2025
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PRESENTERAR TEMATIDNING
För en stärkt medicinsk forskning som är evidensbaserad och kliniskt relevant
Forskning i fokus
Forskning i fokus
”Forskningstid måste prioriteras”
Catharina Ihre Lundgren, Svenska Läkaresällskapets
ordförande.
Klimat & barnhälsa
Camilla Fahlgård, barnhälsovårdsöverläkare i Region
Västerbotten belönas för sitt hållbarhetsarbete.
Många forskningsidéer föds i mötet med patienter
Möt årets Jubileumspristagare Stefan James, professor i kardiologi vid
Uppsala universitet.
Forskning om hjärt- och
kärlsjukdomar prisas
”Den gömda och glömda sjukdomen”
Emma Johansson, överläkare och docent vid Karolinska Institutet
belönas för enastående bidrag inom atopisk dermatit.
3. SLS ordförande
Catharina Ihre Lundgren:
”Forskningstid måste
prioriteras”.
4. Bengt Winblads pris
Forskning om den åldran-
de hjärnan belönas.
5. Translationella priset
Jakten på målinriktad
behandling av med-
födda hjärtfel.
6. Ellis & Ivar Janzons pris
”Den gömda och glöm-
da sjukdomen”.
7. Bästa vetenskapliga
projektansökan
”Skonsammare behand-
ling med bibehållen
effekt”.
9. Jubileumspriset
Många forskningsidéer
föds i mötet med
patienter.
11. SLS forskningspolicy
Forskningspolicy för en
stärkt medicinsk forskning.
12. Ingvarpriset
Banbrytande upptäckter
inom skelettmuskelfysio-
logi.
13. Hållbarhetspriset
Klimatarbete för att
skydda de mest sårbara.
14. Kalendarium
SLS programverksamhet.
15. SLS anslag
Pågående och komman-
de utlysningar.
15. Lennmalms pris
Forskning inom MS,
arbetsrelaterad stress och
sjukfrånvaro belönas.
16. Bengt Ihre Research
Fellowship
10 år av framstående
forskningssamarbeten.
17. Hippokratespriset
Etisk förebild inom
patologin.
18. Alvarengas pris
Söner till kvinnor med typ
1-diabetes löper ökad risk
för tidig hjärt-kärlsjukdom.
19. Forskningsfakta
För få läkare fortsätter
forska efter disputation.
20. Deimplementerings-
forskning
SLS stärker forskningen för
att fasa ut lågvärdevård!
21. Bengt I Lindskogs
språkpris
Prisas för arbete med den
medicinska svenskan i
Finland.
22. Forskning om multi-
sjuka äldre
Äldre med multisjuklighet
- underbeforskad patient-
grupp.
23. Krönika
Läkaren och forskaren
Jonas F Ludvigsson.
Innehåll
För mer information om
Svenska Läkaresällskapet
– besök www.sls.se och
följ oss på Facebook,
Instagram, LinkedIn och
YouTube!
Foto: Mattias Pettersson
13
Foto: Anders Fahlgård.
Foto: Ulrike Krisch
Foto: xx
Foto: Privat
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation. Vårt syfte är att verka för
förbättrad hälsa och sjukvård genom att främja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
ANSVARIG UTGIVARE Anders Bengtsson, kanslichef SLS
REDAKTÖR & GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Alexander Donka, Anders Fahlgård, Erik Flyg, ihrefellowship.se, Istockphoto, Johannes Frandsén/KI, Josefin
Bergenholtz, Li Oskarson Kindstrand, Mattias Pettersson, Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet, Paulo Jannig, Sahlgrenska
akademin, Ulrike Krisch.
TEXTER Jaana Logren Bergqvist och Lena Edberg
FRÅGOR OM INNEHÅLLET SLS kommunikationschef, Jaana Logren Bergqvist, jaana.logren@sls.se, 08- 440 88 68
Foto: Mikael Wallerstedt/
Uppsala universitet
”Forskningstid
måste prioriteras”
Foto: Erik Flyg
edicinsk forskning är en grundförutsättning för att
vi ska kunna erbjuda en hälso- och sjukvård i världs-
klass. Varje ny metod, varje behandling som räddar liv
eller lindrar lidande, har sin grund i forskarnas envisa
arbete, i deras nyfikenhet och i deras vilja att förbättra
vården för patienterna. För Svenska Läkaresällskapet är det självklart att
forskningen ska vara en integrerad del av läkaryrket – lika självklar som
kliniskt arbete, utbildning och fortbildning.
Men verkligheten ser inte alltid ut så. Forskningstid är ofta en brist-
vara och många läkare, däribland jag själv, vittnar om svårigheten att
kombinera klinik med vetenskap. Det är en utveckling vi måste vända.
Om vi inte prioriterar forskningstid och långsiktiga strukturer riskerar
vi att tappa både kompetens och innovationskraft. Vi riskerar också att
försvaga Sveriges position internationellt, något vi inte har råd med i en
tid när medicinska genombrott sker snabbt och globalt.
I denna tematidning lyfter vi fram årets medicinska pristagare. De
visar tydligt vilken betydelse medicinsk forskning har – från att förstå
hjärtats utveckling på molekylär nivå till att förbättra behandlingen
av hjärt-kärlsjukdomar, från nya insikter om den åldrande hjärnan till
arbete för barnens hälsa i ett förändrat klimat. Genom deras arbete ser vi
hur forskning gör skillnad, både för dagens patienter och för kommande
generationer.
Vi presenterar också Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy.
Den betonar bland annat vikten av vetenskapligt lärande genom hela
läkarkarriären, behovet av skyddad forskningstid och fler kombinations-
tjänster, liksom den avgörande rollen för tvärvetenskap och nationell
samverkan. Policyn är ett tydligt ställningstagande: vi behöver ett
sjukvårdssystem där forskning och klinik inte konkurrerar, utan stärker
varandra.
Vår förhoppning är att denna tematidning ska inspirera, sprida
kunskap och understryka varför medicinsk forskning är en investering i
framtiden. Den är ett sätt att hedra forskare som genom nyfikenhet, mod
och uthållighet bidrar till att göra vården bättre. Men också en påminnel-
se om vårt gemensamma ansvar att skapa förutsättningar för att fler ska
kunna forska – och fortsätta forska – under hela sin karriär.
För framtidens patienter, för vår gemensamma hälsa och för en mer
jämlik vård måste vi säkerställa att forskningstid prioriteras.
Catharina Ihre Lundgren
Ordförande för Svenska Läkaresällskapet, bröst- och endokrinkirurg vid
Karolinska Universitetssjukhuset samt docent, Institutionen för Mole-
kylär Medicin och kirurgi, Karolinska Institutet.
CATHARINA IHRE LUNDGREN
Ordförande
Svenska Läkaresällskapet
”
SLS ORDFÖRANDE 3
”Om vi inte prioriterar
forskningstid och
långsiktiga strukturer
riskerar vi att tappa
både kompetens
och innovationskraft.”
Lyssna!
SLS GLOBAL HÄLSA-PODD
– en podcast om global hälsa & hållbar utveckling
Forskning om den åldrande
hjärnan belönas
Professor Lars Nyberg tilldelas Bengt Winblads pris 2025 för sin forskning om hur hjärnans funk-
tioner förändras vid åldrande. En nyhet för i år är att pristagaren förutom prissumman på 120 000
kronor även får ett forskningsanslag på 240 000 kronor.
venska Läkaresällskapet belönar
Lars Nyberg för hans arbete med att
utveckla metoder som, genom funktionell
hjärnavbildning, kopplar hjärnans funk-
tioner till olika minnesprocesser, samt för
sin forskning rörande åldrande med bibehållen kog-
nitiv förmåga. En av hans mest betydande insatser
är utveckling av Betulaprojektet, en longitudinell
studie av åldrande, minne och hälsa.
– Lars Nybergs forskning har lett till en ökad
förståelse av hur man kan upptäcka tidiga tecken på
Alzheimers sjukdom, säger Anna Sarkadi, ordföran-
de i SLS delegation för medicinsk forskning. Han
har även varit drivande i samarbeten mellan olika
universitet och olika professioner för att få en
bättre förståelse för hur ett friskt åldrande kan
se ut och vilka faktorer som utmärker äldre med
välbevarade kognitiva funktioner.
I en kommentar till utmärkelsen säger Lars Nyberg
att han känner sig mycket hedrad.
– Bengt Winblad har varit en förebild för mig
under hela min karriär. Forskningsanslaget är
mycket uppskattat. Att få en så betydande summa
utöver befintlig budget skapar stora möjligheter.
Jag överväger att använda medlen till att arrangera
ett större internationellt möte i Umeå 2026, säger
Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Umeå
Universitet.
Foto: Istockphoto
4 BENGT WINBLADS PRIS
BETULA – åldrande,
minne och demens
Forskningsprojekt Betulaprojektet är en
longitudinell studie av åldrande, minne och
demens som har pågått i Umeå i över 25 år.
Projektets syfte är att undersöka hur minnet
förändras i vuxenlivet samt att identifiera
riskfaktorer och tidiga tecken på demens.
Bengt Winblads pris
Bengt Winblads stiftelse instiftades 2017
av professor Bengt Winblad för att främja
neurovetenskaplig forskning inom
geriatrik med huvudsaklig inriktning mot
demenssjukdomar. Priset delas ut årligen av
Svenska Läkaresällskapet till en person som
gjort framstående insatser inom Alzheimer-
forskningen.
Lars Nyberg, professor i neurovetenskap, Umeå Universitet.
Foto: Mattias Pettersson
nikő Lázár forskar om hur det mänsk-
liga hjärtat formas under embryonalut-
vecklingen. Genom att kombinera unika
vävnadsprover från humanembryon
med toppmoderna omikteknologier och
bioinformatik kartlägger hon celltyper, intercellulär
kommunikation och regulatoriska nätverk under
hjärtats kritiska utvecklingsstadier. Resultaten kan
på sikt stödja utvecklingen av precisionmedicinska
behandlingar och regenerativa terapier samt fung-
era som modell för analys av andra organ under
utveckling.
Forskningsgruppen kommer att använda avancera-
de tekniker för att skapa en detaljerad molekylär
karta över de tidigaste stadierna av hjärt-
utvecklingen hos människan. Forskningen kan
bana väg för nya insikter om medfödda
hjärtfel, vilket är en av de vanligaste
medfödda utvecklingsavvikelserna, och
bidra till framtida behandlingsstrategier
för patienter som idag står inför stora
medicinska utmaningar
– Det är en stor ära för mig att
belönas med Svenska Läkar-
sällskapets Translationella pris.
Som läkare med fokus på pre-
klinisk forskning är det extra
roligt att SLS uppmärksammar
och synliggör potentialen i
moderna omik-teknologier. Dessa metoder är
avgörande för att vi bättre ska förstå sjukdomars
patomekanismer och utveckla nya, målinriktade
behandlingar för många olika sjukdomstillstånd, sä-
ger Enikő Lázár, postdoktor vid Kungliga Tekniska
högskolan.
TRANSLATIONELLA PRISET 5
Jakten på målinriktad behand-
ling av medfödda hjärtfel
Translationella priset 2025 tilldelas Enikő Lázár, postdoktor vid Kungliga Tekniska högskolan, för
forskningsansökan: ”3D-molekylära hologram av tidig human kardiogenes som referens för mole-
kylära förändringar vid medfödda hjärtfel”.
Foto: Istockphoto
Enikő Lázár. Foto: Ulrike Krisch
Om forskningsansökan
Forskargruppen kommer att använda avan-
cerade tekniker för att skapa en detaljerad
molekylär karta över de tidigaste stadier-
na av hjärtutvecklingen hos människan.
Forskningen kan bana väg för nya insikter
om medfödda hjärtfel, vilket är en av de
vanligaste medfödda utvecklingsavvikelser-
na, och bidra till framtida behandlingsstra-
tegier för patienter som idag står inför stora
medicinska utmaningar.
Translationella priset
För att uppmuntra yngre forskare och
translationell forskning delar Svenska
Läkaresällskapet (SLS) ut priset för bästa
translationella forskning. Pristagaren utses
av SLS nämnd efter förslag av Forskningsde-
legationens Prioriteringskommitté.
”Den gömda och glömda
sjukdomen”
mma Johansson belönas för ena-
stående bidrag till svensk akademisk
dermatologi, särskilt inom området
atopisk dermatit och pediatrisk derma-
tologi. Genom sin forskning, arbetet med
nationella kvalitetsregister samt sitt engagemang
i utbildning har hon stärkt dermatologins akade-
miska position och bidragit till en mer jämlik vård i
Sverige.
Emma Johanssons forskning fokuserar på atopisk
dermatit, en vanlig hudsjukdom som orsakar torr
hud, eksem och svår klåda, vilket ofta ger störd
nattsömn hos drabbade patienter. För patienter
med svår sjukdom har nya, effektiva men kostsam-
ma behandlingar introducerats sedan 2018, men
tillgången varierar över landet. Syftet med forsk-
ningen är att undersöka effekter och bieffekter av
behandling vid atopisk dermatit hos patienter med
svår sjukdom och studera vilket läkemedel som bäst
passar den individuella patienten. I sin forskning
studerar hon läkemedlens effekter och bieffekter i
klinisk vardag samt sjukdomens påverkan på sam-
sjuklighet och samhällskostnader.
Resultaten har bland annat visat att viktuppgång är
en vanlig biverkan av läkemedlet
dupilumab, något som inte fram-
kommit i kliniska prövningar. De har
också visat att de flesta patienter
med svår atopisk dermatit lider
av depressionssymtom, vilka ofta
förbättras när hudsjukdomen
behandlas effektivt – även
utan samtidig antidepressiv
behandling. Målet med Emma
Johanssons forskning är att i
framtiden kunna erbjuda
patienten den mest effektiva
behandlingen till minsta möjli-
ga biverkningar och lägsta
kostnaden för samhället.
– Atopisk dermatit kallas den gömda och den
glömda sjukdomen och orsakar ett stort lidande
hos många människor. Det känns därför roligt och
viktigt att min forskning och mitt engagemang för
denna patientgrupp uppmärksammas med detta
pris, säger Emma Johansson, docent i dermatologi
och venereologi vid Karolinska Institutet, överlä-
kare vid Karolinska universitetssjukhuset, samt
biträdande klinisk lektor och forskargruppsledare,
Karolinska Institutet.
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Emma Johansson, överläkare och docent vid Karolinska
Institutet med Ellis och Ivar Janzons pris 2025. Priset belönar vetenskaplig forskning inom derma-
tologins och venereologins område.
6 ELLIS OCH IVAR JANZONS PRIS
Foto Privat
PRISTAGARE Emma Johansson
Om Atopisk dermatit
Atopisk dermatit är den hudsjukdom som ur
ett samhällsperspektiv ger mest sjukdoms-
börda och är en av de vanligaste hudsjuk-
domarna globalt. Sjukdomen debuterar
som huvudregel före 6 års ålder och kan ha
en stor inverkan på livskvaliteten för både
patienten och hela familjen. Hos de flesta
patienter försvinner symtomen, åtminstone
temporärt, i tidiga tonåren. Vid svårare
former av atopisk dermatit kan besvären
kvarstå även i vuxenlivet.
Atopiskt dermatit drabbar drygt 25 % av
alla barn i Sverige och 10 % av alla vuxna.
Sjukdomen är multifaktoriell, både arv och
miljö spelar roll för uppkomsten av inflam-
mationen.
(Källa: 1177 för vårdpersonal)
Ellis & Ivar Janzons pris
Ellis och Ivar Janzons fond stiftades av dok-
tor Ivar Janzon och hans hustru Ellis Janzon
genom testamente 1970. Priset har till ända-
mål att främja vetenskaplig forskning inom
dermatologins och venereologins område.
Priset utdelas vartannat år.
rojektet är en del av den svenska
akademiska studien ARIADNE, som
undersöker hur biologiska egenskaper i
tumören kan användas för att selektera
patienter med HER2-positiv bröstcancer
(en aggressiv och snabbväxande cancerform som
ofta svarar bra på behandling). Målet är att dessa
patienter ska kunna erbjudas en skonsammare men
minst lika effektiv behandling som dagens standard.
Totalt kommer 370 patienter inkluderas i studien.
De behandlas före operation med antingen cytosta-
tika och antikroppar eller läkemedlet trastuzumab
deruxtekan. Tumörerna analyseras sedan mole-
kylärt, och resultaten används för att skräddarsy
den fortsatta behandlingen.
Inom ramen för ARIADNE-studien samlas både
vävnads- och blodprover före, under och efter
behandling. Forskarna analyserar mutationer, gen-
och proteinuttryck i tumörvävnaden och kopplar
resultaten till hur patienterna svarar på behand-
lingen. De mest lovande biomarkörerna kommer
att integreras i en modell som kan förutsäga vilken
behandling som fungerar bäst för olika patienter.
– Det är en stor ära att tilldelas priset för bästa ve-
tenskapliga projektansökan och ett erkännande av
både mitt och forskargruppens hårda arbete. Jag vill
också särskilt tacka min vän och kollega professor
Theo Foukakis, som tillsammans med mig är huvud-
ansvarig för ARIADNE-studien och som också lagt
ner enormt mycket tid och energi i studien, säger
Alexios Matikas.
BÄSTA VETENSKAPLIGA PROJEKTANSÖKAN 7
”Skonsammare behandling
med bibehållen effekt”
Bästa vetenskapliga projektansökan 2025 tilldelas Alexios Matikas för projektet ”Integrated mul-
ti-omics for prediction of response to antibody-drug conjugates”, som syftar till att bättre kunna förut-
säga vilka patienter med bröstcancer som har nytta av en viss behandling.
Om ARIADNE-studien
En randomiserad studie av trastuzumab
deruxtekan och biologidrivet urval av
neoadjuvant behandling för HER2-positiv
bröstcancer: ARIADNE
Cirka 15–20 % av bröstcancer är HER2-po-
sitiv och prognosen har förbättrats tack
vare riktade terapier. Standardbehand-
lingen är neoadjuvant kombination med
cytostatika och anti-HER2-antikroppar,
vilket möjliggör tidig effektutvärdering. Nya
ADC, som trastuzumab deruxtekan (T-DXd),
visar hög effektivitet och god tolerabilitet.
ARIADNE-studien utvärderar biologidriven
stratifiering för att balansera de-eskalering
och eskalering av behandling
(Källa: www.ki.se)
Bästa projektansökan
SLS delar årligen ut 100 000 kronor som
pris till en särskilt förtjänt yngre forskare
som ansökt om och tilldelats SLS projektan-
slag. Pristagaren utses av SLS nämnd efter
förslag från Forskningsdelegationens Priori-
teringskommitté.
Alexios Matikas, överläkare, Bröstcen-
trum, ME BES, Tema Cancer, Karolinska
Universitetssjukhuset och docent vid
Institutionen för Onkologi-Patologi,
Karolinska Institutet.
Foto: Privat
PRISTAGARE Alexios Matikas
Stefan James
Foto: Mikael Wallerstedt/Uppsala universitet
Många forskningsidéer föds i
mötet med patienter
Professor Stefan James belönas med Svenska Läkaresällskapets Jubileumspris 2025 för sitt ban-
brytande arbete med kliniska studier som har förbättrat behandlingen av patienter med hjärt- och
kärlsjukdomar, både i Sverige och internationellt.
TEXT: Lena Edberg
PRISTAGARE Stefan James
är det blev känt att
årets Jubileumspris går
till Stefan James möttes
beskedet av ett rekord-
stort gensvar i sociala
medier. Kollegor och
patienter fyllde flödena
med positiva hälsningar
och gratulationer, reak-
tioner som speglar både
hans vetenskapliga framgångar och den skillnad
han gjort för patienterna.
Stefan James är professor i kardiologi vid
Uppsala universitet, knuten till Institutionen för
medicinska vetenskaper och Uppsala kliniska forsk-
ningscentrum. Han arbetar också som överläkare i
interventionell kardiologi vid Akademiska sjukhu-
set i Uppsala.
Han har lett många stora registerbaserade ran-
domiserade kliniska studier – ett effektivt och
vetenskapligt viktigt sätt att utvärdera läkemedel,
medicintekniska produkter och behandlingsstra-
tegier. Genom att integrera studier i den ordinarie
sjukvården och använda kvalitetsregister, befint-
lig infrastruktur och redan tillgängliga data kan
fler och mer representativa patienter inkluderas.
Samtidigt minskar behovet av återbesök och extra
moment som enbart görs i studiesyfte, vilket håller
kostnaderna nere.
Flera av Stefan James forskningsresultat har varit
avgörande för att förbättra vården för patienter
med hjärt- och kärlsjukdomar och har konkret
förändrat behandlingen av hjärtpatienter i Sverige
och internationellt.
Studier av blodproppshämmande läkemedel
har bidragit till att minska återfall efter hjärtin-
farkt. Forskning om kranskärlsstentar har lett till
bättre förståelse av nytta och risk och tillsammans
med annan forskning förbättrat resultaten av
kranskärlsingrepp. Andra studier har visat att vissa
rutinmässiga behandlingar saknar nytta och därför
kan avvecklas, som utsugning av blodproppar och
syrgasbehandling vid hjärtinfarkt.
– Jag har deltagit i många studier som har lett till
förändringar i kliniska riktlinjer om behandling av
hjärtinfarkt genom bättre anpassad blodpropps-
hämning, bättre strategier för operationer och läke-
medelsbehandlingar samt bättre medicintekniska
produkter, berättar Stefan James.
För honom är samarbetet mellan akademi, sjukvård
och kvalitetsregister en förutsättning för kliniska
framsteg. Fungerande kvalitetsregister och god
tillgång till offentliga hälsodata är, menar han, en
förutsättning för att Sverige ska behålla sin ledande
roll inom klinisk forskning.
– Många forskningsidéer kommer direkt från
möten med patienter. Jag har förmånen att jobba
i en välfungerande hälso- och sjukvård med goda
möjligheter till forskningsfinansiering, bra system
för uppföljning och bra samarbeten, säger han.
De viktigaste frågorna inom forskningspoliti-
ken för att förbättra förutsättningarna för kliniska
studier är enligt Stefan James att skapa bättre och
snabbare tillgång till hälsodata samt att få större
möjligheter att kontakta patienter för förfrågan
om deltagande i studier. Samtidigt pekar han på
att höga kostnader för nya läkemedel och medi-
cintekniska produkter är en stor utmaning för att
kunna förbättra vården för patienter med hjärt- och
kärlsjukdomar framöver.
Nästa steg är att etablera kvalitetsregister och da-
tabaser i Europa med Sverige som förebild. Stefan
James vill bidra till att skapa nätverk för att kunna
genomföra stora enkla randomiserade studier i
flera länder – studier som industrin oftast inte är så
intresserad av att finansiera. Stefan James beskriver
sin drivkraft som en kombination av nyfikenhet,
JUBILEUMSPRISET 9
viljan att lära sig mer, att ifrågasätta etablerade
normer och ambitionen att förbättra.
– Jag ser det som en stor förmån att få arbeta med
något som ger tydlig mening och nytta för många
lidande människor, säger han.
Till yngre läkare och forskare ger han rådet
att ta varje chans att söka ny kunskap, ifrågasätta
etablerade rutiner, och att försöka bidra till att
utveckla vården. Att hos varje enskild patient,
utöver att diagnostisera och behandla, också söka
kunskap genom att systematisera, utvärdera, testa
och undervisa ger större arbetsglädje, menar Stefan
James.
Svenska Läkaresällskapets ordförande, Catharina
Ihre Lundgren understryker betydelsen av hans
arbete:
– Det är en glädje att få lyfta fram och belöna
Stefan James med Läkaresällskapets prestigefulla
Jubileumspris för hans mycket betydelsefulla arbe-
te. Genom sina stora, nydanande, kliniska studier
har han förbättrat behandling och vård för patien-
ter med hjärtsjukdomar över hela världen. Stefan
James bedriver världsledande forskning och utgör
samtidigt en framstående förebild som forskarleda-
re, säger hon.
Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets
Årshögtid den 21 oktober 2025 och pristagaren
belönas med 175 000 kronor och SLS sekelmedalj
i silver.
– Jag är mycket hedrad och glad för detta erkän-
nande. Att få priset från just Svenska Läkarsällska-
pet är bland det mest hedrande jag kan tänka mig,
just eftersom det delas ut av kollegor och är baserat
på vetenskap med klinisk betydelse, avslutar Stefan
James.
10 JUBILEUMSPRISET
Jubileumspriset
Svenska Läkaresällskapet har delat ut
Jubileumspriset sedan 1858. Priset har till
ändamål att belöna värdefulla, av svenska
medborgare, författade skrifter över ämnen
tillhörande det medicinska forskningsområ-
det. Pristagaren belönas med 175 000 kr och
SLS sekelmedalj i silver.
SLS INTRODUKTIONSSTIPENDIUM
– medicinsk forskning under
läkarprogrammets sommaruppehåll
Svenska Läkaresällskapets introduktions-
stipendium ger läkarstudenter möjlighet
att under 1–2 sommarmånader delta i
medicinsk forskning på heltid. Syftet är
att ge tidig forskarerfarenhet och öka
andelen läkare som forskar. Sökande ska
vara inskrivna på läkarprogrammet och
medlemmar i SLS KUF, med en disputerad
SLS-medlem som handledare.
Ansökningsperiod
Den 15 januari 2026 – 15 mars 2026.
Läs mer!
Foto: Istockphoto
Foto: Istockphoto
Forskningspolicy för en stärkt
medicinsk forskning
Svenska Läkaresällskapets (SLS) forskningspolicy tydliggör de åtgärder och prioriteringar som krävs
för att främja och utveckla medicinsk forskning i Sverige. Policyn fokuserar på tre huvudområden:
läkarnas vetenskapliga lärande, förbättrade förutsättningar för forskande läkare och ökad tvärve-
tenskaplig samverkan.
D
en kliniska medicinska forskning-
en är en grundbult i en välfungerande
och framgångsrik hälso- och sjukvård.
Genom forskning och utveckling
kan patienter dra nytta av nya
effektiva metoder för diagnostik och behandling.
Sverige har en framgångsrik historia med många
goda exempel på hur klinisk forskning lett fram till
nya behandlingsmetoder och nya läkemedel som
förbättrat hälso- och sjukvården.
– Forskning är en förutsättning för en hälso- och
sjukvård i världsklass. Med vår forskningspolicy vill
vi bidra till att skapa bättre strukturer för forskning
och lärande i alla delar av läkarkåren – från läkar-
student till överläkare, säger Anna Sarkadi, ordfö-
rande i SLS delegation för medicinsk forskning.
Policyn betonar vikten av att vetenskaplig
kompetens blir en självklar del av läkarrollen, att
forskningstid skyddas från kliniska åtaganden och
att fler fasta kombinationstjänster mellan klinik och
forskning inrättas. Den lyfter också fram behovet av
starkare infrastrukturer för kliniska prövningar och
en förbättrad tillgång till hälsodata för forskning.
– Vi behöver ett sjukvårdssystem där forskning
och klinik inte konkurrerar, utan samverkar. Det
handlar om att göra det möjligt för fler läkare att
forska utan att behöva välja bort den kliniska ut-
vecklingen – och tvärtom, säger Anna Sarkadi.
Svenska Läkaresällskapets forskningspolicy vänder
sig till beslutsfattare inom politik, akademi och
hälso- och sjukvård samt till alla aktörer som vill
bidra till att stärka svensk medicinsk forskning.
SLS FORSKNINGSPOLICY 11
Anna Sarkadi, ordförande i
SLS delegation för medicinsk
forskning
FORSKNINGSPOLICYN
I KORTHET
•
Vetenskaplig kompetens: Alla läkare
ska ha vetenskapligt lärande genom
hela yrkeslivet.
•
Forskningstid: Kliniskt aktiva läkare
behöver skyddad tid och stabil finan-
siering för forskning.
•
Forskande lärarkår: Disputation och
forskarkarriär bör stödjas tidigt för att
säkra fler docenter som kan vara hand-
ledare och forskningsledare.
•
Kombinationstjänster: Fler tjänster som
förenar klinik och forskning krävs.
•
Tvärvetenskap: Samarbete mellan olika
professioner och ämnesområden ska
främjas.
•
Hälsodata: Tillgången till hälsodata
måste förenklas och effektiviseras.
•
Kliniska prövningar: Nationell struktur
och nätverk behövs för att stärka klinis-
ka studier.
Foto: Mikael Wallerstedt
Ladda ned
SLS forskningspolicy
Banbrytande upptäckter inom
skelettmuskelfysiologi belönas
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Lars Larsson, projektledare vid avdelningen för kliniska
vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, med Ingvarpriset 2025.
ars Larsson belönas för sina framstå-
ende och mångåriga forskningsinsatser
inom skelettmuskelfysiologi, vilka har
uppmärksammats såväl nationellt som
internationellt. Hans arbete har omfattat
detaljerad analys av muskelstruktur, kontraktions-
förmåga, motoriska enheter, samt funktionen i
muskelceller och särskilt proteinet myosin. Det har
både handlat om experimentella djurstudier
och kliniska studier, utförda vid olika euro-
peiska och nordamerikanska universitet,
varvid ny metodik och modifiering av
existerande metoder har utvecklats.
– Jag är både hedrad och tacksam att
bli tilldelad Ingvarpriset. Jag har
stor respekt för David Ingvar då
han vidgade ämnet klinisk neuro-
fysiologi för att öka vår förståelse
kring sjukdomar inom det centrala
nervsystemet. Än idag finns stor
utvecklingspotential inom områ-
det, säger Lars Larsson.
Lars Larssons forskning har bidragit till diagnostik
av den första patienten med critical illness myopati
i Skandinavien 1995, sedan dess har han tillsam-
mans med forskargruppen publicerat avgörande
kunskap om detta sjukdomstillstånd. Lars Lars-
sons senare forskning har bland annat handlat
om grundläggande mekanismer bakom försämrad
muskelfunktion hos äldre personer.
Foto: Istockphoto
12 INGVARPRISET
Lars Larsson.
Foto: Johannes Frandsén/KI.
Ingvarpriset
Priset delas ut varje år och belönar goda in-
satser inom klinisk neurovetenskap. Fonden
har bildats genom insamling våren 1990 i
anslutning till David H Ingvars avgång från
sin tjänst som professor och överläkare i
klinisk neurofysiologi i Lund. Pristagaren be-
lönas med 40 000 kronor samt SLS 200-års-
medalj i brons.
”
Än idag finns stor
utvecklingspotential
inom området.
Å
rets Hållbarhetspristagare,
Camilla Fahlgård, har på ett betydande
sätt bidragit till att stärka kunskapen
inom barnhälsovården och öka bered-
skapen för att skydda de yngsta och
mest sårbara mot klimatförändringarnas negativa
hälsoeffekter. Genom att lyfta fram barnhälsoper-
spektivet – som är avgörande både för att motivera
utsläppsbegränsningar och för att utforma effektiva
klimatanpassningsåtgärder – har hon skapat en
plattform som samlar olika aktörer och inspirerar
till högre ambitioner för klimatomställning och ett
hållbart samhälle. Hon har även visat betydelsen
av en systematisk och nationell samordning med
ett arbete som sträcker sig från regional nivå till
medverkan i en nationell utvecklingsgrupp.
– Camilla Fahlgård är en inspirerande kraft som
med stor tydlighet visat att barns hälsa måste stå
i centrum i arbetet mot klimatförändringarnas
konsekvenser. Hon har också visat vilken roll hälso-
och sjukvården kan spela för att stärka samhällets
resiliens och bidra till en hållbar framtid, säger
Catharina Ihre Lundgren, ordförande i Svenska
Läkaresällskapet.
– Det är en stor ära att få Svenska Läkaresällska-
pets Hållbarhetspris för arbetet med klimat och häl-
sa, säger Camilla Fahlgård. Klimatförändringarna är
ett av vår tids största hot mot folkhälsan och det är
avgörande att vi agerar evidensbaserat för att skapa
hälsovinster för hela befolkningen. Priset bidrar till
att uppmärksamma frågan och sprida det arbetssätt
vi utvecklat inom barnhälsovården, vilket vi gärna
vill dela med övrig hälso- och sjukvård.
HÅLLBARHETSPRISET 13
Klimatarbete för att skydda de mest
sårbara
Camilla Fahlgård, barnhälsovårdsöverläkare i Region Västerbotten, belönas av Svenska Läkare-
sällskapet med Hållbarhetspriset 2025. Hon uppmärksammas för sitt målmedvetna arbete med att
lyfta barnens särskilda utsatthet vid klimatförändringar.
Foto: Istockphoto
Hållbarhetspriset
Hållbarhetspriset har delats ut sedan 2020
och tilldelas läkare som främjar och arbetar
med hälso- och sjukvårdens hållbarhet och
därigenom blivit en förebild för kollegor,
medarbetare och studenter. Pristagaren
belönas med 25 000 kronor.
Camilla Fahlgård.
Foto: Anders Fahlgård.
November
3/11 kl. 14-16 SLS webbinar
Nationella kvalitetsregister
Plats: Zoom
Arrangör: SLS delegation för
medicinsk kvalitet
4/11 kl. 12.00-13.00 BLF webbinar
Läkemedel under graviditet och
amning
Plats: Zoom
Arrangör: Barnläkarföreningen i
samarbete med SLS
11/11 kl. 13.00-16.30 Symposium
Folksjukdomen postcovid
Plats: Beijersalen, KVA
Arrangör: Kungl. Vetenskaps-
akademiens kommitté för hälso_
frågor, Svenska Covidföreningen,
SLS och Vetenskapsrådet
11/11 kl. 18-19.30 Konst &
Läkekonst om Jussi Björling
Plats: SLS hus
12/11 kl. 12-13 SLS webbinar
SLS skola för styrelseledamöter i
föreningar om hur SLS organisation
och verksamhet fungerar
Plats: Zoom
Arrangör: SLS
19/11 kl. 13-16 SLS webbinar
Second Victim - hur tar vi hand om
varandra efter allvarliga händelser
i vården
Plats: Zoom
Arrangör: SLS kommitté för säker
vård
19/11 kl. 16.30-18.00 SLS webb-
inar
Ungas psykiska hälsa i en
digitaliserad värld
Plats: Zoom
Arrangör: Svensk Förening för
Socialmedicin och Folkhälsa i sam-
arbete med SLS
25/11 eHälsodagen 2025
Journalsystemsbytena, generativ
AI och hälsodata: Krav på gransk-
ning, informationsstruktur och
utbildning
Plats: SLS hus och online
Arrangör: SLS kommitté för eHälsa
i samarbete med SFMI
26/11 Etikdagen 2025
Normförskjutningar i samhället
Plats: SLS hus och online
Arrangör: SLS Etikdelegation
och SLFs läkarförbunds etik- och
ansvarsråd
27/11 kl. 12-14 SFAM:s torsdags-
möte
Fanny Nilsson, aktuell med boken
”Åk till akuten”
Plats: Zoom
Arrangör: Svensk Förening för
Allmänmedicin och SLS
December
2/12 kl. 12.00-13.00 BLF webbi-
nar: Ungdomsmedicin, mognads-
bedömningar och biopsykosocial
utveckling
Plats: Zoom
Arrangör: Barnläkarföreningen i
samarbete med SLS
Februari
3/2 Temadag Kloka Kliniska Val
Plats: SLS hus och online
Arrangör: SLS arbetsgrupp för
Kloka Kliniska Val
13/2 Preventionsdagen 2026
Plats: SLS hus och digitalt
Arrangör: SLS kommitté för
prevention och folkhälsa
Mars
11-13 Berzeliussymposium 111:
Hjärtsvikt
Plats: SLS hus och digitalt
Arrangör: Svensk Thoraxkirurgisk
Förening och SLS
Foto: Istockphoto
14 SLS PROGRAMVERKSAMHET
Temadag: Kloka Kliniska Val 2026
Dags att ta nästa steg - men hur?
Välkommen till SLS temadag om
Kloka Kliniska Val i SLS hus eller
online den 3 februari 2026.
SLS Preventionsdag 2026
SLS kommitte för prevention och
folkhälsa arrangerar Preventionsdag
den 13 februari 2026 i SLS hus eller
online.
Temat för dagen: ”Mer än vård – att
skapa livskvalitet genom preventiva
och hälsofrämjande insatser för de
allra äldsta”.
Foto: Istockphoto
Kalendarium
Ta del av
inspelade
programaktiviteter
på SLS YouTube-
kanal!
Foto: Istockphoto
BOKNYHET!
Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin
vårdcentral? Varför blir man så ofta tillsagd att åka till akuten?
Är sjukvården verkligen bättre i andra länder? Läkaren och
debattören Fanny Nilsson aktuell med ny bok.
Foto: Natur och Kultur
Berzelius Symposium 111: Hjärtsvikt
Svensk Thoraxkirurgisk förening och
SLS bjuder in till Berzelius sympo-
sium om hjärtsvikt, den 11-13 mars
2026 i SLS hus eller online.
LENNMALMS PRIS 15
Foto: Privat, Josefin Bergenholtz,
Sahlgrenska akademin
Forskning inom MS, arbetsrelaterad
stress och sjukfrånvaro belönas
Igal Rosenstein, Anna-Maria Hultén och Adnan Noor
Baloch belönas med Lennmalms pris 2025. Forskarna
tilldelas priset för sina förtjänstfulla arbeten inom det
neurologiska och det försäkringsmedicinska forsknings-
området.
Igal Rosenstein, specialistläkare vid Neurologiska kli-
niken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och forskare
vid Sahlgrenska akademin, belönas för sina betydande
insatser inom neurologisk forskning. Hans studier har
visat att analys av olika biomarkörer i blod och rygg-
märgsvätska hos patienter med misstänkt multipel
skleros kan ge värdefull information om diagnos och
prognos samt bidra till en bättre och mer träffsäker
behandling för personer med MS (multipel skleros).
Anna-Maria Hultén, verksam vid Institutionen för
neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin,
Göteborgs universitet, belönas för sina framstående
studier inom försäkringsmedicinsk forskning. Hennes
arbete har tydligt visat hur allmänläkare redan i ett
tidigt skede kan identifiera patienter som drabbats av
arbetsrelaterad stress och som riskerar längre sjuk-
frånvaro. Genom sina forskningsresultat bidrar hon till
att utveckla både vården och det förebyggande arbetet
mot ohälsa i arbetslivet.
Adnan Noor Baloch, universitetsadjunkt i hälsoveten-
skaplig statistik vid avdelningen för samhällsmedicin
och folkhälsa, Sahlgrenska Akademin, belönas för
sina betydande insatser inom försäkringsmedicinsk
forskning. Hans framstående studier har undersökt
sambanden mellan olika sjukdomstillstånd, arbetsmil-
jöfaktorer och deras inverkan på arbetsförmåga och
sjukfrånvaro. Genom att använda flera avancerade ana-
lysmetoder har han bidragit med viktig kunskap som
stärker förståelsen av hur arbete och hälsa samspelar
över tid. Resultaten har stor betydelse för utvecklingen
av prediktionsverktyg som kan stödja tidiga insatser
och förebygga långvarig sjukfrånvaro.
Lennmalms pris
Priset delas ut vartannat år och belönar yngre forskare
för förtjänstfulla arbeten över ämnen, tillhörande det
neurologiska, försäkringsmedicinska eller syfilidologis-
ka forskningsområdet. Pristagarna belönas med totalt
50 000 kronor samt Lennmalms silvermedalj.
Sök SLS forskningsanslag!
SLS främjar vetenskaplig utveckling och spridandet av
medicinsk kunskap genom att årligen dela ut omkring
50 miljoner kronor till forskning.
PÅGÅENDE UTLYSNINGAR
SLS resebidrag: Ansökningsperiod 1 juli 2025 - 15 maj
2026. För kongressresa eller forskningsvistelse
Ansökningsperiod 1 dec 2025 - 1 feb 2026
Bengt Ihres fond: För forskning inom gastroenterologi &
gastroenterologisk kirurgi.
Björklunds fond: För forskning om ALS och likartade
neurologiska sjukdomar.
Cronqvists stiftelse: För forskning inom ögonsjukdomar,
i första hand retinitis pigmentosa.
Gastroenterologisk forskningsfond: För forskning inom
gastroenterologi.
Ulla Malmnäs Tjernlunds forskningsfond: För forskning
inom tarm- och pancreascancer.
Paul Frenckners fond: För forskning inom öron-, näs- &
halssjukdomar.
SLS allmänmedicin i samverkan: För forskning & forsk-
ningsmöjligheter inom primärvården.
SLS deimplementeringsforskning: För forskning riktad
mot deimplementering.
SLS forskarmånader: För att bedriva forskning efter
disputation.
SLS klimat, hälsa & hållbar sjukvård: För att belysa
kopplingen mellan klimat och hälsa och verka för mins-
kad klimat- och miljöpåverkan av hälso- och sjukvården.
SLS nätverksstöd: Tre nätverksbidrag á 150 000 kr för att
strukturellt stödja nationell klinisk behandlingsforskning.
SLS postdoktorsstipendium: För att bedriva forskning
utomlands.
SLS projekt: För medicinsk forskning.
SLS äldre med multisjuklighet: Forskningsanslag för
tvärvetenskapligt forskningsprojekt om äldre med mul-
tisjuklighet.
SSAC: For research related to the treatment of infectio-
us diseases with antibacterial, antiviral, antimycotic or
antiparasitic agents.
Thomas Ihre stipendium: För att vidareutvecklas inom
gastrokirurgi.
Ansökningsperiod 1 dec 2025 - 15 mars 2026
SLS introduktionsstipendium: För medicinsk forskning
under läkarprogrammets sommaruppehåll.
Läs mer!
tvecklingen inom medicinsk
forskning går idag alltmer mot ökat
samarbete och nationell samverkan
för att samla kompetens, resurser
och patientkohorter. Samtidigt skärps
konkurrensen om de forskningsresurser som finns.
Sverige har historiskt varit framstående inom
gastroenterologisk forskning, men den interna-
tionella konkurrensen riskerar att utmana vår
position. För att bibehålla och stärka den svenska
konkurrenskraften krävs långsiktiga strategiska
satsningar och nationella nätverk.
Ett exempel på en sådan satsning är Bengt Ihre
Research Fellowship, som syftar till att ge svenska
gastroenterologer och gastrokirurger möjlighet till
forskningssamarbeten och gemensam handledning.
Programmet bygger på nätverksbyggande mellan
universitet och sjukhus, vilket motverkar konkur-
rens mellan svenska centra och istället stärker
svensk gastroenterologisk forskning internationellt.
Fellowship med nationell räckvidd
Bengt Ihre Research Fellowship är ett nationellt
stipendieprogram som stöder läkare och kliniska
forskare efter disputation att genomföra kliniska
studier på sin hemklinik. Programmet erbjuder
handledning, forskningsresurser och finansiering
av projektkostnader såsom statistikkonsulttjänster,
etiktillstånd, laboratorieresurser och forsknings-
sjuksköterskor. Projekt med möjlighet till samfinan-
siering prioriteras, och programmet löper normalt
över två år.
Varje år startar två till tre fellowships per termin,
med totalt sex till åtta samtidiga fellows. Inom pro-
grammet arrangeras årligen en till två workshops
för nätverksbyggande och kompetensutveckling,
och kortare utlandsvistelser kan finansieras.
Slutförda forskningsprojekt presenteras i veten-
skapliga tidskrifter samt på nationella och interna-
tionella konferenser. Programmet leds av en studie-
rektor och en styrgrupp med representanter från
Ihre-fonden, Svensk Kirurgisk Förening och Svensk
Gastroenterologisk Förening.
En satsning på framtiden
Bengt Ihre Research Fellowship har under sina tio
år visat sig vara en viktig resurs för svensk gastro-
enterologisk forskning.
– Genom att främja nationell samverkan, kom-
petensutveckling och internationella kontakter
bidrar programmet till att stärka Sveriges position
på den globala forskningsarenan – till gagn för
både patienter och forskare, säger Charlotte Hedin,
director, Bengt Ihre Research Fellowship.
Foto: ihrefellowship.se
10 år av framstående forsknings-
samarbeten
Svensk gastroenterologisk forskning möter stora möjligheter men också hårdare global konkurrens.
Bengt Ihre Research Fellowship har i tio år stärkt Sveriges position genom att främja samarbete,
handledning och forskningsstöd – ett initiativ som nu firar 10-årsjubileum.
16 BENGT IHRE RESEARCH FELLOWSHIP
Läs mer!
Bengt Ihre Research
Fellowship
Stöd för kliniska forskningsprojekt under två
års tid inom gastroenterologi och gastro-
kirurgi. Sista ansökningsdag är 1 februari
2026.
HIPPOKRATESPRISET 17
ohan Wejde belönas för sitt patient-
centrerade och etiska förhållningssätt, som
genomsyrar hela hans arbete – från det en-
skilda patientmötet i samband med finnåls-
provtagning till det prestigelösa delandet av
sin diagnostiska kompetens med kollegor
på olika nivåer och inom olika discipliner. Allt med
målet att patienten ska få en korrekt diagnos och
ett tryggt omhändertagande. Han resonerar utifrån
principerna om att göra gott och inte skada inom
patologin, och verkar med stor respekt för patien-
tens autonomi.
– Som patolog är målet att kunna leverera en
korrekt och pålitlig diagnos. Ett viktigt etiskt över-
vägande är att avgöra när materialet är tillräck-
ligt, samt att ibland bromsa och inte gå längre än
materialet medger, vilket är en förmåga som Johan
Wejde bemästrar, och även förmedlar till kollegor.
Hans empatiska och förtroendeingivande sätt ska-
par lugn i moment som annars ofta präglas av stor
oro hos patienten, säger Anders Castor, ordförande
i SLS delegation för medicinsk etik.
– Jag blev överraskad och hedrad över att utses
till mottagare av Hippokratespriset 2025. Patologi
är kanske inte den specialitet man först förknippar
med etiska frågor, men det är värdefullt att lyfta
fram att etik finns i alla delar av sjukvården. Jag är
stolt om de som nominerat mig tycker att jag visar
en god attityd i mitt patientarbete. Själv har jag haft
förmånen att utbildas av kollegor vars handlingar
jag har sett som goda exempel, säger Johan Wejde,
överläkare i klinisk patologi och cytologi, Karolin-
ska universitetssjukhuset.
Priset delas ut under Svenska Läkaresällskapets
Årshögtid den 21 oktober 2025. Pristagaren
belönas med 10 000 kronor och Clarence Blom-
quist-medaljen i silver.
Årets Hippokratespristagare – etisk
förebild inom patologin
Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar Johan Wejde, överläkare i klinisk patologi och cytologi,
Karolinska universitetssjukhuset, med Hippokratespriset 2025.
Hippokratespriset
Hippokratespriset är Svenska Läkaresäll-
skapets etikpris och delas ut sedan 2003.
Priset belönar och uppmärksammar etiskt
förhållningssätt i det kliniska vardagsarbe-
tet. Priset delas ut årligen och går vartannat
år till en kvinna och vartannat år en man.
Pristagaren belönas med 10 000 kronor och
Clarence Blomquist-medaljen i silver.
Johan Wejde
Foto: Privat
Foto: Istockphoto
18 ALVARENGAS PRIS
Söner till kvinnor med typ
1-diabetes löper ökad risk för
tidig hjärt-kärlsjukdom
ristagarna belönas för artikeln:
”Maternal diabetes programs sexually
dimorphic early-onset cardiovascular
dysfunction in metabolically healthy
offspring” med valspråket ”Diabetes hos
modern medför tidiga hjärt-kärlproblem för söner”.
Studien har undersökt hur typ 1-diabetes hos kvin-
nor påverkar deras barns endotelfunktion (funk-
tionen av blodkärlens innervägg) i ung vuxen ålder.
Det är sedan tidigare känt att barn till kvinnor med
diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar, men
mekanismen bakom detta har inte varit känd.
– Vi ville undersöka om barnens ökade risk be-
rodde på att de själva utvecklade metabol sjukdom,
till exempel obesitas eller diabetes, vilket också
är vanligare hos barn till kvinnor med diabetes,
eller om hjärt-kärlsjukdom och metabol sjukdom
utvecklas separat hos dessa individer, säger Allan
Zhao, doktorand vid Institutionen för Fysiologi och
Farmakologi, Karolinska Institutet, samt AT-läkare
på S:t Görans sjukhus.
Genom en translationell studiedesign, som kom-
binerat musmodeller, svenska registerdata och en
mindre klinisk studie, har forskarna visat att söner,
men inte döttrar, till kvinnor med typ 1-diabetes
har en försämrad funktion i blodkärlens innervägg
(endoteldysfunktion). Detta innebär en ökad risk
för hjärt-kärlsjukdom redan i ung vuxen ålder (före
40 års ålder).
– Vi har även identifierat specifika signalvägar
som påverkas och som på sikt kan bli mål för nya
behandlingar. På kortare sikt kan våra resultat bidra
till bättre riskbedömning och stöd för att minska
riskfaktorer, genom ökad medvetenhet hos både
patienter och vården, säger Qiaolin Deng, docent
och forskargruppsledare vid Institutionen för Fy-
siologi och Farmakologi, Karolinska Institutet samt
universitetslektor vid Institutionen för Molekylär
Biovetenskap, Wenner-Grens Institut, Stockholms
universitet.
Alvarengas pris 2025 tilldelas Qiaolin Deng och Allan Zhao, forskare vid Karolinska Institutet, för
studie som visar hur diabetes hos kvinnor kan påverka deras barns blodkärl i vuxen ålder.
PRISTAGARE Qiaolin Deng och Allan Zhao
Alvarengas pris
Priset belönar värdefulla, ”av svenska med-
borgare författade, till tävlan inlämnade
otryckta artiklar över ämnen tillhörande det
medicinska forskningsområdet”. Pristagarna
belönas med 50 000 kronor.
Qiaolin Deng och Allan Zhao. Foto: Paulo Jannig, Li Oskarson
Kindstrand
Foto: Istockphoto
FORSKNINGSFAKTA 19
edicinsk forskning, forskar-
utbildning och fortbildning är
viktiga för snabb utveckling och
kunskapsspridning inom svensk
sjukvård. Sedan 1990-talet har
flera utredningar pekat på problem, bland annat
en minskande andel forskande läkare. För Svens-
ka Läkaresällskapet är det en självklar uppgift att
fortlöpande bevaka denna utveckling.
På uppdrag av SLS togs en statistikrapport fram
år 2022 rörande medicinsk och hälsovetenskaplig
forskning. Rapporten visade bland annat att alltför
få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär
efter disputation, vilket resulterar i en brist på
mer seniora forskare som kan fungera som erfarna
handledare. Under 2024 har en uppföljande studie
genomförts som visar att mycket är sig likt jämfört
med 2022. De totala resurserna fortsätter minska,
antalet disputerade läkare ligger relativt konstant
och antalet läkare som fortsätter forska och kan
fungera som handledare är fortsatt för lågt.
Forskningsresurser
Den offentliga sektorns utgifter för medicinsk och
hälsovetenskaplig forskning har ökat i löpande
tal, men sett som andel av BNP är nivån i stort sett
oförändrad sedan mitten av 2000-talet. År 2021
uppgick utgifterna till cirka 16,6 miljarder kronor,
motsvarande 2,6 procent av hälso- och sjukvårdens
totala kostnader. En viktig del av forskningsfinan-
sieringen är de statliga ALF-anslagen, riktade till
klinisk forskning i regionerna. År 2019 stod dessa
för nästan hälften av regionernas forsknings- och
utvecklingsmedel.
Fler disputerade läkare – och ändrad
könsfördelning över tid
Antalet disputerade läkare har ökat från cirka 6 500
(40–69 år) år 2005 till drygt 7 400 år 2023. Samti-
digt har en tydlig förändring skett i könsfördelning-
en. Antalet disputerade män i samma åldersgrupp
har minskat från nästan 5 000 till drygt 4 000,
medan antalet kvinnor mer än fördubblats – från
knappt 1 600 till över 3 300. Utvecklingen speglar
att en allt större andel av de svenska läkarna är
kvinnor, en trend som förstärktes från 1990-talet
och framåt.
Ålder vid disputation och forsknings-
karriärer
Medelåldern vid disputation ligger stadigt kring 41
år. Trots att många läkare når forskarutbildning är
det fortfarande relativt få som fortsätter med aktiv
forskning efter disputation. Det innebär en risk för
brist på erfarna handledare, särskilt då den yngre
generationen av docenter (45–54 år) inte ökar i
samma takt. År 2005 fanns 165 individer i denna
ålderskategori med docentkompetens, medan
motsvarande siffra 2023 sjunkit till 106. Detta kan
innebära färre handledningstimmar per doktorand
framöver.
Betydelse för framtiden
Rapporten pekar på att Sverige står inför utmaning-
ar när det gäller att säkerställa tillräckliga resurser
för forskning samt att trygga tillgången på forsk-
ningshandledare.
För få läkare fortsätter forska
efter disputation
2024 gjorde SLS en uppföljning av den studie om medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som
gjordes 2022, där det framkom att för få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär efter
disputation.
SLS anser
•
Det behövs ett tydligt ledarskap
och åtgärder för att möjliggöra för
fler läkare att kombinera klinisk
verksamhet och forskning.
•
Om meritvärdet stärks och antalet
kombinationstjänster ökar kan lång-
siktiga forskarkarriärer stimuleras.
•
När medarbetare känner sig delaktiga
i ett akademiskt system som präglas
av patientnära forskning, kommer fler
vilja satsa vidare på en forskarkarriär.
•
Det förutsätter ett ledarskap som ser
forskning, utbildning och klinik som
självklara grundstenar i all verksam-
het.
SLS stärker forskningen för att
fasa ut lågvärdevård!
venska Läkaresällskapet driver
sedan några år projektet Kloka Kliniska
Val (KKV), som syftar till att utrangera
så kallad lågvärdevård för att kunna
fokusera resurser på vård som verkli-
gen gör nytta för patienterna. Lågvärdevård eller
lågvärdeinsatser är åtgärder eller behandlingar
som har liten nytta för patienten eller till och med
kan skada.
– Genom Kloka Kliniska Val vill vi bidra till att
identifiera behandlingar, tester och rutiner som
inte ger nytta för patienten. Men även när vi vet
vad som är lågvärdevård är det ofta svårt att sluta
– saker vi gör sitter i väggarna och drivkrafterna
att fortsätta kan vara många, säger Johan Bengts-
son, ledamot i SLS arbetsgrupp för Kloka Kliniska
Val samt kontaktperson för ett svenskt nätverk för
forskning om deimplementering.
– Att utmönstra lågvärdevård är framför allt
viktigt för den enskilda patienten. Vi behöver mer
forskning om vilka strategier som fungerar och hur
utmönstringen kan bli bestående. Därför är det
glädjande att SLS nu satsar specifikt på denna typ
av forskning, fortsätter han.
För att stärka forskningen inom området utlyste
SLS i fjol tre forskningsanslag om vardera 400 000
kronor riktade mot deimplementeringsforskning.
Sista ansökningsdag var i början av februari, och
responsen blev mycket stor. Så stor att SLS besluta-
de att bevilja fyra anslag i stället för tre.
De ansökningar som inkommit har kommit
från forskande läkare som i sin vardag ser exempel
på vård som inte alltid är medicinskt motiverad
men som inte kan tas bort utan ett vetenskapligt
underlag. Studierna syftar till att undersöka värdet
av exempelvis upprepade undersökningar vid olika
tillstånd eller vilka patienter som egentligen har
nytta av omfattande utredningar och operationer
som i sig kan vara väldigt krävande eller till och
med farliga. Ett annat exempel är att sätta ut läke-
medel som inte fungerar eller inte längre behövs,
men har blivit kvar.
Ett av de beviljade projekten handlar om utsätt-
ning av antidepressiva läkemedel hos tonåringar
som har stått på dessa längre än sex månader. Den
rekommenderade behandlingstiden är sex måna-
der, därefter måste ett nytt ställningstagande göras.
Antingen mår patienten bättre och läkemedlet kan
sättas ut eller så har det haft bristande effekt och
då bör annan behandling provas. Detta missas ofta
och många unga patienter fortsätter att ta antide-
pressiva läkemedel i flera år, vissa trots besvärande
Svenska Läkaresällskapets (SLS) nya satsning inom deimplementeringsforskning har väckt stort
intresse bland forskare. Syftet med satsningen är att främja kunskap om hur lågvärdevård, åtgär-
der eller behandlingar som har liten nytta för patienten eller i värsta fall kan orsaka skada, kan
identifieras och fasas ut.
20 DEIMPLEMENTERINGSFORSKNING
Foto: Istockphoto