biverkningar. Studien utgör ett första steg i ett större pro-
jekt som syftar till att utveckla bästa praxis för nedtrapp-
ning och avslut av antidepressiv behandling hos unga.
Bakgrunden till projektet är den höga och ökande förskriv-
ningen av SSRI/SNRI till barn och unga i Sverige, trots att
effekten är osäker, biverkningarna ofta allvarligare än hos
vuxna samt att vården präglas av brist på psykologiska
resurser och kontinuitet.
– Detta leder till att många unga behandlas med anti-
depressiva läkemedel utan tillräcklig uppföljning eller
risk–nytta-analys. Många fortsätter dessutom med medici-
neringen i flera år utan förnyad bedömning eller hjälp med
nedtrappning. Detta leder till lågvärdevård, dvs långvarig,
ineffektiv och ibland onödig medicinering utan tydlig
medicinsk indikation. Kunskapen om utsättningssymtom
vid antidepressiv läkemedelsbehandling är också begränsad
hos barn och ungdomar, och forskning på området är knapp,
berättar forskningsledare Eva Henje, professor, överläkare
i barn- och ungdomspsykiatri vid Umeå universitet samt
ansvarig för projektet.
Projektets mål är att minska onödig antidepressiv läke-
medelsanvändning, öka patienternas delaktighet i behand-
lingen samt att långsiktigt bidra till bättre vårdkvalitet och
hälsoutfall.
Övriga tre beviljade projekt handlar om att minska lågvär-
devård inom primärvården, att undvika onödiga operatio-
ner och komplikationer vid äggstockscancer samt att pröva
mindre intensiv uppföljning med cystoskopier hos patienter
med urinblåsecancer. Alla med syftet att skapa en mer håll-
bar och patientcentrerad vård.
Kloka Kliniska Val är ett prioriterat område för SLS och
intresset i läkarkåren för att tillsammans med patienten
arbeta med att identifiera vård och behandling som saknar
patientnytta är stort.
– Det är glädjande att intresset för anslaget är stort bland
forskande läkare. Vår satsning möjliggör studier för att
utveckla effektiva strategier för att identifiera lågvärdevård,
förstå varför den ges och ta fram verktyg för att fasa ut den,
säger Anna Sarkadi, ordförande för SLS forskningsdelega-
tion.
TEXT: Lena Edberg
BENGT I LINDSKOGS SPRÅKPRIS 21
Foto: Privat
Prisas för arbete med den
medicinska svenskan i Finland
Margareta Gustafsson belönas med Bengt I Lindskogs
språkpris 2025 för hennes mångåriga och värdefulla
insatser som översättare och språkgranskare inom det
medicinska området. Med ett outtröttligt engagemang
har hon verkat för att den medicinska svenskan i Fin-
land ska ligga i linje med språkbruket i Sverige.
Margareta Gustafsson har specialiserat sig på medi-
cinska texter inom vård och omsorg. Hon har arbetat
som översättare i Finlands riksdag i över 30 år och
har i mer än ett decennium varit språkgranskare för
den medicinska tidskriften Handlingar, som ges ut av
Finska Läkaresällskapet. Hon har även medverkat i
grundandet av Medicinska språkgruppen i Finland, va-
rit språklig expert för en stor patientorganisation samt
översatt artiklar, publikationer och flera läroböcker
inom det medicinska fältet.
– Mitt intresse för medicinens språk väcktes för flera
decennier sedan, när jag undervisade finskspråkiga
medicin- och psykologistudenter i svenska. I mitt
arbete som översättare, språkgranskare och lärare har
Bengt I Lindskogs ”Medicinsk terminologi” varit till
ovärderlig hjälp. Jag använder mig också ofta av Svens-
ka Läkaresällskapets ”Medicinskt fackspråk i skrift
– Råd och riktlinjer”, båda två pålitliga och informativa
källor i knepiga termfrågor, säger Margareta Gustafs-
son, översättare och språkgranskare, numera jobbonär.
– Vi är mycket glada att få uppmärksamma Margareta
Gustafssons betydelsefulla insatser som språkgranska-
re för Finska Läkaresällskapets Handlingar och hennes
långa, gedigna arbete som översättare i Finlands
riksdag. Hennes engagemang för att stärka och vårda
den medicinska svenskan i Finland är en stor tillgång,
säger Magnus Fogelberg, ordförande i Svenska Läkare-
sällskapets kommitté för medicinsk språkvård.
Bengt I Lindskogs pris
Priset belönar stora insatser att främja medicinsk
språkvård och delas ut vartannat år av Svenska Läkare-
sällskapet. Pristagaren belönas med 50 000 kronor.
Sök anslag för deimplemente-
ringsforskning
SLS utlyser högst fyra ansökningar om vardera 400 000 kr
för forskningsanslag riktat mot deimplementeringsforsk-
ning med sista ansökningsdatum 1 februari 2026.
Behörig att söka är disputerad medlem i Svenska Läkar-
sällskapet. Ansökan ska skrivas på engelska och innehålla
forskningsprogram, budget och CV från huvudsökande.
Läs mer!