SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET
Hälso- och sjukvårdspolitiskt
program
INFÖR VALET 2026
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation.
Vårt syfte är att verka för förbättrad hälsa och sjukvård genom att främja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Alexander Donka, Alexander Mahmoud, Erik Flyg, Hans Karlsson, Håkan Risberg, Mikael Wallerstedt,
Skånes universitetssjukhus
FRÅGOR OM INNEHÅLLET SLS kommunikationschef, Jaana Logren Bergqvist, jaana.logren@sls.se, 08- 440 88 68
Besök
kampanjsidan
sls.se/valet26
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
För en vård som bygger på vetenskap,
beprövad erfarenhet, etik och tillit
Hälso- och sjukvården är väljarnas viktigaste fråga – men alltför ofta saknas den i den
politiska debatten. När vi nu närmar oss valet 2026 vill Svenska Läkaresällskapet bidra
till att vården får den plats den förtjänar. Med vårt fempunktsprogram lyfter vi fram vad
som faktiskt förbättrar hälso- och sjukvården – för patienter, profession och samhälle.
Svensk hälso- och sjukvård rymmer stora möjligheter. Vi har kompetenta medarbetare,
en stark forskningsbas och en unik tradition av solidarisk finansiering. Samtidigt står
vården inför växande utmaningar. En åldrande befolkning med fler äldre med multisjuk-
lighet, brist på personal med rätt kompetens, brist på vårdplatser, vårdköer och en till-
tagande ojämlikhet i tillgången till vård. För att klara framtiden krävs långsiktighet, tillit
till professionen och beslut som vilar på vetenskap, beprövad erfarenhet och etik – inte
på kortsiktiga lösningar eller tillfälliga kökortningsinsatser.
När du som väljare ska rösta i det kommande valet är det viktigt att känna till vem som
faktiskt styr vården. Staten sätter de övergripande ramarna och styr genom lagstiftning,
utbildning och resurser – men det är regionerna, och i stor utsträckning även kommu-
nerna, som har huvudansvaret för att organisera och leverera vården. Dina röster i regi-
on- och kommunalvalen påverkar därför direkt hur tillgänglig, jämlik och trygg vården
blir där du bor.
För att vården ska fungera måste besluten fattas nära patienten – och professionens röst
måste tas på allvar. Läkare och annan vårdpersonal har den medicinska och etiska kom-
petensen för att avgöra vad som är god vård för patienten. När vi lyssnar till professionen
får vi en mer jämlik och kunskapsbaserad vård, med högre kvalitet och bättre resultat.
Vi vet vad som krävs för att skapa en hälso- och sjukvård av hög kvalitet – för både
patienter och personal. Det handlar om att bygga på kunskap, etik och ansvar.
Därför presenterar vi detta fempunktsprogram som en vägvisare för framtiden.
Det är dags att sätta ljuset på det som verkligen betyder något – en vård
som ges efter behov, med rätt kompetens, forskning som en del av
vårdens uppdrag och tillit till professionen.
Catharina Ihre Lundgren, ordförande för Svenska Läkaresällskapet.
Bröst- och endokrinkirurg vid Karolinska Universitetssjukhuset
samt docent, Institutionen för Molekylär Medicin och kirurgi,
Karolinska Institutet.
Foto: Erik Flyg
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Svenska Läkaresällskapets hälso-
och sjukvårdspolitiska program
inför valet 2026
FÖR EN KUNSKAPSBASERAD, JÄMLIK OCH HÅLLBAR
HÄLSO- OCH SJUKVÅRD
Svensk hälso- och sjukvård står inför avgörande vägval. Befolkningen blir äldre,
vårdbehoven mer komplexa och kompetensbristen mer akut. Samtidigt växer
ojämlikheten i hälsa. För äldre med multisjuklighet – som ofta har störst behov
men svagast röst i systemet – är situationen särskilt allvarlig. Svenska Läkaresäll-
skapet (SLS) menar att svensk sjukvård behöver en ny riktning, byggd på veten-
skap, beprövad erfarenhet, etik och professionellt ansvar. Detta fempunktspro-
gram är grunden för hur politiken kan säkra en jämlik, hållbar och patientsäker
vård inför valet 2026.
1. VÅRD EFTER BEHOV OCH RÄTTVISA PRIORITERINGAR
Hälso- och sjukvården ska styras av behov – inte av efterfrågan eller betalnings-
förmåga. De etiska principerna i hälso- och sjukvårdslagen måste genomsyra all
styrning. Människovärde, behov och solidaritet samt kostnadseffektivitet. Privata
sjukvårdsförsäkringar och diagnosstyrda kömiljarder hotar denna ordning och
riskerar att tränga undan patienter med stora vårdbehov. Sjukvårdens resurser är
begränsade och måste användas där de gör mest nytta. Genom att intensifiera
arbetet med Kloka Kliniska Val – SLS professionsdrivna arbete för att fasa ut vård
utan medicinsk nytta – kan resurser frigöras till insatser med verklig patientnytta.
2. EN STARK OCH TILLGÄNGLIG PRIMÄRVÅRD – NYCKELN TILL
KONTINUITET FÖR ÄLDRE MED MULTISJUKLIGHET
Primärvården måste vara vårdens nav. För många äldre med flera diagnoser är
den fasta läkarkontakten skillnaden mellan trygghet och otrygghet, mellan en
fungerande vårdrelation och onödiga akuta inläggningar. Varje invånare ska ha
rätt till en fast läkare med rimligt antal listade patienter. Staten bör ta ansvar för
nationell planering och finansiering av fler ST-tjänster i allmänmedicin.
Primärvården måste ges tid, resurser och forskningsmöjligheter för att klara
både kontinuitet, tillgänglighet och kompetens. Digitalisering ska stödja – inte
ersätta – relation och medicinsk bedömning.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
3. KOMPETENSFÖRSÖRJNING OCH FORTBILDNING – FÖR EN
PATIENTSÄKER VÅRD
Vårdens kvalitet avgörs av personalens kompetens. Men idag saknas tid och
resurser för kontinuerlig fortbildning. Fortbildning måste bli en reglerad och
professionellt styrd del av vårduppdraget. Arbetsgivare ska ta ansvar för att alla
läkare får regelbunden, behovsanpassad fortbildning. Kompetensförsörjningen
kräver långsiktig planering, nationell samordning och en hållbar arbetsmiljö där
professionerna tillåts utnyttja hela sin kompetens. Patientsäker vård kräver konti-
nuerlig kompetensutveckling – inte punktinsatser. Grunden för detta måste säk-
ras via en högkvalitativ läkarutbildning och en god och väldimensionerad vidare-
utbildning och fortbildning.
4. FORSKNING – EN DEL AV VÅRDENS KÄRNUPPDRAG
Utan forskning stannar utvecklingen. Forskning ska skrivas in som en del av
vårdens uppdrag i hälso- och sjukvårdslagen. Kliniskt verksamma läkare måste
kunna få schemalagd forskningstid och möjlighet till kombinationstjänster
mellan klinik och akademi. En nationell infrastruktur för kliniska studier och
hälsodata, inklusive nationella kvalitetsregister, krävs för att Sverige ska behålla
och förstärka sin position som ledande forskningsnation. Forskning är en nöd-
vändighet för framtidens vård.
5. PREVENTION OCH JÄMLIK HÄLSA – FÖR EN HÅLLBAR VÅRD
OCH ETT FRISKARE SAMHÄLLE
Förebyggande insatser är kostnadseffektiva – de minskar sjukdomsbördan och
sparar samhällsresurser. Hälsofrämjande och preventiva insatser måste integre-
ras i vårdens vardag. Insatser för riskgrupper och socialt utsatta ska prioriteras för
att minska hälsoklyftorna. Långsiktig finansiering krävs för professionsdrivet folk-
hälsoarbete, som SLS Levnadsvaneprojekt. Hållbar vård kräver att vi förebygger
sjukdom – inte bara behandlar den.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Privata sjukvårdsförsäkringar
och diagnosstyrda kömiljarder
hotar principen om vård efter
behov och leder till
undanträngningar.
Anders Castor, ordförande SLS delegation för
medicinsk etik. Barnonkolog, Skånes universitets-
sjukhus.
”
Foto: Skånes universitetssjukhus
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
1. Vård efter behov och rättvisa
prioriteringar
Svensk hälso- och sjukvård ska bygga på människovärde, behov och solidaritet –
inte efterfrågan eller betalningsförmåga. SLS vill värna den etiska plattform som
riksdagen antagit och som utgör grunden för prioriteringar i vården. Principen
om vård efter behov måste styra både övergripande beslut och det dagliga arbe-
tet i vården, oavsett driftsform, ersättningssystem eller tekniska lösningar.
När styrningen premierar tillgänglighet på bekostnad av medicinska behov
riskerar svårt sjuka patienter att trängas undan. Engångsinsatser och kökort-
ningsprojekt skapar ofta undanträngning och hotar behovs- och solidaritetsprin-
cipen. Regeringens satsningar på prestationskrav visar hur kortsiktiga styrmedel
kan leda till att enklare diagnoser prioriteras framför komplexa vårdbehov, särskilt
hos äldre med multisjuklighet.
Även den växande användningen av privata sjukvårdsförsäkringar utmanar prin-
cipen om vård efter behov. SLS ser med oro på att patienter med mindre medi-
cinska behov kan få förtur till vård, vilket riskerar att urholka tilliten till ett solida-
riskt och behovsstyrt sjukvårdssystem.
SLS vill i stället se en långsiktig styrning som vilar på vetenskap, etik och tillit till
vårdens professioner. Prioriteringsplattformen måste tillämpas konsekvent även
i digital vård och vid upphandling av nya tjänster, där medicinsk bedömning och
patientens behov ska väga tyngre än efterfrågan. Digitala lösningar ska utvecklas
för att stödja kontinuitet och rättvis tillgång – inte skapa nya ojämlikheter.
SLS anser att gemensamma prioriteringsprinciper inom och mellan regioner är
avgörande för en jämlik vård. För att minska skillnader krävs tydligare nationella
riktlinjer, fortsatt samordning och utbildning i hur den etiska plattformen tilläm-
pas – både för vårdpersonal och beslutsfattare.
Rättvisa prioriteringar förutsätter också att resurser används effektivt. Genom
att fasa ut vård utan medicinsk nytta – som i SLS arbete med Kloka Kliniska Val
samt Socialstyrelsens Icke-göra rekommendationer – frigörs resurser till patien-
ter med störst behov. Det är ett etiskt och hållbart sätt att värna vårdens kvalitet
och tillit.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Varje invånare ska
ha rätt till en
fast läkare med
rimligt antal listade
patienter.
Fanny Nilsson, ledamot SLS nämnd.
ST-läkare i internmedicin, Nyköpings
lasarett.
”
Foto: Alexander Mahmoud
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
2. En stark och tillgänglig primärvård
– nyckeln till kontinuitet för äldre med
multisjuklighet
En välfungerande primärvård är grunden för ett jämlikt och effektivt hälso- och
sjukvårdssystem. SLS ser primärvården som navet i vården – avgörande för att
skapa kontinuitet, trygghet och tillgänglighet, särskilt för äldre med flera och
komplexa sjukdomar.
Svensk sjukvård står inför en demografisk förändring. År 2028 beräknas antalet
personer över 80 år ha ökat med 50 procent. Samtidigt har endast en tredjedel
av de äldre en fast läkarkontakt, vilket leder till bristande kontinuitet, fragmente-
rad vård och ökad risk för akuta inläggningar. SLS menar att omställningen till en
god och nära vård måste handla om att bygga strukturer kring patientens behov
– inte om nya organisationsmodeller.
För att klara framtidens vård krävs en utbyggd och bemannad primärvård med
fler specialister i allmänmedicin. Staten bör ta ett större ansvar för kompetens-
försörjningen genom att finansiera fler specialiseringstjänster, skapa hållbara
arbetsmiljöer och ge läkare rimligt antal listade patienter. En fast läkarkontakt är
en förutsättning för trygghet och kvalitet i vården av äldre och multisjuka, men
också för att minska belastningen på akutsjukhusen.
SLS betonar att styrningen av primärvården måste bygga på tillit och professio-
nellt ansvar, inte detaljreglering och tillfälliga satsningar. Engångsinsatser eller
kortsiktiga kömiljarder löser inte de grundläggande kapacitetsproblemen –
i stället krävs långsiktiga investeringar i personal, fortbildning och forskning.
Primärvårdens uppdrag är att se hela människan. För äldre med multisjuklighet
behövs teamarbete mellan läkare och andra professioner. Digitala lösningar kan
vara ett stöd – men ska inte ersätta den personliga läkarkontakten. SLS betonar
att digital och fysisk vård måste integreras för att nå målet om ökad tillgänglighet
för alla.
En stark primärvård är också nyckeln till jämlik vård i hela landet. För att uppnå
det krävs nationell samordning, tydlig uppföljning och satsningar på forskning i
primärvårdens miljöer. Genom att kombinera kontinuitet, kompetens och kun-
skap kan vården bli både mer effektiv och mer mänsklig – där de mest sårbara
inte faller mellan stolarna.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
”
Fortbildning måste
bli en reglerad och
professionellt styrd
del av vård-
uppdraget.
Mia Ramklint, ordförande SLS delegation för
utbildning. Professor i barn- och ungdoms-
psykiatri, Uppsala universitet.
Foto: Mikael Wallerstedt
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
3. Kompetensförsörjning och fortbildning
– för en patientsäker vård
Hälso- och sjukvårdens kvalitet och patientsäkerhet står och faller med kompe-
tensen hos dem som arbetar i vården. SLS ser kompetensförsörjningen som en
av vårdens största framtidsfrågor – en fråga om både patientsäkerhet, jämlikhet
och tillit.
Kompetensförsörjningen i Sverige står inför utmaningar med bland annat brist
på yrkesverksamma sjuksköterskor i vården och för få specialister i allmänme-
dicin inom primärvården. Prognoser visar att var fjärde allmänläkare kommer
att saknas år 2035. Samtidigt ökar kraven på vården, inte minst på grund av en
åldrande befolkning och fler patienter med komplexa behov. För att klara framti-
dens vård krävs långsiktiga satsningar på utbildning, fortbildning och forskning
– inte tillfälliga projekt eller engångsinitiativ. Vi måste även se över arbetssätten i
vården – kompetensen och vårdens resurser måste användas på rätt sätt.
SLS välkomnar den nationella planen för kompetensförsörjning, men efterlyser
tydligare analys av olika läkarspecialiteters behov och en mer långsiktig strategi.
En central princip är att alla ska arbeta utifrån sin egen specifika kompetens – att
läkare, sjuksköterskor och andra vårdprofessioner ges möjlighet att använda sin
utbildning fullt ut, utan att tyngas av administrativa uppgifter. Det frigör resurser,
stärker arbetsglädjen och bidrar till en trygg och säker vård.
Fortbildning är en grundbult i en välfungerande sjukvård. I dag varierar möjlig-
heterna stort mellan regioner och arbetsgivare, vilket skapar ojämlik vård. SLS vill
se ett reglerat, nationellt system för kontinuerlig fortbildning, där arbetsgivare
och profession delar ansvaret för planering och uppföljning. Fortbildning ska vara
interaktiv, behovsbaserad och anpassad till respektive specialitet.
SLS anser att modellen med fortbildningsstudierektorer – som på vissa håll
redan prövats – kan utvecklas vidare. Fortbildningsplaner behöver utformas
strukturerat, följas upp årligen och bygga på medicinska behov. Därför bör
alternativ till dagens ordning, där verksamhetschefen ansvarar för läkares fort-
bildning, utredas – inklusive möjligheten att införa fortbildningsstudierektorer för
att stärka kvalitet, uppföljning och jämlikhet i hela landet.
Brist på fortbildning påverkar patientsäkerheten och medför att vården riskerar
bli ojämlik. Det är även en viktig orsak till att personal lämnar yrket. En kultur av
livslångt lärande måste vara självklar i svensk sjukvård.
Kompetensförsörjning handlar också om arbetsmiljö. För att behålla och attrahe-
ra medarbetare krävs rimliga arbetsvillkor, tid för reflektion och möjlighet till ut-
veckling. SLS understryker att medarbetarna är vårdens viktigaste resurs – de ska
kunna växa i sitt yrke och stanna kvar i vården över tid.
Genom satsningar på utbildning, fortbildning och forskning skapas en vård som
bygger på vetenskap och etiska principer, där rätt kompetens finns på rätt plats.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Kliniskt verksamma
läkare måste få schemalagd
forskningstid och möjlighet
till kombinationstjänster
mellan klinik och akademi.
Anna Sarkadi, ordförande SLS delegation för forskning.
Professor, specialistläkare i socialmedicin, Uppsala universitet.
”
Foto: Mikael Wallerstedt
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
4. Forskning – en del av vårdens kärn-
uppdrag
Medicinsk forskning är en förutsättning för att hälso- och sjukvården ska hålla
hög kvalitet, och baseras på vetenskap. Forskning leder till bättre diagnostik, säk-
rare behandlingar och ökad patientsäkerhet – men också till engagemang, läran-
de och innovationskraft i vårdens vardag.
SLS ser forskning som en integrerad del av vårduppdraget. I dag är dock förut-
sättningarna för kliniskt verksamma läkare att forska i olika grad begränsade.
Forskningstid saknas ofta i många av tjänsterna, administrativa hinder är många
och karriärvägarna ibland otydliga. Det riskerar att försvaga vårdens vetenskapliga
grund och minska Sveriges förmåga att omsätta ny kunskap för att utveckla vår-
den.
Att säkra forskningstid för forskande läkare är ett sätt att säkra medicinsk kliniskt
relevant forskning och trygga att det även framöver finns kompetenta handledare
för framtidens forskare. SLS menar att forskning måste vara ett tydligt och obliga-
toriskt uppdrag för regionerna, med samma status som vård och utbildning. Varje
vårdgivare bör ha mål för forskningsverksamhet och redovisa resultat på samma
sätt som för produktion och kvalitet.
För att stärka forskningen krävs en långsiktig nationell strategi som säkrar skyd-
dad forskningstid för kliniskt verksamma läkare och andra professioner. Fler kom-
binationstjänster mellan klinik och akademi, som ger kontinuitet och tydliga kar-
riärvägar samt långsiktig finansiering av forskningsinfrastruktur, inklusive kliniska
prövningar, kvalitetsregister och biobanker.
En övergripande nationell organisation med nätverk för klinisk prövning är nöd-
vändigt för ett effektivt genomförande. Denna bör vara förankrad inom akademin,
vården och läkemedelsindustrin. För att säkra systemet behövs basanslag för att
få nationellt genomslag och geografisk täckning av prövningsenheter.
Tillgången till hälsodata och biobanksmaterial är central för medicinsk forskning,
men hindras ofta av otydliga regelverk och långa processer. SLS vill se ett moder-
niserat system där integritetsskyddet bibehålls samtidigt som forskningen under-
lättas genom gemensamma digitala plattformar och nationell samordning.
De nationella kvalitetsregistren har en viktig uppgift i att göra data tillgängliga för
forskning. Mycket talar för att dessa bidrar till att göra vården mer evidensbase-
rad, jämlik och kostnadseffektiv. Införande av nya behandlingsmetoder, samt vilka
effekter detta har på hälsa och vårdens resurser, måste följas upp systematiskt så
att genererad kunskap kan komma till nytta inom hela vården.
Forskning ska genomsyra hela vården – från primärvård till universitetssjukhus.
Regioner med aktiv klinisk forskning visar bättre vårdresultat, högre patientnöjd-
het och lägre mortalitet. Vetenskapliga meriter ska väga tungt vid chefstillsätt-
ningar, och det ska finnas forskningskompetens på strategisk nivå inom både re-
gioner och kommuner. Klinisk forskning är en investering i bättre vård. Genom att
ge läkare tid, resurser och karriärmöjligheter att forska stärker vi hela hälso- och
sjukvården, patienternas hälsa och Sveriges ställning som kunskapsnation.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Stella Cizinsky, ledamot i SLS nämnd.
Överläkare i kardiologi, Universitets-
sjukhuset Örebro.
”
Sjukvårdens resurser
är begränsade.
Genom att satsa på
Kloka Kliniska Val kan
resurser frigöras till
insatser med verklig
patientnytta.
Foto: Håkan Risberg
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
5. Prevention och jämlik hälsa – för en
hållbar vård och ett friskare samhälle
En god och jämlik hälsa i befolkningen är en grundförutsättning för ett hållbart
välfärdssystem. Trots att Sverige har en hög medellivslängd är skillnaderna i hälsa
stora – både mellan regioner och mellan socioekonomiska grupper. Den ökade
förväntade livslängden i samhället medför att sjukdomsriskerna förskjuts uppåt
i åldrarna. Om detta leder till ett ökat vårdbehov beror på hur hälsan utvecklas
inom olika åldersgrupper. Förebyggande arbete och tidiga insatser är avgörande
för att minska sjukdomsbördan och skapa en mer hållbar vård.
SLS betonar att hälso- och sjukvården inte enbart ska behandla sjukdom, utan
också främja hälsa. En vård som arbetar preventivt sparar liv, stärker folkhälsan och
minskar vårdbehoven på sikt. Arbetet med prevention och levnadsvanor ska vara
vetenskapligt förankrat, jämlikt och integrerat i vårdens vardag där det är relevant.
SLS Levnadsvaneprojekt visar att riktade och professionsdrivna insatser ger
resultat. Minskad tobaks- och alkoholkonsumtion, bättre matvanor och ökad fysisk
aktivitet minskar risken för kroniska sjukdomar och sparar stora samhällskostna-
der. SLS anser att läkare tillsammans med andra vårdprofessioner både har ett
ansvar och en unik möjlighet att identifiera individer med ohälsosamma levnads-
vanor. Genom systematiskt arbete utifrån professionernas samverkande kunskap
och evidensbaserade metoder kan vården bidra till både bättre hälsa och minska-
de skillnader i ohälsa.
Hälsofrämjande arbete måste prioriteras redan i utbildning och fortbildning.
Läkare och andra vårdprofessioner behöver kunskap och verktyg för att stödja
hälsosamma levnadsvanor, särskilt hos patienter i socioekonomiskt utsatta
grupper.
SLS framhåller att prevention är ett gemensamt samhällsansvar. Hälsofrämjande
politik måste genomsyra alla områden – från stadsplanering till utbildning och
livsmedelspolitik. Det krävs långsiktiga satsningar på jämlik hälsa med fokus på
barn och unga, äldre med komplexa behov och utsatta grupper.
En hållbar vård förutsätter att sjukvården inte bara reparerar, utan också förebyg-
ger. Genom att kombinera kunskap, etik och samverkan kan vi bygga ett friskare
samhälle där alla ges möjlighet till god hälsa – oavsett bostadsort, ekonomi eller
bakgrund.
Prevention är en investering i liv, hälsa och framtid.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
17
Niklas Ekerstad, ordförande i SLS delegation för medicinsk kvalitet.
Specialist i kardiologi och internmedicin, Västra Götaland.
”
Foto: Privat
Vården ska organiseras
kring patientens behov
– inte administrativa gränser.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
Så skapar vi en vård som styrs med tillit,
vetenskap och etik
De fem punkterna i Svenska Läkaresällskapets program visar vägen mot en mer jämlik,
kunskapsbaserad och hållbar hälso- och sjukvård. Men för att visionen ska bli verklighet
krävs mer än goda idéer – det krävs en styrning som ger vårdens professioner möjlighet
att ta ansvar och använda sin kunskap fullt ut.
SLS menar att vägen framåt inte behöver handla om nya organisationskartor, utan om
tillit, tydliga mål och ledning byggd på vetenskap och etik. Hälso- och sjukvårdens utma-
ningar löses inte genom fler reformer, utan genom styrning som vilar på kunskap, ge-
mensamma prioriteringsprinciper och respekt för professionens medicinska ansvar.
SLS vill se ett skifte från detaljreglering och kortsiktiga satsningar till långsiktig, kun-
skapsbaserad styrning. När vården detaljstyrts genom prestationskrav och tillfälliga pro-
jekt har resultatet ofta blivit undanträngning, mer administration och sämre arbetsmiljö.
Politiker bör ange ramar och resurser, men lämna det medicinska handlingsutrymmet till
dem som möter patienten.
Samtidigt behövs starkare nationell samordning inom områden som kompetensförsörj-
ning, läkemedel och vaccinationer för att garantera vård på lika villkor. Styrningen ska
vara nationell i princip, men lokal i praktik.
Vården ska organiseras kring patientens behov – inte administrativa gränser. En väl-
fungerande primärvård är navet i en sådan organisation, och både staten och regionerna
måste ta större ansvar för att stärka den medicinska kompetensen i hela kedjan.
De nationella kvalitetsregistren, som ofta initierats av professionen, är en viktig del för
att kunna utveckla vården med fakta som grund. SLS anser att robust finansiering av och
professionellt inflytande över nationella kvalitetsregister är avgörande framgångsfakto-
rer. Även professionell granskning och klinisk revision av medicinska verksamheter är
grundläggande för fortsatt effektiv kvalitetsuppföljning.
Styrningen av vården måste vila på forskning och uppföljning, inte tillfälliga initiativ.
Genom att integrera forskning, kvalitetsutveckling och kontinuerlig
utvärdering i styrningen skapas en vård där besluten utgår från
patientens behov och där vetenskap och etik vägleder
prioriteringarna.
Det är först när styrningen präglas av tillit, kunskap och ansvar
som vården kan bli både effektiv, jämlik och mänsklig.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 2026
ADRESS Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08-440 88 60 WEBB www.sls.se