Prevention – ett gemensamt
samhällsansvar
n stor del av de sjukdomar som i
dag belastar hälso- och sjukvården
har samband med levnadsvanor och
socioekonomiska faktorer. Hälsa formas
i hög grad av utbildning, arbetsvillkor,
socioekonomi och stadsplanering – långt innan
patienten möter vården. Det innebär att prevention
inte bara är en medicinsk fråga, utan ett gemen-
samt samhällsansvar.
Hälsoklyftor och växande behov
Sverige har i dag en hög medellivslängd, men
skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är stora
och i vissa fall ökande. Socioekonomiska skillnader
i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden får konse-
kvenser som följer individen genom livet och bidrar
till ojämlik hälsa. Den demografiska utvecklingen
förstärker utmaningen. En åldrande befolkning och
fler personer som lever länge med kroniska sjukdo-
mar innebär att vårdbehoven ökar. Hur stora dessa
behov blir beror i hög grad på hur hälsan utvecklas
över tid. Ett system som enbart fokuserar på att
behandla sjukdom när den redan uppstått riskerar
att bli både dyrare och mer ojämlikt. Förebyggan-
de arbete och tidiga insatser är därför avgörande
för att minska sjukdomsbördan och skapa en mer
hållbar vård.
Prevention är en del av vårdens uppdrag
Svenska Läkaresällskapet betonar att hälso- och
sjukvården inte enbart ska behandla sjukdom, utan
också främja hälsa. Prevention ska inte ses som nå-
got vid sidan av vården, utan som en integrerad del
av det medicinska uppdraget när det är relevant.
Det finns dock en oro för att preventiva insatser
kan tränga undan vård för redan sjuka patienter.
Därför behöver prevention vara evidensbaserad
och riktas dit där nyttan är störst. Sekundärpreven-
tion efter hjärt-kärlsjukdom, alkohol- och rökstopp
inför operation är exempel på insatser som riktas
till patienter med hög risk och där effekterna är
tydliga. Rätt genomförda bidrar dessa åtgärder till
färre komplikationer, minskade återinläggningar
och lägre belastning på vården. De stärker både
patientsäkerheten och resursanvändningen.
Kunskap finns – men används inte fullt ut
Det finns i dag ett omfattande kunskapsunderlag
för effektiva preventiva insatser. Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för ohälsosamma levnadsvanor
och erfarenheter från professionsdrivna satsningar
visar att strukturerade insatser kan ge konkreta
resultat. Trots detta når preventiva insatser inte
alltid fram, särskilt inte till socioekonomiskt utsatta
grupper där behoven ofta är som störst. Det riske-
rar att förstärka de ojämlikheter i hälsa som redan
finns. För att prevention ska få genomslag krävs att
kunskap omsätts i praktiken genom systematiskt
arbete, rätt kompetens och tydliga strukturer i
vården.
Ett gemensamt samhällsansvar
Prevention kan inte enbart bäras av hälso- och
sjukvården. Hälsa påverkas av beslut inom en rad
politikområden från stadsplanering och utbildning
till arbetsmarknad och livsmedelspolitik. Barns
möjligheter till fysisk aktivitet, tillgång till hälso-
sam mat och trygga uppväxtmiljöer är avgörande
En god och jämlik hälsa är en förutsättning för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. Samtidigt
ökar skillnaderna i hälsa i Sverige. Inför valet 2026 lyfter Svenska Läkaresällskapet behovet av att
stärka det förebyggande arbetet – på alla nivåer i samhället.
TEXT: Lilian Lindberg
18 PREVENTION & JÄMLIK HÄLSA
Foto: Istockphoto