FORSKNINGSFAKTA 19
edicinsk forskning, forskar-
utbildning och fortbildning är
viktiga för snabb utveckling och
kunskapsspridning inom svensk
sjukvård. Sedan 1990-talet har
flera utredningar pekat på problem, bland annat
en minskande andel forskande läkare. För Svens-
ka Läkaresällskapet är det en självklar uppgift att
fortlöpande bevaka denna utveckling.
På uppdrag av SLS togs en statistikrapport fram
år 2022 rörande medicinsk och hälsovetenskaplig
forskning. Rapporten visade bland annat att alltför
få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär
efter disputation, vilket resulterar i en brist på
mer seniora forskare som kan fungera som erfarna
handledare. Under 2024 har en uppföljande studie
genomförts som visar att mycket är sig likt jämfört
med 2022. De totala resurserna fortsätter minska,
antalet disputerade läkare ligger relativt konstant
och antalet läkare som fortsätter forska och kan
fungera som handledare är fortsatt för lågt.
Forskningsresurser
Den offentliga sektorns utgifter för medicinsk och
hälsovetenskaplig forskning har ökat i löpande
tal, men sett som andel av BNP är nivån i stort sett
oförändrad sedan mitten av 2000-talet. År 2021
uppgick utgifterna till cirka 16,6 miljarder kronor,
motsvarande 2,6 procent av hälso- och sjukvårdens
totala kostnader. En viktig del av forskningsfinan-
sieringen är de statliga ALF-anslagen, riktade till
klinisk forskning i regionerna. År 2019 stod dessa
för nästan hälften av regionernas forsknings- och
utvecklingsmedel.
Fler disputerade läkare – och ändrad
könsfördelning över tid
Antalet disputerade läkare har ökat från cirka 6 500
(40–69 år) år 2005 till drygt 7 400 år 2023. Samti-
digt har en tydlig förändring skett i könsfördelning-
en. Antalet disputerade män i samma åldersgrupp
har minskat från nästan 5 000 till drygt 4 000,
medan antalet kvinnor mer än fördubblats – från
knappt 1 600 till över 3 300. Utvecklingen speglar
att en allt större andel av de svenska läkarna är
kvinnor, en trend som förstärktes från 1990-talet
och framåt.
Ålder vid disputation och forsknings-
karriärer
Medelåldern vid disputation ligger stadigt kring 41
år. Trots att många läkare når forskarutbildning är
det fortfarande relativt få som fortsätter med aktiv
forskning efter disputation. Det innebär en risk för
brist på erfarna handledare, särskilt då den yngre
generationen av docenter (45–54 år) inte ökar i
samma takt. År 2005 fanns 165 individer i denna
ålderskategori med docentkompetens, medan
motsvarande siffra 2023 sjunkit till 106. Detta kan
innebära färre handledningstimmar per doktorand
framöver.
Betydelse för framtiden
Rapporten pekar på att Sverige står inför utmaning-
ar när det gäller att säkerställa tillräckliga resurser
för forskning samt att trygga tillgången på forsk-
ningshandledare.
För få läkare fortsätter forska
efter disputation
2024 gjorde SLS en uppföljning av den studie om medicinsk och hälsovetenskaplig forskning som
gjordes 2022, där det framkom att för få forskande läkare fortsätter sin forskarkarriär efter
disputation.
SLS anser
•
Det behövs ett tydligt ledarskap
och åtgärder för att möjliggöra för
fler läkare att kombinera klinisk
verksamhet och forskning.
•
Om meritvärdet stärks och antalet
kombinationstjänster ökar kan lång-
siktiga forskarkarriärer stimuleras.
•
När medarbetare känner sig delaktiga
i ett akademiskt system som präglas
av patientnära forskning, kommer fler
vilja satsa vidare på en forskarkarriär.
•
Det förutsätter ett ledarskap som ser
forskning, utbildning och klinik som
självklara grundstenar i all verksam-
het.