10 FORTBILDNING & KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Foto: Istockphoto
Fortbildningen måste säkras
för en patientsäker vård
Den medicinska utvecklingen går snabbt och kraven på aktuell kunskap ökar. Samtidigt saknas ett
system som säkerställer att läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning efter specialistutbild-
ningen. Svenska Läkaresällskapet lyfter fortbildning som en central del av kompetensförsörjningen
– och som en förutsättning för en säker, jämlik och kunskapsbaserad vård.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
et är sent på dagen och en barnläka-
re sitter kvar efter arbetstid för att gå
igenom aktuella rekommendationer
kring meningokockinfektioner.
Frågan har aktualiserats i samband
med nya fall, och behovet av att snabbt uppdatera
sig om diagnostik, vaccination och behandling är
tydligt.
Situationen är inte unik. Liknande behov uppstår i
alla specialiteter. Den medicinska utvecklingen går
snabbt, och nya behandlingsmetoder, diagnostiska
verktyg och arbetssätt förändrar ständigt förutsätt-
ningarna för medicinska beslut. Det som var bästa
tillgängliga kunskap i går kan i dag behöva omprö-
vas.
– För läkare innebär den snabba utvecklingen ett
kontinuerligt behov av att uppdatera sin kunskap,
säger Mia Ramklint, ordförande i Svenska Läkare-
sällskapets delegation för utbildning.
När detta inte är möjligt uppstår en risk. Hälso- och
sjukvården ska vila på vetenskap och beprövad erfa-
renhet, men utan fungerande strukturer för fort-
bildning blir det svårt att upprätthålla i praktiken.
Här finns en avgörande spänning i vården: kraven
på aktuell kunskap ökar, samtidigt som förutsätt-
ningarna att upprätthålla den försvagas.
Ett system som saknas där det är som
viktigast
Läkares kompetensutveckling är en kontinuerlig
process – från grundutbildning och legitimation,
via specialistutbildning, till fortbildning genom hela
yrkeslivet. Men det är just den längsta fasen, tiden
efter specialistkompetens, som saknar ett sam-
manhållet system. I Sverige, till skillnad från många
andra länder, är fortbildning varken reglerad eller
systematiskt uppföljd.
– I dag finns inget system som säkerställer att
läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning.
Det gör att ansvaret blir otydligt och att förutsätt-
ningarna varierar mellan olika verksamheter, säger
Mia Ramklint.
När fortbildning trängs undan
Vi ser en oroande trend. Läkarförbundets återkom-
mande fortbildningsenkät visar att tiden för extern
fortbildning kraftigt har minskat över tid. Samtidigt
visar Svenska Läkaresällskapets egen enkät att
få läkare har en fortbildningsplan. I en verksam-
het som präglas av höga krav på produktion och
tillgänglighet prioriteras det som är mätbart här
och nu. Fortbildning får stå tillbaka och sker i vissa
fall på fritiden, i konkurrens med återhämtning och
arbetsmiljö.
– Fortbildning kan inte bara bygga på den enskilde
läkarens engagemang. Den måste vara en integrerad
del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, säger Mia
Ramklint.
Fortbildning en del av kompetens-
försörjningen
När fortbildning inte ges tillräckligt utrymme får
det konsekvenser. Den medicinska kunskapsnivån
riskerar att variera mellan verksamheter, och där-
med också vårdens kvalitet.