många bevis för inom kardiologin, säger
Ekerstad.
Sveriges äldre befolkning växer snabbt – men ålder i sig säger lite om vårdbehovet på individnivå.
Gruppen är oerhört heterogen, och vården måste bli bättre på att se individens unika behov, menar
Niklas Ekerstad, ordförande för SLS delegation för medicinsk kvalitet. För att klara framtidens
äldrevård krävs mer evidens, bättre samverkan och ett skifte i synen på kostnader och kontinuitet.
TEXT: Ulrica Segersten
”
Att ständigt byta läkare
eller sjuksköterska
skapar risker för sämre
bemötande och beslut.
6 MEDICINSK KVALITET
Foto: Privat
INTERVJU Niklas Ekerstad