2026
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PRESENTERAR TEMATIDNING
För en patientorienterad & behovsstyrd hälso- och sjukvård av hög kvalitet
Vårdens vägval
SLS ordförande
Catharina Ihre Lundgren
Samsyn finns
– men var är besluten?
Att bollas runt i vården utan
samlat ansvar
SLS inför
valet 2026
Viktigaste vårdfrågan?
– röster från politik &
profession
”Hur länge ska
jag orka
leva?”
3. SLS ordförande
Catharina Ihre Lundgren:
”Vårdens vägval kräver
mer än enighet”
4. SLS inför valet 2026
Fem prioriterade områ-
den för att stärka vården
långsiktigt
7. Vård efter behov
Anders Castor: ”Det
avgörande är att behov
alltid går före kostnad
och efterfrågan”
9. Behovsstyrd vård
SLS varnar för att ny vård-
garanti riskerar undan-
trängningseffekter
10. Fortbildning & kompe-
tensförsörjning
Mia Ramklint: ”Patienter
ska kunna förvänta sig att
möta en uppdaterad
läkare”
12. Primärvården
”En utbyggd primärvård
är en förutsättning för ett
jämlikt och effektivt hälso-
och sjukvårdssystem”
14. Kalendarium
SLS utbildnings- och fort-
bildningsaktiviteter
16. Forskning
Anna Sarkadi: ”Klinisk
forskning är avgörande
för att ny kunskap ska
komma patienter till del”
18. Prevention & jämlik
hälsa
”Ett hälsofrämjande
perspektiv behöver
genomsyra fler delar av
samhället”
19. Läkare för miljön
”Nya kostråd kräver poli-
tisk handling”
20. Politikens röster
Viktigaste hälso- och
sjukvårdsfrågan inför
valet?
22. Global hälsa
Peter Friberg: ”Global
hälsa handlar i grunden
om vilket samhälle vi vill
vara en del av och vilket
ansvar vi är beredda att
ta, både som profession
och som land”
24. Professionens röster
Viktigaste hälso- och
sjukvårdsfrågan inför
valet?
26. Anhörigas röst
”Hur länge ska jag orka
leva?”
Innehåll
Foto: Skånes universitetssjukhus
26
Foto: Istockphoto
16
Foto: Mikael Wallerstedt
10
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation. Vårt syfte är att verka för
förbättrad hälsa och sjukvård genom att främja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08-440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
ANSVARIG UTGIVARE Anders Bengtsson, kanslichef SLS
REDAKTÖR & GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Agnes Stuber, Centerpartiet, Erik Flyg, Charlotte Rückl, Hans Karlsson, Istockphoto, Jaana Logren Bergqvist,
Karin Ståhl, Kristdemokraterna, Mikael Wallerstedt, Miljöpartiet, Moderaterna, Paul Björkman, Sally Hallberg, Skånes
universitetssjukhus, Studentlitteratur, Socialdemokraterna
TEXTER Anders Bengtsson, Jaana Logren Bergqvist, Lena Edberg, Lilian Lindberg
TRYCK Stibo Complete. Papper 70 g UPM Star Matt.
FRÅGOR OM INNEHÅLLET SLS kommunikationschef, Jaana Logren Bergqvist, jaana.logren@sls.se
För mer information om
Svenska Läkaresällskapet,
besök www.sls.se och
följ oss på Facebook,
LinkedIn, Instagram
och YouTube!
Foto: Istockphoto
14
Foto: Istockphoto
Fotocollage: SLS/Istockphoto
”Vårdens vägval
kräver mer än
enighet”
Foto: Erik Flyg
vensk hälso- och sjukvård står inför stora utmaningar.
Behoven ökar, samtidigt som resurserna är begränsade. Många
av de problem vi möter i vår vardag är väl kända och har varit
det länge. Frågan är inte längre vad som behöver göras, utan
hur vi tillsammans skapar förutsättningar att faktiskt göra det
– och där har politiken ett avgörande ansvar.
Mot den bakgrunden har Svenska Läkaresällskapet tagit fram ett
hälso- och sjukvårdspolitiskt program inför valet 2026. Programmet
pekar ut viktiga vägval för en mer jämlik, kunskapsbaserad och hållbar
vård – från primärvårdens roll till kompetensförsörjning, fortbildning,
forskning och prevention.
Under våren har jag haft möjlighet att träffa riksdagspartiernas hälso-
och sjukvårdspolitiska talespersoner (med undantag för SD, som inte
har besvarat vår förfrågan). Samtalen har varit konstruktiva, och i stora
delar finns en samsyn kring både problem och möjliga lösningar – vilket
i grunden är positivt. Samtidigt är det tydligt att vägen från samsyn till
konkreta förslag och faktisk förändring ofta är lång.
Som profession har vi en viktig roll i att bidra med kunskap, erfarenhet
och ett långsiktigt perspektiv. Inför valet vill vi därför vara en tydlig röst
i samhällsdebatten. Under våren har vi publicerat en serie debattartiklar
i Altinget (med målgrupp beslutsfattare) där vi utvecklar programmets
olika delar, och vi kommer att fortsätta driva dessa frågor i en valdebatt i
SLS hus och under Almedalsveckan.
Alla viktiga frågor ryms dock inte i ett program. I denna tematidning
vill vi därför också lyfta perspektiv som är avgörande för vårdens fram-
tid såsoma klimat, hållbarhet, global hälsa samt barn och ungas hälsa.
Vi behöver fortsätta arbetet med att minska vårdens klimatpåverkan
och samtidigt stärka kopplingen mellan miljö, klimat och hälsa. Vi behö-
ver värna och utveckla arbetet med global hälsa i en tid då internatio-
nellt samarbete ifrågasätts och målen i Agenda 2030 riskerar att tappa
fokus. Och vi behöver rikta blicken mot barn och unga. Alltför många
möter i dag en vård som inte hänger ihop, där ansvar faller mellan olika
verksamheter. Barn och unga förtjänar en vård som ser hela människan
och tar ett samlat ansvar. De är vår framtid.
Inför valet 2026 är vår ambition att lyfta de frågor som är avgörande för
vårdens långsiktiga utveckling. Vi hoppas att denna tidning kan bidra till
reflektion, diskussion och fortsatt engagemang i de frågor som formar
vårdens framtid.
Catharina Ihre Lundgren, SLS ordförande, bröst- och endokrinkirurg, Karolinska
Universitetssjukhuset, docent vid Institutionen för Molekylär Medicin och kirurgi,
Karolinska Institutet.
CATHARINA IHRE LUNDGREN
Ordförande
Svenska Läkaresällskapet
”
”Som profession har
vi en viktig roll i
att bidra med
kunskap, erfarenhet
och ett långsiktigt
perspektiv.”
SLS ORDFÖRANDE 3
En hållbar och jämlik vård
kräver politiska beslut
Vården rankas som en av väljarnas viktigaste frågor inför valet 2026 – men saknas ofta i den
politiska debatten. Samtidigt ökar trycket på vården, med växande behov, brist på rätt kompetens
och en styrning som inte alltid stödjer en jämlik och kunskapsbaserad vård.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
et är tidig morgon på en vårdcentral
någonstans i Sverige. Väntrummet
fylls snabbt. Här sitter en äldre pa-
tient med flera diagnoser, en ung per-
son med psykisk ohälsa, en småbarns-
förälder som oroar sig för sitt barns återkommande
infektioner och många fler. De
har olika vårdbehov. I ett sys-
tem som fungerar är det den
med störst behov som ska
prioriteras först. Men oavsett
behov är de alla beroende av
att systemet fungerar.
Samtidigt, några kilometer
därifrån, börjar trycket
redan stiga på akutmottag-
ningen. Bårar rullas in,
patienter väntar på
besked, personalen prio-
riterar och omprioriterar.
Någon kan skickas hem,
en annan måste läggas in,
men vårdplatserna är få
och besluten svåra.
I en operationssal förbereds en operation. Kirurgen
går igenom ingreppet steg för steg, markerar och
planerar. Teamet är samlat, varje roll tydlig, varje
moment avgörande. Här krävs precision, erfaren-
het och rätt förutsättningar, men också att hela
vårdkedjan runt patienten fungerar, före och efter
operationen.
På sjukhusets avdelningar fortsätter dagen i högt
tempo. Sjuksköterskor och undersköterskor ansva-
rar för omvårdnaden, följer patienternas tillstånd,
och skapar trygghet i en pressad vardag. Patienter
skrivs ut tidigare än planerat för att ge plats åt nya.
För en skör äldre person kan övergången hem bli
avgörande. Fungerar inte samordningen riskerar
nästa vårdtillfälle att komma snabbt.
Forskning och nya vårdformer
I ett annat rum på sjukhuset sitter en läkare och
växlar mellan klinik och forskning – analyserar
patientdata, planerar studier och följer upp resultat.
Här prövas nya behandlingar och byggs kunskap
som kan förändra framtidens vård. Men det är ett
arbete som kräver tid, struktur och långsiktiga
förutsättningar för att kunna bli verklighet.
4 SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM
Foto: Istockphoto
SLS inför
valet 2026
Foto: Istockphoto
Samtidigt växer en annan del av vården fram. Via
mobilen kan ett vårdbesök bokas på några minu-
ter. Digitala aktörer möter patienter med enklare
besvär, och privata sjukvårdsförsäkringar kan ge
vissa patienter snabbare tillgång till specialist-
vård. För enskilda patienter kan det innebära ökad
tillgänglighet, men i ett större perspektiv riskerar
vården att styras mer av efterfrågan än av medicin-
ska behov.
Primärvården som bas
Tillbaka på vårdcentralen är tempot högt. Te-
lefonerna ringer, tiderna är fullbokade och nya
patienter tillkommer. Allmänläkaren försöker skapa
kontinuitet i ett konstant flöde. Att hinna med både
akuta besök och långsiktigt ansvar för patienter
med komplexa behov är en ständig balansgång. Här
möts hela vårdens uppdrag, från tidiga insatser
och prevention till samordning för patienter med
komplexa och långvariga vårdbehov.
Och någonstans däremellan finns alla de som inte
söker vård, de vars sjukdomar hade kunnat förebyg-
gas om insatserna kommit tidigare.
Ett system under press
Det är ett system som varje dag gör enorma insat-
ser. Men det är också ett system där alla delar häng-
er ihop, från förebyggande arbete och forskning till
primärvård, akut- och sjukhusvård och avancerad
behandling. När en del brister påverkas helheten.
Samtidigt präglas hälso- och sjukvården av struk-
turella utmaningar som ökande vårdbehov, brist på
samordning och rätt kompetens samt en styrning
som inte konsekvent utgår från målet att ge rätt
vård, till rätt patient, i rätt tid.
SLS hälso- och sjukvårdspolitiska program
inför valet 2026 – fem prioriterade områden
Det är mot denna bakgrund som Svenska Läkare-
sällskapet har tagit fram sitt hälso- och sjukvårds-
politiska program inför valet 2026. Programmet
samlar fem prioriterade områden som SLS menar
är avgörande för att stärka vården långsiktigt och
ge den en tydligare plats i den politiska debatten.
Programmet lyfter särskilt behovet av vård efter
behov och rättvisa prioriteringar, en stärkt och till-
gänglig primärvård, en hållbar kompetensförsörj-
ning med kontinuerlig fortbildning, forskning som
en del av vårdens kärnuppdrag samt prevention
och jämlik hälsa.
Vård efter behov
Kärnan i programmet är principen om vård efter
behov. Prioriteringsplattformen ska vara styrande
i hela vården, oavsett organisationsform, finan-
siering eller teknisk lösning. När vården i ökad
utsträckning riskerar att styras av efterfrågan,
tillgänglighet eller ekonomiska incitament behöver
fokus återföras till patienternas medicinska behov
och till en jämlik vård på lika villkor.
En stärkt primärvård
En avgörande förutsättning för detta är en stärkt
primärvård. Primärvården ska utgöra basen i
hälso- och sjukvården och ha förutsättningar att
ta ett långsiktigt ansvar för patienterna genom
kontinuitet, samordning och ett helhetsperspektiv.
Det kräver fler specialister i allmänmedicin, bättre
arbetsmiljö och en tydligare nationell styrning som
stödjer utvecklingen.
SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM 5
Foto: Istockphoto
6 SLS HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSPOLITISKA PROGRAM
Rätt kompetens och fortbildning
Samtidigt behöver kompetensförsörjningen säkras
i hela vården. Rätt kompetens på rätt plats är en
grundförutsättning för kvalitet och patientsäkerhet.
Det handlar om att skapa förutsättningar för med-
arbetare att stanna, utvecklas och arbeta på toppen
av sin kompetens. Kontinuerlig fortbildning är
därför en central del av vårt program och bör vara
en självklar och reglerad del av vårdens uppdrag.
Forskning som en del av vården
Forskning är en annan bärande del. För att vården
ska vara kunskapsbaserad och kunna utvecklas
krävs att klinisk forskning integreras i det dagliga
arbetet. Läkare och andra professioner måste ges
tid och möjlighet att forska, och det behövs en na-
tionell struktur som gör det enklare att bedriva och
ta till vara forskning i hela landet.
Hållbar vård och ett friskare samhälle
Programmet lyfter också vikten av att använda
vårdens resurser på ett klokt sätt. Genom att fasa ut
åtgärder som saknar medicinsk nytta och i stället
prioritera insatser som gör verklig skillnad kan
resurser frigöras. Arbetet med Kloka Kliniska Val
och prevention är därför centrala delar i att skapa
en mer hållbar och jämlik vård.
Samtidigt behöver vården ses i ett globalt samman-
hang. Global hälsa berör oss alla och de utmaningar
som påverkar människors hälsa i världen påver-
kar också förutsättningarna för vården i Sverige.
Klimatförändringar, pandemier och andra globala
hälsohot påverkar redan i dag människors liv och
ställer ökade krav på en vård som både förebygger
sjukdom och bidrar till en hållbar utveckling.
Tillit till professionen
Slutligen betonar SLS behovet av en styrning som
bygger på tillit till professionen. Detaljstyrning och
kortsiktiga satsningar riskerar att leda fel. I stället
behövs långsiktighet där politiken sätter ramarna
och där professionen, med sin kunskap och sitt
ansvar, ges förutsättningar att utforma vårdens
innehåll. Det är inte en enskild reform som kom-
mer att lösa vårdens utmaningar. Men med rätt
prioriteringar, långsiktighet och ett tydligt fokus på
kunskap och behov går det att bygga en hälso- och
sjukvård som är både hållbar och jämlik, för alla
patienter. Det kräver att beslutsfattare lyssnar på
professionen och ger den förutsättningar att ta
ansvar.
Svenska Läkaresällskapets krav
inför valet 2026
För att stärka svensk hälso- och sjukvård krävs
långsiktiga politiska beslut som utgår från patien-
ternas behov och professionens kunskap.
Svenska Läkaresällskapet lyfter följande
prioriteringar:
•
Säkerställ vård efter behov – inte efter kö
eller efterfrågan
Styrning och prioriteringar ska utgå från den
etiska plattformen.
•
Stärk primärvården som bas i vården
Säkerställ kontinuitet, fast läkarkontakt och
tillräcklig kapacitet.
•
Ta ansvar för kompetensförsörjningen
Skapa hållbara arbetsvillkor och långsiktiga
strukturer för bemanning.
•
Inför lagkrav på kontinuerlig fortbildning
Garantera att läkare ges möjlighet att utveck-
la sin kompetens genom hela yrkeslivet.
•
Gör forskning till en självklar del av
vårdens uppdrag
Skapa strukturer, tid och finansiering för
klinisk forskning nära patienterna.
•
Satsa på prevention och folkhälsa
Minska sjukdomsbördan genom tidiga
insatser och hälsofrämjande arbete.
SLS inför
valet 2026
Foton: Istockphoto
Vård efter behov – så ska
prioriteringarna fungera
en etiska plattformen som riksda-
gen beslutat om utgör grunden för
prioriteringar i vården. Men för att
principen om vård efter behov ska
få genomslag krävs att den tilläm-
pas konsekvent, i styrning, i organisation och i det
dagliga arbetet i vården, oavsett driftsform, ersätt-
ningssystem eller tekniska lösningar.
En princip som prövas i vardagen
I teorin är det tydligt. Den som har störst behov ska
få vård först. I praktiken är det svårare. I ett vård-
system där behoven ständigt överstiger resurserna
måste prioriteringar göras dagligen. Det handlar
inte om enstaka beslut, utan om ett kontinuerligt
arbete där patienter vägs mot varandra, behand-
lingar mot varandra och behov mot möjligheter.
– Det här är inte något som sker på en abstrakt
nivå. Det är en del av vårdens vardag, i varje beslut
som fattas, säger Anders Castor, ordförande i Svens-
ka Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik.
När styrningen förändrar prioriteringarna
Samtidigt förändras förutsättningarna. I styrningen
av vården betonas tillgänglighet, kortare köer och
ökad produktion. Ambitionen är att fler patienter
ska få hjälp snabbare. Men när dessa mål får stort
genomslag påverkar det också hur prioriteringar
görs. Det som går snabbt att behandla får ofta
företräde, medan det som kräver tid, kontinuitet
och samordning får vänta.
För en patient med en avgränsad åkomma kan
vården gå snabbt. För en äldre person med flera
samtidiga sjukdomar ser verkligheten ofta annor-
lunda ut. Där krävs fler insatser, fler kontakter och
ett större helhetsansvar.
– Det uppstår målkonflikter när produktion och
kortsiktiga tillgänglighetskrav blir styrande. Då
riskerar vi att prioritera fel, säger Anders Castor.
En vård där efterfrågan får större plats
Samtidigt växer nya delar av vården fram. Digitala
vårdtjänster gör det möjligt att få kontakt med vår-
den på några minuter. Privata sjukvårdsförsäkring-
ar ger vissa patienter snabbare tillgång till specia-
listvård. För många upplevs det som en förbättring.
Men förändringen påverkar också helheten.
När tillgång till vård påverkas av hur lätt det är att
söka, hur snabbt det går eller vilka resurser man
har, uppstår en annan typ av prioritering. Den som
efterfrågar vård mest är inte alltid den med störst
vårdbehov.
– Vårdbehov är inte detsamma som efterfrågan.
Det är en avgörande skillnad, säger Anders Castor.
De patienter som har störst behov är ofta också de
som har svårast att själva navigera i systemet. Äldre,
kroniskt sjuka och personer med nedsatt autonomi
är beroende av att vården prioriterar dem.
En gemensam etisk kompass
För att hantera dessa avvägningar finns en gemen-
sam etisk grund: prioriteringsplattformen. Den
infördes av riksdagen redan 1997 och är inskriven
i lag. Den är tänkt att fungera som ett stöd i just de
situationer där allt inte kan göras samtidigt.
– Plattformen är vårdens etiska kompass. Den
Fördelningen av hälso- och sjukvård i Sverige ska bygga på människovärde, behov och solidaritet
– inte efterfrågan eller betalningsförmåga. Principen om vård efter behov måste styra både över-
gripande beslut och det dagliga arbetet i vården, oavsett driftsform, ersättningssystem eller tekniska
lösningar.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
VÅRD EFTER BEHOV 7
Foto: Istockphoto
8 VÅRD EFTER BEHOV
hjälper oss att hålla riktningen när det blir svårt,
säger Anders Castor.
Tre principer som styr prioriteringarna
Prioriteringsplattformen bygger på tre principer
som ska tillämpas i en tydlig ordning. Först kommer
människovärdesprincipen. Alla människor har
lika värde och samma rätt till vård. Det innebär
att faktorer som ålder, kön, socioekonomi, livsstil
eller andra personliga egenskaper inte får påverka
prioriteringar.
Därefter kommer behovs- och solidaritetsprinci-
pen. Den innebär att resurser ska gå till dem med
störst behov. Bedömningen utgår från hur allvarligt
tillståndet är, hur länge det varar och vilken nytta
patienten kan få av behandling. Särskild hänsyn
ska tas till patienter som har svårt att föra sin egen
talan. Detta är kärnan i principen om vård efter
behov.
Först därefter kommer kostnadseffektivitetsprin-
cipen. Den handlar om att resurser ska användas
så att de ger största möjliga hälsa i relation till
kostnaden, och att den inte är orimlig. Men den är
underordnad de två andra. En svår sjukdom ska
prioriteras före en lindrig, även om behandlingen
är dyrare.
– Det avgörande är att behov alltid går före kost-
nad och efterfrågan. Annars förlorar plattformen
sin funktion, säger Anders Castor.
Ett system under ökande tryck
Behovet av en sådan etisk kompass har inte
minskat, snarare tvärtom. En åldrande befolkning,
fler kroniska sjukdomar och nya behandlingsmöj-
ligheter gör att prioriteringsfrågorna blir allt mer
komplexa. Samtidigt ökar trycket på vården, med
brist på vårdplatser och en primärvård som i många
delar är hårt belastad, samtidigt som styrningen
betonar ökad tillgänglighet och valfrihet. I den
situationen blir prioriteringarna både fler och
svårare.
– Lösningen är inte att ändra principerna. Det är
att ge vården bättre förutsättningar att följa dem,
säger Anders Castor.
Kunskap som behöver stärkas
Trots att prioriteringsplattformen är en grund-
pelare i svensk hälso- och sjukvård är kunskapen
om hur den ska tillämpas inte alltid självklar. Den
används i det kliniska mötet, i verksamhetsstyrning
och i politiska beslut, men inte alltid på ett systema-
tiskt sätt. Svenska Läkaresällskapet menar att kun-
skapen behöver stärkas, både hos professionen och
hos beslutsfattare. När plattformen får vara grun-
den för våra beslut bidrar den till jämlik vård, bättre
resursanvändning och ökad tillit till vårdsystemet.
När den inte används rätt riskerar vården att styras
av andra logiker, som efterfrågan, ekonomi eller
organisatoriska incitament. Inför valet 2026 blir det
en fråga som inte går att undvika. Står politiken fast
vid prioriteringsplattformen, även när det innebär
att avstå från styrformer som riskerar att tränga
undan dem med störst behov? En vård som fördelas
rättvist och efter behov är ett grundläggande sam-
hällsåtagande. Om plånboken, produktionsmåtten
eller mindre sjuka med stark röst får gå före den
med störst behov har vi lämnat den etiska grund
som svensk hälso- och sjukvård vilar på. Den frågan
kommer att avgöra vilken riktning vården tar.
ANDERS CASTOR
Ordförande SLS delegation för
medicinsk etik
Varför behövs en prioriteringsplattform?
•
Behoven i vården är större än
resurserna – och gapet ökar.
•
En åldrande befolkning, fler kroniska
sjukdomar och möjligheten till nya be-
handlingar gör att svåra prioriteringar
måste göras varje dag.
•
Utan gemensamma principer riskerar
vården att bli: godtycklig, ojämlik eller
styrd av efterfrågan snarare än behov.
Hur används plattformen i praktiken?
•
I det kliniska mötet: Läkare och andra
professioner gör bedömningar av be-
hov och nytta inför behandling.
•
I verksamhetsstyrning: Beslut om vilka
behandlingar som ska erbjudas, och i
vilken omfattning.
•
I politiken: Fördelning av resurser, ut-
formning av vårdgarantier och natio-
nella satsningar.
Källa: Prioriteringscentrum
fakta
SLS i Almedalen
Vård efter behov eller efter
plånbok?
NÄR Den 25 juni kl. 10.30-11.30
VAR Uppsala universitet,
Campus Gotland,
Cramérgatan 3, Sal E35
Foto: Skånes universitetssjukhus
SLS inför
valet 2026
Foto: Istockphoto
SLS föreslår:
•
Säkerställ vård efter behov
•
Tydliggör prioriteringsplatt-
formens ställning
•
Följ upp undanträngnings-
effekter
BEHOVSSTYRD VÅRD 9
Ny vårdgaranti riskerar
undanträngningseffekter
Regeringen vill stärka vårdgarantin för att korta väntetiderna. Men när tillgänglighet styr riskerar
vård efter behov att hamna i skymundan. Svenska Läkaresällskapet lyfter behovet av att den etiska
prioriteringsplattformen fortsatt ska vara vägledande för hur vården organiseras och prioriteras.
TEXT: Anders Bengtsson
egeringen tillsatte i maj 2024 utred-
ningen Behovsstyrd vård med uppdrag
att föreslå en stärkt vårdgaranti och
åtgärder för ökad kontinuitet i den spe-
cialiserade vården. Syftet är att förbätt-
ra tillgängligheten och säkerställa att patienter får
vård i rätt tid, med ökad trygghet och kontinuitet.
Utredningen aktualiserar samtidigt en central
fråga: hur vårdgarantin förhåller sig till den etiska
grund som styr prioriteringar i svensk hälso- och
sjukvård. Svenska Läkaresällskapet (SLS), som
representeras i utredningens expertgrupp av Niklas
Ekerstad, ordförande i SLS delegation för medicinsk
kvalitet, har fortlöpande lämnat synpunkter och lyft
flera avgörande risker.
En central fråga gäller relationen mellan vårdga-
rantin och prioriteringsplattformen. SLS bedömer
att utredningen inte tillräckligt tydligt klargör att
den etiska plattformen ska vara överordnad när
dessa principer står i konflikt. Utan ett sådant
klargörande finns en risk att styrningen i praktiken
förskjuts från behov till tidsgränser och efterfrågan.
Detta aktualiserar också risken för undan-
trängningseffekter. När vårdgarantin ges en stark
styrande roll kan patienter med mindre vårdbehov
komma att prioriteras framför dem med större mer
komplexa behov. En sådan utveckling riskerar att
stå i direkt konflikt med principen om vård efter
behov.
SLS pekar även på behovet av tydligare defini-
tioner av centrala begrepp, såsom vårdbehov och
patientnytta, samt hur dessa ska relateras till efter-
frågan. Utredningen innehåller dessutom förslag
om att fler patienter ska kunna få vård hos andra
vårdgivare, även i andra regioner. Konsekvenserna
av detta bedöms inte vara tillräckligt analyserade,
bland annat vad gäller kontinuitet, patientsäkerhet
och administrativ belastning.
Samtidigt framhåller SLS att tillgänglighets-
problem inte kan lösas enbart genom förändrade
garantier eller kortsiktiga insatser. För att en
vårdgaranti ska fungera i praktiken krävs att vår-
dens kapacitet stärks. Det handlar om fler läkare
i primärvården, fler vårdplatser och en långsiktig
satsning på kompetensförsörjning utifrån faktiska
vårdbehov. Även ekonomiska styrmedel, såsom
viten, riskerar att skapa incitament som inte är
förenliga med medicinska prioriteringar.
Utredningen tydliggör därmed en mer grund-
läggande fråga: hur hälso- och sjukvården ska
styras. SLS betonar att medicinska prioriteringar
måste vila på vetenskap, beprövad erfarenhet och
etiska principer. Vårdgarantin kan bidra till ökad
tillgänglighet, men behöver utformas så att den inte
tränger undan principen om vård efter behov. När
olika styrsystem möts blir det avgörande att den
etiska grunden ligger fast.
Utredningens uppdrag ska redovisas i sin helhet se-
nast den 18 juni 2026. På SLS hemsida har vi samlat
SLS uttalanden och yttranden som hittills lämnats till
utredningen under arbetets gång.
Foto: Istockphoto
SLS om behovsstyrd vård
Scanna QR-koden för att läsa
våra uttalanden och yttranden
på hemsidan.
Foto: Istockphoto
10 FORTBILDNING & KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Foto: Istockphoto
Fortbildningen måste säkras
för en patientsäker vård
Den medicinska utvecklingen går snabbt och kraven på aktuell kunskap ökar. Samtidigt saknas ett
system som säkerställer att läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning efter specialistutbild-
ningen. Svenska Läkaresällskapet lyfter fortbildning som en central del av kompetensförsörjningen
– och som en förutsättning för en säker, jämlik och kunskapsbaserad vård.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
et är sent på dagen och en barnläka-
re sitter kvar efter arbetstid för att gå
igenom aktuella rekommendationer
kring meningokockinfektioner.
Frågan har aktualiserats i samband
med nya fall, och behovet av att snabbt uppdatera
sig om diagnostik, vaccination och behandling är
tydligt.
Situationen är inte unik. Liknande behov uppstår i
alla specialiteter. Den medicinska utvecklingen går
snabbt, och nya behandlingsmetoder, diagnostiska
verktyg och arbetssätt förändrar ständigt förutsätt-
ningarna för medicinska beslut. Det som var bästa
tillgängliga kunskap i går kan i dag behöva omprö-
vas.
– För läkare innebär den snabba utvecklingen ett
kontinuerligt behov av att uppdatera sin kunskap,
säger Mia Ramklint, ordförande i Svenska Läkare-
sällskapets delegation för utbildning.
När detta inte är möjligt uppstår en risk. Hälso- och
sjukvården ska vila på vetenskap och beprövad erfa-
renhet, men utan fungerande strukturer för fort-
bildning blir det svårt att upprätthålla i praktiken.
Här finns en avgörande spänning i vården: kraven
på aktuell kunskap ökar, samtidigt som förutsätt-
ningarna att upprätthålla den försvagas.
Ett system som saknas där det är som
viktigast
Läkares kompetensutveckling är en kontinuerlig
process – från grundutbildning och legitimation,
via specialistutbildning, till fortbildning genom hela
yrkeslivet. Men det är just den längsta fasen, tiden
efter specialistkompetens, som saknar ett sam-
manhållet system. I Sverige, till skillnad från många
andra länder, är fortbildning varken reglerad eller
systematiskt uppföljd.
– I dag finns inget system som säkerställer att
läkare ges möjlighet till kontinuerlig fortbildning.
Det gör att ansvaret blir otydligt och att förutsätt-
ningarna varierar mellan olika verksamheter, säger
Mia Ramklint.
När fortbildning trängs undan
Vi ser en oroande trend. Läkarförbundets återkom-
mande fortbildningsenkät visar att tiden för extern
fortbildning kraftigt har minskat över tid. Samtidigt
visar Svenska Läkaresällskapets egen enkät att
få läkare har en fortbildningsplan. I en verksam-
het som präglas av höga krav på produktion och
tillgänglighet prioriteras det som är mätbart här
och nu. Fortbildning får stå tillbaka och sker i vissa
fall på fritiden, i konkurrens med återhämtning och
arbetsmiljö.
– Fortbildning kan inte bara bygga på den enskilde
läkarens engagemang. Den måste vara en integrerad
del av hälso- och sjukvårdens uppdrag, säger Mia
Ramklint.
Fortbildning en del av kompetens-
försörjningen
När fortbildning inte ges tillräckligt utrymme får
det konsekvenser. Den medicinska kunskapsnivån
riskerar att variera mellan verksamheter, och där-
med också vårdens kvalitet.
FORTBILDNING & KOMPETENSFÖRSÖRJNING 11
Fortbildning är också en central del av kompetens-
försörjningen. Hälso- och sjukvårdens förmåga att
behålla, utveckla och använda kompetens över tid
avgörs inte enbart av hur många som utbildas, utan
av hur den befintliga kompetensen tas till vara. När
fortbildning inte prioriteras riskerar vården att
tappa både kvalitet och kontinuitet.
– Patienter ska kunna förvänta sig att möta en
uppdaterad läkare, oavsett var i landet de söker
vård, menar Mia Ramklint.
Möjligheten att utvecklas i sitt yrke är samtidigt
en avgörande faktor för att behålla och rekrytera
medarbetare i en redan ansträngd vård.
– Fortbildning måste ses som ett gemensamt
ansvar. Den enskilde läkaren ansvarar för sin
kompetensutveckling, samtidigt som arbetsgivaren
ska skapa förutsättningar i form av tid, resurser och
prioritering, säger Mia Ramklint.
Fortbildning som del av styrningen av vården
I dag styrs hälso- och sjukvården i hög grad av
tillgänglighet, produktion och kortsiktiga mål. Det
som inte mäts och följs upp riskerar att få mindre
utrymme. Fortbildning är ett tydligt exempel på
detta. Trots att den är en förutsättning för kvali-
tet och säkerhet saknar den ofta en tydlig plats i
styrningen.
– Det behövs en struktur där fortbildning plane-
ras, prioriteras och följs upp på samma sätt som
andra delar av verksamheten, säger Mia Ramklint.
SLS fortbildningsmodell visar vägen
Svenska Läkaresällskapet har tagit fram en mo-
dell för läkares fortbildning som utformas och ägs
av professionen. Den bygger på individuell fort-
bildningsplan, dokumentation och regelbunden
uppföljning.
Modellen kopplar fortbildning till verksamhetens
behov, till medicinsk utveckling och till vårdens
kvalitet. Den skapar också förutsättningar för syste-
matisk uppföljning, där fortbildningens effekter kan
analyseras.
En viktig del är extern granskning, där fortbildning
integreras i vårdens kvalitetsarbete. På så sätt blir
kompetensutveckling inte något som sker vid sidan
av, utan en del av vårdens kärnuppdrag.
– Det handlar om att göra fortbildning till en själv-
klar och strukturerad del av hälso- och sjukvården,
säger Mia Ramklint.
Från utredning till genomförande
Den statliga utredningen Stärkt patientsäkerhet
genom rätt kompetens som lämnade sitt slutbetän-
kande i juni förra året, pekar tydligt på behovet av
ökad struktur, tydligare ansvar och säkrad finansie-
ring. Förslagen ligger i linje med det professionen
länge har efterfrågat. Regeringen behöver nu gå
vidare med förslagen i utredningen och säkerställa
att fortbildning blir en självklar del av hälso- och
sjukvårdens uppdrag.
– Det som krävs nu är att förslagen genomförs,
avslutar Mia Ramklint.
Ny bok: Taktisk medicin
Hur fattar man rätt medicinska beslut när omgivningen är hotfull? I den nya boken
Taktisk medicin visar Denise Bäckström, överläkare, officer och ledamot i Svenska
Läkaresällskapets nämnd, hur vård kan bedrivas säkert och effektivt även i de mest
krävande situationerna.
Som medlem i Svenska Läkaresällskapet erbjuder Studentlitteratur rabatt vid köp
av boken. Ange rabattkoden sls26 och du betalar 355 kronor.
Foto: Mikael Wallerstedt
MIA RAMLKINT
Ordförande SLS delegation för
utbildning
Foto: Studentlitteratur
SLS föreslår:
•
Inför lagkrav på kontinuerlig
fortbildning
•
Tydliggör arbetsgivarens
ansvar för tid, resurser och
uppföljning av fortbildning
•
Säkerställ ett system för
kvalitet och uppföljning där
professionen har en central
roll
Primärvården måste få
förutsättningar att bära sitt
uppdrag
Primärvården är tänkt att vara basen i hälso- och sjukvården, men saknar i dag förutsättningar
att ta det långsiktiga ansvar som krävs. Inför valet 2026 lyfter Svenska Läkaresällskapet behovet av
en stärkt primärvård – där kontinuitet, kompetens och prioritering efter behov står i centrum.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
n allmänläkare möter under en och
samma dag patienter med helt olika
behov. Uppdraget är brett, komplext och
i grunden medicinskt krävande. Det för-
utsätter att vården kan prioritera efter
behov, arbeta långsiktigt och ta ett sammanhållet
ansvar för patienten. Men i dagens system saknas
ofta förutsättningarna för att detta ska vara möjligt.
Ett system i obalans
Primärvården pressas i dag av en hög och växande
efterfrågan på snabb vård, även vid lindriga besvär,
samtidigt som den förväntas ta ansvar för patien-
ter med omfattande och komplexa behov. Denna
dubbelhet skapar en strukturell obalans. När
tillgänglighet och produktion blir styrande riskerar
patienter med större vårdbehov att trängas undan.
Mångårig snedstyrning har försvagat primärvår-
dens roll i vårdkedjan. Kapacitetsbrist i primärvår-
den bidrar till att akutmottagningar belastas med
tillstånd som hade kunnat hanteras i första linjen,
samtidigt som patienter med behov av kontinuitet
och uppföljning inte alltid får det stöd de behöver.
Detta är varken effektivt, ekonomiskt hållbart eller
förenligt med principen om vård efter behov.
Sverige halkar efter
I ett internationellt perspektiv framstår den
svenska primärvården som svagt utbyggd. I många
jämförbara länder har en stor majoritet av befolk-
ningen en fast läkarkontakt, vilket skapar kontinui-
tet och stabilitet i vården. I Sverige är motsvarande
andel betydligt lägre. Konsekvenserna är väl doku-
menterade. Kontinuitet i läkarkontakten är kopplad
till bättre medicinska resultat, minskad mortalitet,
färre akuta vårdbesök och en mer rationell läkeme-
delsanvändning. Trots detta har utvecklingen mot
en fast läkarkontakt gått långsamt, och stora delar
av befolkningen saknar i dag denna grundläggande
trygghet i vården.
Utbyggnaden av primärvården sker dessutom i en
takt som inte motsvarar behoven. Med nuvarande
utveckling riskerar det att ta mycket lång tid att
nå uppsatta mål för bemanning i primärvården.
Detta står i skarp kontrast till den demografiska
utvecklingen, där en åldrande befolkning och fler
12 PRIMÄRVÅRDEN
Foto: Istockphoto
patienter med kroniska sjukdomar ställer ökade
krav på just kontinuitet och samordning.
Styrningen motverkar uppdraget
En avgörande förklaring till dagens situation är hur
vården styrs och ersätts. Nuvarande system premie-
rar i stor utsträckning tillgänglighet och produktion,
snarare än kontinuitet, kvalitet och långsiktigt
ansvar.
Vårdvalssystemet har bidragit till ökad tillgänglig-
het, men också till en ojämn geografisk fördelning
av vårdresurser. Etableringar sker i högre grad i om-
råden med goda socioekonomiska förutsättningar,
medan områden med större vårdbehov har svårare
att attrahera vårdgivare. Detta riskerar att förstärka
ojämlikheter i vården.
Samtidigt har digitala vårdtjänster vuxit fram
inom ramen för nuvarande regelverk. Dessa har
förbättrat tillgängligheten för många patienter, men
har också tydliggjort hur ersättningssystem kan
styra vårdens inriktning. När det är mer lönsamt att
ta hand om patienter med enklare tillstånd än att
ta ansvar för en listad befolkning med varierande
och ofta mer komplexa behov, uppstår incitament
som riskerar att styra bort resurser från dem som
behöver vården mest. Detta står i direkt konflikt
med prioriteringsplattformens princip om vård
efter behov.
Kontinuitet och ansvar måste stå i centrum
En välfungerande primärvård förutsätter kon-
tinuitet och ett tydligt befolkningsansvar. Fast
läkarkontakt är en central komponent för att skapa
trygghet för patienter, men också för att möjliggöra
medicinska bedömningar av hög kvalitet över tid.
Det är genom kontinuitet som komplexa tillstånd
kan följas upp, behandlingsresultat utvärderas och
onödiga vårdinsatser undvikas. För att nå dit krävs
en långsiktig omställning. Primärvården behöver
byggas ut i takt med sitt uppdrag, och kompetens-
försörjningen måste säkras genom fler specialister
i allmänmedicin. Samtidigt behöver styrningen för-
ändras så att den stödjer långsiktigt ansvar i stället
för kortsiktig produktion.
Ersättningssystemen behöver i högre grad pre-
miera kontinuitet, kvalitet och arbete med patienter
med stora behov. Regelverk och styrmodeller måste
utformas så att de stärker och inte motverkar möj-
ligheten att prioritera efter behov.
Från ambition till genomförande
Det råder i dag bred enighet om att primärvården
måste stärkas. Utredningar, analyser och interna-
tionella jämförelser pekar i samma riktning. Frågan
är inte längre vad som behöver göras, utan om det
finns politisk vilja att genomföra de förändringar
som krävs. En utbyggd primärvård är en förutsätt-
ning för ett jämlikt och effektivt hälso- och sjuk-
vårdssystem. Den minskar trycket på sjukhusen,
förbättrar samordningen mellan olika vårdnivåer
och skapar trygghet för patienter genom kontinuitet
och helhetsansvar. Mot den bakgrunden behöver
regeringen nu ta ett samlat ansvar för att stärka pri-
märvården. Det innebär att säkerställa en långsiktig
utbyggnad av primärvårdens kapacitet, reformera
styrningen, inklusive att se över vårdvalet och
nuvarande ersättningsmodeller, samt skapa reella
förutsättningar för fast läkarkontakt i hela landet.
PRIMÄRVÅRDEN 13
SLS i Almedalen
Alla säger mer primärvård – varför händer inget?
Hur kan vi ha världens bästa vård när man inte kan få tid på sin vårdcentral? Sverige ligger långt
efter andra länders primärvård trots att alla utredningar påpekar att mycket av vårdens problem
skulle lösas med fast läkare med kontinuitet. Varför går utvecklingen så långsamt?
MEDVERKANDE SLS ordförande Catharina Ihre Lundgren, Fanny Nilsson, ledamot i SLS nämnd,
Andreas Stomby, ordförande i Svensk Förening för Allmänmedicin (SFAM), Ylva Sandström,
ordförande i Svenska Distriktsläkarföreningen (DLF), samt politiker på nationell och regional nivå.
NÄR Den 25 juni kl. 13.00 – 14.00
VAR Uppsala universitet, Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal E35
SLS inför
valet 2026
Foto: Istockphoto
SLS föreslår:
•
Bygg ut primärvården
•
Säkerställ fast läkarkontakt
•
Reformera LOV (lagen om
valfrihetssystem) och se
över utomlänstaxan
Maj 2026
12/5 kl. 13.00-17.00 SLS
Fullmäktigemöte
Plats: SLS hus och digitalt
19/5 kl. 12.00-13.00 SLS webbinar
Suicidalitet hos barn och unga
Arrangör: SLS
21/5 kl. 12.00-13.00 SFAM tors-
dagsmöte: Sommarplågor
Arrangör: SFAM i samarbete med
SLS
25/5 kl. 17.00-19.00 SLS Valdebatt
Plats: SLS hus och digitalt
Arrangör: SLS
27/5 Lennanderföreläsning
Anders Jeppsson om perioperativ
blödning och hemostas
Plats: Hjärtats sal, Sahlgrenska
sjukhuset, Göteborg
Juni 2026
2/6 kl. 12.00-13.00 BLF webbinar
Aktuellt från Giftinformations-
centralen
Arrangör: Svenska Barnläkarfören-
ingen i samarbete med SLS
24-25/6 SLS i Almedalen
•
Klinisk forskning – lyx eller nöd-
vändighet i vården?
•
Vårdvalets baksida – vem
betalar priset för dagens till-
gänglighet?
•
Vård efter behov eller efter
plånbok?
•
Alla säger mer primärvård –
varför händer inget?
Plats: Uppsala universitet, Campus
Gotland, Cramérgatan 3, Sal E35
September 2026
1/9 kl. 18.00-19.30 Konst &
Läkekonst om mat & musik
Plats: SLS hus
9/9 kl. 12.00-13.00 SLS webbinar-
serie: Svensk sjukvård i kris och krig
– beredskap, ledning och uthållighet
#1 Samordning av vården vid krig
Arrangör: SLS
15/9 17.00-19.00 Temakväll
Livets första kapitel – hur fosterliv
och tidig utveckling formar vår
hälsa genom livet med professor
Mark Hanson
Plats: SLS hus och digitalt
Oktober 2026
7/10 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#2 Ledning och styrning av sjuk-
vården
Arrangör: SLS
November 2026
11/11 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#3 Säker sjukvård i kris och krig
Arrangör: SLS
11/11 eHälsodagen 2026
Plats: SLS hus och digitalt
Arrangör: SLS kommitté för eHälsa
December 2026
2/12 Etikdagen 2026
Plats: SLS hus och digitalt
Arrangör: SLS Etikdelegation och
SLF:s etik- och ansvarsråd
9/12 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#4. Försörjningsberedskap (Blodpro-
dukter, läkemedel, laboratorie-
reagens, logistik)
Arrangör: SLS
Januari 2027
13/1 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#5 Hur ska läkare och vårdpersonal
orka?
Arrangör: SLS
Februari 2027
3/2 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#6 Krisledning, kommunikation, hur
får vi med oss befolkningen?
Arrangör: SLS
Mars 2027
3/3 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#7 Hur kan primärvården bäst
hantera en stor kris/ett krig?
Arrangör: SLS
April 2027
7/4 kl. 12.00-13.00
SLS webbinarserie: Svensk sjuk-
vård i kris och krig – beredskap,
ledning och uthållighet
#8 Forskning inför och under kris
och krig
Arrangör: SLS
14 SLS PROGRAMVERKSAMHET
Kalendarium 2026-2027
Fotocollage: SLS/Istockphoto
Aktuellt i SLS föreningar
Maj
4-8
Neurologiveckan
6-8
Vårmöte i klinisk kemi
19-22
Infektionsveckan
20-21
Svensk Förening för Anestesi
och Intensivvårds vårmöte
20-22
Gastrodagarna
20-22
Nuklearmedicinskt Vårmöte
20-22
Svenska sällskapet för Derma-
tologi och Venereologis vårmöte
Juni
2-4
Vårmöte i Patologi och Cytologi
2-4
Rehabveckan
Augusti
17-21
Kirurgveckan
24-27
SFOG-veckan
27-28
Svensk Handkirurgisk Förenings
Årsmöte
September
8-10
Ortopediveckan
8-11
Röntgenveckan
9-11
Reumadagarna
9-11
Kongress Svenska Föreningen
för Barn- och Ungdomspsykiatri
29-1 oktober
Urologiveckan
30-1 oktober
Hematologidagarna
Oktober
1-2
Svenska Föreningen för Aller-
gologis Allergidagar
7-9
SIM-veckan (Internmedicin)
8-9
Svensk Förening för Klinisk
Fysiologis höstmöte
14
Svenska Kardiologföreningens
Årsmöte
21-23
SFAMs ST-dagar
Foto: Istockphoto
SLS PROGRAMVERKSAMHET 15
Svensk sjukvård i kris och krig
– beredskap, ledning och uthållighet
SLS arrangerar under hösten 2026 och våren
2027 en webbinarserie om svensk sjukvård i kris
och krig. Serien tar upp centrala frågor om hur
hälso- och sjukvården kan planeras, ledas och
fungera vid stora kriser och i krigssituationer.
Varje lunchwebbinarium innehåller 2–3 föreläs-
ningar följt av möjlighet till frågor och diskussion.
SLS i Almedalen 24-25 juni
SLS är på plats under årets Almedalsvecka för att
lyfta högaktuella hälso- och sjukvårdsfrågor inför
valet 2026.
Onsdag 24 juni kl. 15.15-16.00
Klinisk forskning – lyx eller nödvändighet i vården?
Torsdag 25 juni kl. 09.00-10.15
Vårdvalets baksida – vem betalar priset för
dagens tillgänglighet?
Torsdag 25 juni kl. 10.30-11.30
Vård efter behov eller efter plånbok?
Torsdag 25 juni kl. 13.00-14.00
Alla säger mer primärvård – varför händer inget?
SLS MEDVERKANDE Catharina Ihre Lundgren,
SLS ordförande, Patrik Danielson, SLS vice ord-
förande, Anna Sarkadi, ordförande SLS delegation
för medicinsk forskning, Anders Castor, ordför-
ande SLS delegation för medicinsk etik, Fanny
Nilsson, ledamot SLS nämnd, Linus Axelsson,
ordförande Svensk Kirurgisk Förening.
NÄR & VAR Den 24-25 juni, Uppsala universitet,
Campus Gotland, Cramérgatan 3, Sal E35
LÄS MER www.sls.se
SLS temakväll den 15 september
Livets första kapitel – hur fosterliv och tidig ut-
veckling formar vår hälsa genom livet med
professor Mark Hanson.
NÄR & VAR Den 15 september kl. 17-19, SLS hus
och digitalt.
PROGRAM & ANMÄLAN www.sls.se
Foto: Istockphoto
Läs mer & anmäl dig!
SLS inför
valet 2026
Fotocollage: SLS/Istockphoto, Erik Flyg, Hans Karlsson, Mikael Wallerstedt,
Sally Hallberg
Fotocollage: SLS/Istockphoto
E
n kliniskt verksam läkare växlar mel-
lan patientarbete och forskning. Studier
planeras, ansökningar skrivs och data
analyseras. Men trots etikgodkännande
och patienters medgivande är tillgången
till data ofta onödigt komplicerad. Regelverk, ad-
ministrativa rutiner och juridiska tolkningar sätter
i praktiken gränser för vad som går att genomföra.
Det är en vardag som många forskande läkare kän-
ner igen sig i. Samtidigt speglar denna vardag en
bredare utveckling i svensk hälso- och sjukvård.
Klinisk forskning tappar mark i Sverige
Sverige har länge haft en stark position som forsk-
ningsnation. Medicinska genombrott, världsunika
kvalitetsregister och en nära koppling mellan aka-
demi och sjukvård har bidragit till bättre behand-
lingar och ökad överlevnad inom flera sjukdoms-
områden. Den kliniska forskningen som bedrivs
nära patienterna och i vårdens vardag har varit en
central del av denna utveckling.
Samtidigt ser vi nu en tydlig förskjutning. Antalet
kliniska prövningar minskar och strukturerna är
inte längre tillräckligt konkurrenskraftiga i ett
internationellt perspektiv. Sverige riskerar att
successivt tappa sin position som kunskapsnation
inom medicin.
– Klinisk forskning är avgörande för att ny kun-
skap ska komma patienter till del. När den försva-
gas påverkas också vårdens utveckling och kvalitet,
säger Anna Sarkadi, ordförande i Svenska Läkare-
sällskapets delegation för medicinsk forskning.
Forskning trängs undan i vårdens vardag
Denna utveckling är inte slumpmässig. Forskning
saknar i dag en självklar plats i vårdens styrning.
När resurserna pressas prioriteras ofta forsknings-
tid bort till förmån för kortsiktiga produktionskrav
och tillgänglighetsmål.
För den enskilde läkaren innebär det att möjlig-
heten att kombinera kliniskt arbete med forskning
begränsas. Forskningstid saknas i många tjänster,
administrativa hinder är omfattande och karriär-
vägarna otydliga. Samtidigt ökar kraven på klinisk
produktion, vilket ytterligare minskar utrymmet
för vetenskapligt arbete.
– Forskning kan inte bygga på enskilda initiativ
eller ske vid sidan av det ordinarie arbetet. Det
krävs strukturer som gör det möjligt att kombinera
kliniskt arbete och forskning över tid, säger Anna
Sarkadi.
När dessa strukturer saknas lämnar många
disputerade läkare forskningen, trots
att deras kompetens
finns kvar i vården.
Det innebär att
viktig kunskap och
erfarenhet inte tas
till vara, och att
möjligheten
att utveckla
vården
försvagas.
Foto: Istockphoto
Forskning – en självklar del av
vårdens uppdrag
Medicinsk forskning driver utvecklingen av diagnostik och nya behandlingsmetoder i hälso- och
sjukvården. Med starka kvalitetsregister och nära koppling mellan forskning och klinik har Sverige
haft en unik position. Men när forskningens förutsättningar försämras riskerar också vårdens
kvalitet att påverkas.
TEXT: Jaana Logren Bergqvist
16 FORSKNING
Foto: Istockphoto
Konsekvenser för patienter och vård
När den kliniska forskningen försvagas får det
direkta konsekvenser för patienter och vård. Nya
behandlingar når patienter långsammare och
möjligheten att systematiskt utvärdera vårdens
insatser minskar. Det blir svårare att avgöra vilka
metoder som ger bäst effekt, och att säkerställa att
resurser används där de gör störst nytta. Risken
ökar för att ineffektiva eller mindre ändamålsenliga
metoder blir kvar längre än nödvändigt, samtidigt
som införandet av nya, mer effektiva behandlingar
fördröjs. Det påverkar både patientsäkerheten och
vårdens kvalitet.
Om kliniska prövningar i större utsträckning för-
läggs till andra länder riskerar svenska patienter
också att få senare tillgång till nya terapier. Skill-
nader i tillgång till forskning kan därmed leda till
skillnader i vård och behandlingsresultat.
– Utan en stark klinisk forskning riskerar avstån-
det mellan forskning och patient att öka. Det drabb-
ar i slutändan patienterna, säger Anna Sarkadi.
Forskning är därmed inte en fråga vid sidan av
vården. Den är en förutsättning för vårdens kvalitet,
säkerhet och utvecklingsförmåga.
Kvalitetsregister – en strategisk tillgång
Samtidigt har Sverige särskilda styrkor. De natio-
nella kvalitetsregistren utgör en internationellt
unik infrastruktur. De gör det möjligt att systema-
tiskt följa upp behandlingar, jämföra resultat och
generera ny kunskap direkt i vårdens vardag. De
spelar en central roll i att göra vården mer evidens-
baserad och jämlik. Genom att följa upp resultat kan
variationer i vård synliggöras och förbättringsar-
bete riktas dit behoven är som störst. Registren gör
det också möjligt att utvärdera införandet av nya
behandlingsmetoder och analysera deras effekter
både för patienternas hälsa och för vårdens resurs-
användning.
– Kvalitetsregistren är centrala för att koppla sam-
man forskning och klinisk praktik och för att skapa
ett lärande system i vården, säger Anna Sarkadi.
Trots detta är förutsättningarna osäkra. Finansie-
ringen är ofta kortsiktig, styrningen otydlig och
den nationella samordningen bristfällig. Det finns
en reell risk att denna infrastruktur försvagas med
konsekvenser inte bara för forskningen, utan för
hela vårdens kvalitet och utveckling.
Även tillgången till hälsodata och biobanksmateri-
al begränsas i dag av komplexa och fragmenterade
regelverk. Integritetsskyddet är centralt, men nuva-
rande system skapar onödiga hinder som försvårar
forskning, innovation och uppföljning.
Forskning – en del av vårdens uppdrag
Svenska Läkaresällskapet ser forskning som en
integrerad del av vårdens kärnuppdrag i nivå med
vård och kompetensutveckling. Det innebär att
forskning inte kan vara beroende av enskilda eldsjä-
lar eller tillfälliga satsningar, utan behöver vara en
strukturerad och självklar del av verksamheten.
För att stärka den kliniska forskningen krävs att
vårdgivare tar ett tydligare ansvar. Forskning be-
höver ingå i styrning och uppföljning, med mål och
resultat som följs på samma sätt som produktion
och kvalitet. Det är först när forskning ges en tydlig
plats i styrningen som den också kan prioriteras i
praktiken.
Det krävs också bättre förutsättningar för forsk-
ande läkare. Skyddad forskningstid, fler kombi-
nationstjänster mellan klinik och akademi samt
tydliga och hållbara karriärvägar är avgörande för
att kompetensen ska kunna utvecklas och stanna
kvar i vården.
– Forskning behöver vara en naturlig del av
vårdens uppdrag, inte något som sker när utrymme
råkar finnas, säger Anna Sarkadi.
En nationell struktur för kliniska prövningar, med
långsiktig finansiering och samverkan mellan
akademi, vård och näringsliv, är nödvändig för att
Sverige ska vara konkurrenskraftigt och kunna
bidra till den medicinska utvecklingen. Mot den
bakgrunden behöver regeringen nu tydliggöra att
forskning är en del av hälso- och sjukvårdens upp-
drag, säkerställa långsiktig finansiering av forsk-
ningsinfrastruktur – inklusive kvalitetsregister och
kliniska prövningar – samt skapa förutsättningar
för kliniskt verksamma läkare att kombinera vård
och forskning genom skyddad tid och hållbara
karriärvägar.
FORSKNING 17
Foto: Mikael Wallerstedt
ANNA SARKADI
Ordförande SLS delegation för
medicinsk forskning
SLS i Almedalen
Klinisk forskning – lyx eller
nödvändighet i vården?
NÄR Den 24 juni kl. 15.15-16.00
VAR Uppsala universitet, Campus Gotland,
Cramérgatan 3, Sal E35
MEDVERKANDE Anna Sarkadi, Catharina Ihre
Lundgren, Annika Östman Wernerson, Hans
Lindsten, Anton Eriksson.
SLS inför
valet 2026
Foto: Istockphoto
SLS föreslår:
•
Gör forskning till en del av
vårdens uppdrag
•
Skapa förutsättningar för
kliniskt verksamma att forska
•
Säkerställ överlevnaden av
kvalitetsregistren
Prevention – ett gemensamt
samhällsansvar
n stor del av de sjukdomar som i
dag belastar hälso- och sjukvården
har samband med levnadsvanor och
socioekonomiska faktorer. Hälsa formas
i hög grad av utbildning, arbetsvillkor,
socioekonomi och stadsplanering – långt innan
patienten möter vården. Det innebär att prevention
inte bara är en medicinsk fråga, utan ett gemen-
samt samhällsansvar.
Hälsoklyftor och växande behov
Sverige har i dag en hög medellivslängd, men
skillnaderna i hälsa mellan olika grupper är stora
och i vissa fall ökande. Socioekonomiska skillnader
i uppväxtvillkor och levnadsförhållanden får konse-
kvenser som följer individen genom livet och bidrar
till ojämlik hälsa. Den demografiska utvecklingen
förstärker utmaningen. En åldrande befolkning och
fler personer som lever länge med kroniska sjukdo-
mar innebär att vårdbehoven ökar. Hur stora dessa
behov blir beror i hög grad på hur hälsan utvecklas
över tid. Ett system som enbart fokuserar på att
behandla sjukdom när den redan uppstått riskerar
att bli både dyrare och mer ojämlikt. Förebyggan-
de arbete och tidiga insatser är därför avgörande
för att minska sjukdomsbördan och skapa en mer
hållbar vård.
Prevention är en del av vårdens uppdrag
Svenska Läkaresällskapet betonar att hälso- och
sjukvården inte enbart ska behandla sjukdom, utan
också främja hälsa. Prevention ska inte ses som nå-
got vid sidan av vården, utan som en integrerad del
av det medicinska uppdraget när det är relevant.
Det finns dock en oro för att preventiva insatser
kan tränga undan vård för redan sjuka patienter.
Därför behöver prevention vara evidensbaserad
och riktas dit där nyttan är störst. Sekundärpreven-
tion efter hjärt-kärlsjukdom, alkohol- och rökstopp
inför operation är exempel på insatser som riktas
till patienter med hög risk och där effekterna är
tydliga. Rätt genomförda bidrar dessa åtgärder till
färre komplikationer, minskade återinläggningar
och lägre belastning på vården. De stärker både
patientsäkerheten och resursanvändningen.
Kunskap finns – men används inte fullt ut
Det finns i dag ett omfattande kunskapsunderlag
för effektiva preventiva insatser. Socialstyrelsens
nationella riktlinjer för ohälsosamma levnadsvanor
och erfarenheter från professionsdrivna satsningar
visar att strukturerade insatser kan ge konkreta
resultat. Trots detta når preventiva insatser inte
alltid fram, särskilt inte till socioekonomiskt utsatta
grupper där behoven ofta är som störst. Det riske-
rar att förstärka de ojämlikheter i hälsa som redan
finns. För att prevention ska få genomslag krävs att
kunskap omsätts i praktiken genom systematiskt
arbete, rätt kompetens och tydliga strukturer i
vården.
Ett gemensamt samhällsansvar
Prevention kan inte enbart bäras av hälso- och
sjukvården. Hälsa påverkas av beslut inom en rad
politikområden från stadsplanering och utbildning
till arbetsmarknad och livsmedelspolitik. Barns
möjligheter till fysisk aktivitet, tillgång till hälso-
sam mat och trygga uppväxtmiljöer är avgörande
En god och jämlik hälsa är en förutsättning för ett hållbart hälso- och sjukvårdssystem. Samtidigt
ökar skillnaderna i hälsa i Sverige. Inför valet 2026 lyfter Svenska Läkaresällskapet behovet av att
stärka det förebyggande arbetet – på alla nivåer i samhället.
TEXT: Lilian Lindberg
18 PREVENTION & JÄMLIK HÄLSA
Foto: Istockphoto
för framtida hälsa. Ett hälsofrämjande perspektiv
behöver därför genomsyra fler delar av samhället.
Det handlar om att skapa förutsättningar för god
hälsa. Mot den bakgrunden behöver regeringen nu
ge långsiktiga förutsättningar för att implementera
kunskapsbaserad prevention, säkerställa att pre-
ventiva insatser når grupper med störst behov samt
stärka primärvårdens förmåga att arbeta systema-
tiskt med levnadsvanor och tidiga insatser när det
är relevant. Samtidigt behöver ett hälsofrämjande
perspektiv integreras i fler politikområden där
beslut påverkar befolkningens hälsa.
PREVENTION & JÄMLIK HÄLSA 19
Stora effekter på hälsa och klimat
I en gemensam skrivelse till politiker inför valet
2026, lyfter Läkare för miljön (en associerad för-
ening inom Svenska Läkaresällskapet) tillsammans
med Dietisternas Riksförbund, behovet av att om-
sätta Livsmedelsverkets nya kostråd i praktiken.
Bakgrunden är tydlig. De nordiska näringsrekom-
mendationerna från 2023 (NNR23) visar att en mer
växtbaserad kost gynnar både hälsa och klimat och
ligger till grund för Livsmedelsverkets uppdaterade
kostråd från 2025. Dessutom står livsmedelssyste-
met globalt för omkring 30 procent av växthusgas-
utsläppen, 50 procent av markanvändningen och
70 procent av färskvattenförbrukningen. Ohäl-
sosamma matvanor är en av de största riskfakto-
rerna för kroniska sjukdomar som typ 2-diabetes,
hjärt-kärlsjukdom, cancer och fetma.
Politiken måste agera
Trots denna kunskap sker förändringen inte av sig
själv. Matvanor formas inte bara av individuella
val, utan av pris, tillgänglighet och hur samhället
är organiserat. I skrivelsen lyfter Läkare för miljön
särskilt behovet av sänkt moms på livsmedel där
ökat intag rekommenderas, såsom frukt, grönsa-
ker, baljväxter, nötter och vegetabiliska oljor, samt
att de nationella kostråden tillämpas i all offentlig
måltidsverksamhet.
Nya kostråd kräver politisk
handling
Kostråd handlar inte bara om individens val. De är ett kraftfullt verktyg för att förbättra folk-
hälsan, minska sjukdomsbördan och nå klimatmålen. Nu behöver politiken omsätta kunskapen i
konkreta beslut, menar Läkare för miljön.
TEXT: Lilian Lindberg
LÄKARE FÖR MILJÖN
Foto: Istockphoto
SLS föreslår:
•
Integrera prevention i
vårdens uppdrag där
det är relevant
•
Prioritera insatser som
minskar sjukdomsbördan
•
Säkerställa att hälsofrämjan-
de perspektiv beaktas i fler
politikområden där beslut
påverkar befolkningens
hälsa
Läkare för miljön
Vad bör politiker veta om Livsmedelsverkets
nya kostråd?
Läs hela skrivelsen här
Viktigaste hälso- och sjuk-
vårdsfrågan inför valet?
Vårdköer, kompetensbrist och ökande vårdbehov – utmaningarna är många. Men vad är viktigast?
Vi har frågat riksdagspartiernas företrädare i socialutskottet.
20 POLITIKENS RÖSTER
Nationellt ansvar för vården
Kristdemokraterna vill låta staten ta över ansvaret
för sjukvården och avveckla dagens 21 självstyr-
ande regioner. Vårdköerna har minskat med
28% under mandatperioden, men alltför många
patienter fastnar i regionens vårdkö i stället för att
erbjudas vård hos en annan vårdgivare. Vården i
Sverige är inte heller tillräckligt jämlik. Chansen att
snabbt komma i kontakt med barn- och ungdoms-
psykiatrin eller att tidigt upptäcka svår cancer
skiljer sig dramatiskt beroende på var i landet du
bor. Vi vill att staten ansvarar för sjukvården för att
genom fler vårdplatser, skärpt vårdgaranti och en
nationell vårdförmedling, säkerställa att den som är
sjuk får vård i tid. Dagens sjukvårdsorganisation är
inte ekonomiskt hållbar. Trots att staten har skjutit
till 35 miljarder via SKR så har inte primärvårdens
andel av regionernas budget ökat nämnvärt. Den
ineffektiva styrningen är ett slöseri med skattebeta-
larnas pengar som ytterst drabbar den som är sjuk.
Sverige behöver även kunna säkerställa att den mi-
litära och civila upprustningen går i takt. Vi går till
val på att låta staten styra svensk sjukvård, så att vi
kan ta ansvar för vår beredskap och säkerställa att
den som är sjuk får vård i tid.
Bättre villkor för vårdens professioner
Sjuka människor ska få god vård och i tid. Dit når
vi bara när hälso- och sjukvårdens yrkespersoner
får goda arbetsvillkor och fler kollegor. Liberaler-
nas huvudlösningar är; Minskad arbetsbelastning:
Staten ska säkra nationellt kompatibla digitala
arbetsverktyg, administrativa arbetsuppgifter ska
överföras till vårdnära stödyrken, nationellt grepp
om läkares specialisering, samt kraftigt minska
antalet listade patienter per allmänspecialist.
Säkrad kunskap: Legitimerade yrkespersoner måste
få fortbildning hela yrkeslivet. Regioner behöver
ett tydligt ansvar att bidra till forskning, vi vill även
att staten delfinansierar kliniska prövningsledare.
Småskalig vård: Många vårdcentraler har idag pa-
tienter som en mellanstor stad. Vi vill ge vårdyrke-
na större mandat och möjliggöra fokus på varje pa-
tient. Legitimerade yrkespersoner ska kunna driva
mindre vårdmottagningar och skapa nära vård på
riktigt. Löneutvecklingen: I många vårdyrken liknar
löneutvecklingen en trött banan, vi vill säkra den
med nationella kompetensstegar. Allt detta kräver
långsiktighet, helst i en form motsvarande försvars-
beredningen och pensionsgruppen.
Fler ska få vård i tid
Alldeles för många patienter väntar längre än
vårdgarantins 90 dagar på sin operation eller besök
inom specialistvården. Moderaterna ser det som
en rättvisefråga att människor får sin vård i tid. Vi
föreslår är att det införs en ersättningsskyldighet
vid vård hos annan vårdgivare/region för regioner
som inte uppfyller vårdgarantin. Kostnader drabbar
då första regionen som inte klarat att leverera vård
i tid. Vi vill också att den nationella vårdförmedling
som är under uppbyggnad kommer på plats fullt ut.
Vårdförmedlingen kan hjälpa patienter att hitta rätt
vård, i hela landet. Den kan också hjälpa till att sam-
ordna olika aktörer, samt att patientens rättigheter
stärks. En ökad användning av fristående vårdgiva-
re inom avgränsade områden kan också utgöra en
viktig del av lösningen för att komma till rätta med
de alltför långa väntetiderna. Inte minst behöver
den administrativa bördan inom hälso- och sjuk-
vården minska. Vi vill ha ett gemensamt mål med
ambitionen att 80% av vårdpersonalens arbetstid
ska ägnas åt vårdens kärnuppgift. Den nationella
digitala infrastrukturen som är under uppbyggnad
kommer även underlätta detta, samtidigt som både
kvaliteten och patientsäkerheten stärks.
Stärkt primärvård för kontinuitet
I dag möter alldeles för många patienter en vård
som är fragmenterad, svår att få kontakt med och
CHRISTIAN CARLSSON (KD)
Ordförande i socialutskottet
LINA NORDQUIST (L)
Ledamot i Socialutskottet
NORIA MANOUCH (M)
Ledamot i socialutskottet
FREDRIK LUNDH
SAMMELI (S)
Ledamot i Socialutskottet
Foto: Moderaterna
Foto: Charlotte Rückl
Foto: Kristdemokraterna
Foto: Socialdemokraterna