E
n kliniskt verksam läkare växlar mel-
lan patientarbete och forskning. Studier
planeras, ansökningar skrivs och data
analyseras. Men trots etikgodkännande
och patienters medgivande är tillgången
till data ofta onödigt komplicerad. Regelverk, ad-
ministrativa rutiner och juridiska tolkningar sätter
i praktiken gränser för vad som går att genomföra.
Det är en vardag som många forskande läkare kän-
ner igen sig i. Samtidigt speglar denna vardag en
bredare utveckling i svensk hälso- och sjukvård.
Klinisk forskning tappar mark i Sverige
Sverige har länge haft en stark position som forsk-
ningsnation. Medicinska genombrott, världsunika
kvalitetsregister och en nära koppling mellan aka-
demi och sjukvård har bidragit till bättre behand-
lingar och ökad överlevnad inom flera sjukdoms-
områden. Den kliniska forskningen som bedrivs
nära patienterna och i vårdens vardag har varit en
central del av denna utveckling.
Samtidigt ser vi nu en tydlig förskjutning. Antalet
kliniska prövningar minskar och strukturerna är
inte längre tillräckligt konkurrenskraftiga i ett
internationellt perspektiv. Sverige riskerar att
successivt tappa sin position som kunskapsnation
inom medicin.
– Klinisk forskning är avgörande för att ny kun-
skap ska komma patienter till del. När den försva-
gas påverkas också vårdens utveckling och kvalitet,
säger Anna Sarkadi, ordförande i Svenska Läkare-
sällskapets delegation för medicinsk forskning.
Forskning trängs undan i vårdens vardag
Denna utveckling är inte slumpmässig. Forskning
saknar i dag en självklar plats i vårdens styrning.
När resurserna pressas prioriteras ofta forsknings-
tid bort till förmån för kortsiktiga produktionskrav
och tillgänglighetsmål.
För den enskilde läkaren innebär det att möjlig-
heten att kombinera kliniskt arbete med forskning
begränsas. Forskningstid saknas i många tjänster,
administrativa hinder är omfattande och karriär-
vägarna otydliga. Samtidigt ökar kraven på klinisk
produktion, vilket ytterligare minskar utrymmet
för vetenskapligt arbete.
– Forskning kan inte bygga på enskilda initiativ
eller ske vid sidan av det ordinarie arbetet. Det
krävs strukturer som gör det möjligt att kombinera
kliniskt arbete och forskning över tid, säger Anna
Sarkadi.
När dessa strukturer saknas lämnar många
disputerade läkare forskningen, trots
att deras kompetens
finns kvar i vården.
Det innebär att
viktig kunskap och
erfarenhet inte tas
till vara, och att
möjligheten
att utveckla
vården
försvagas.
Foto: Istockphoto
Forskning – en självklar del av
vårdens uppdrag
Medicinsk forskning driver utvecklingen av diagnostik och nya behandlingsmetoder i hälso- och
sjukvården. Med starka kvalitetsregister och nära koppling mellan forskning och klinik har Sverige
haft en unik position. Men när forskningens förutsättningar försämras riskerar också vårdens
kvalitet att påverkas.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
16 FORSKNING
Foto: Istockphoto