Vård efter behov – så ska
prioriteringarna fungera
en etiska plattformen som riksda-
gen beslutat om utgör grunden för
prioriteringar i vården. Men för att
principen om vård efter behov ska
få genomslag krävs att den tilläm-
pas konsekvent, i styrning, i organisation och i det
dagliga arbetet i vården, oavsett driftsform, ersätt-
ningssystem eller tekniska lösningar.
En princip som prövas i vardagen
I teorin är det tydligt. Den som har störst behov ska
få vård först. I praktiken är det svårare. I ett vård-
system där behoven ständigt överstiger resurserna
måste prioriteringar göras dagligen. Det handlar
inte om enstaka beslut, utan om ett kontinuerligt
arbete där patienter vägs mot varandra, behand-
lingar mot varandra och behov mot möjligheter.
– Det här är inte något som sker på en abstrakt
nivå. Det är en del av vårdens vardag, i varje beslut
som fattas, säger Anders Castor, ordförande i Svens-
ka Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.
När styrningen förändrar prioriteringarna
Samtidigt förändras förutsättningarna. I styrningen
av vården betonas tillgänglighet, kortare köer och
ökad produktion. Ambitionen är att fler patienter
ska få hjälp snabbare. Men när dessa mål får stort
genomslag påverkar det också hur prioriteringar
görs. Det som går snabbt att behandla får ofta
företräde, medan det som kräver tid, kontinuitet
och samordning får vänta.
För en patient med en avgränsad åkomma kan
vården gå snabbt. För en äldre person med flera
samtidiga sjukdomar ser verkligheten ofta annor-
lunda ut. Där krävs fler insatser, fler kontakter och
ett större helhetsansvar.
– Det uppstår målkonflikter när produktion och
kortsiktiga tillgänglighetskrav blir styrande. Då
riskerar vi att prioritera fel, säger Anders Castor.
En vård där efterfrågan får större plats
Samtidigt växer nya delar av vården fram. Digitala
vårdtjänster gör det möjligt att få kontakt med vår-
den på några minuter. Privata sjukvårdsförsäkring-
ar ger vissa patienter snabbare tillgång till specia-
listvård. För många upplevs det som en förbättring.
Men förändringen påverkar också helheten.
När tillgång till vård påverkas av hur lätt det är att
söka, hur snabbt det går eller vilka resurser man
har, uppstår en annan typ av prioritering. Den som
efterfrågar vård mest är inte alltid den med störst
vårdbehov.
– Vårdbehov är inte detsamma som efterfrågan.
Det är en avgörande skillnad, säger Anders Castor.
De patienter som har störst behov är ofta också de
som har svårast att själva navigera i systemet. Äldre,
kroniskt sjuka och personer med nedsatt autonomi
är beroende av att vården prioriterar dem.
En gemensam etisk kompass
För att hantera dessa avvägningar finns en gemen-
sam etisk grund: prioriteringsplattformen. Den
infördes av riksdagen redan 1997 och är inskriven
i lag. Den är tänkt att fungera som ett stöd i just de
situationer där allt inte kan göras samtidigt.
– Plattformen är vårdens etiska kompass. Den
Fördelningen av hälso- och sjukvård i Sverige ska bygga på människovärde, behov och solidaritet
– inte efterfrågan eller betalningsförmåga. Principen om vård efter behov måste styra både över-
gripande beslut och det dagliga arbetet i vården, oavsett driftsform, ersättningssystem eller tekniska
lösningar.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
VÅRD EFTER BEHOV 7
Foto: Istockphoto