2025
SVENSKA LÄKARESÄLLSKAPET PRESENTERAR TEMATIDNING
För en patientorienterad & behovsstyrd hälso- och sjukvård av hög kvalitet
Äldre i fokus
Äldre och läkemedel
Gunnar Andersson, 75, tar nio olika
läkemedel och kämpar för att hålla
ordning.
Vårdens vanligaste patient
Catharina Ihre Lundgren, Svenska Läkaresällskapets
ordförande
”Varje dag räknas”
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje
”Vi måste våga prata om prioriteringar”
Anders Castor, ordförande för Svenska Läkaresällskapets delegation
för medicinsk etik
Etiken i livets
slutskede
3. SLS ordförande
Catharina Ihre Lundgren:
”Vårdens vanligaste
patient”
4. Forskning – nyckeln till
ökad kunskap
Ola Winqvist: ”Kunskaper-
na kring multisjuklighet är
fortfarande begränsade”
6.Medicinsk kvalitet
Niklas Ekerstad: ”Evidens
och behov ska styra vår-
den - även för äldre”
8. Äldre- och socialförsäk-
ringsministern
Anna Tenje: ”Det sista vi
vill är att äldre med stort
vårdbehov hamnar på
akuten”
11. Läkarmedverkan i kom-
munal hälso- och sjukvård
Susanna Althini: ”Splittrat
ansvar gynnar inte
vården av äldre”
12. Lärdomar från England
Lord Darzi: ”Tillgången till
vård är kritisk inom alla
delar av NHS med allde-
les för långa väntetider”
14. Kalendarium
SLS utbildnings- och fort-
bildningsaktiviteter
16. Äldre och läkemedel
Mikael Hofmann: ”Läke-
medelsbehandling hos
äldre – en balansgång
mellan nytta och risk”
18. Patienten har ordet
”När läkemedlen tar över
vardagen”
20. Professionsröster
”Hur man behandlar sina
äldre är ett kvitto på hur
väl ett samhälle fungerar”
22. Etiken i livets slutskede
Anders Castor: ”Vi måste
våga prata om vad vi gör
för patienter i livets slut-
skede”
24. Äldre och hälsa
Anna Kiessling: ”Det är
aldrig försent att göra
skillnad”
26. Kloka Kliniska Val
Att undvika både över-
diagnostik och underbe-
handling
27. Krönika
Inger Ros: ”Mellan vård-
besök och väntan – livet
pågår fortfarande”
Innehåll
För mer information om
Svenska Läkaresällskapet
– besök www.sls.se och
följ oss på Facebook,
LinkedIn och YouTube!
Foto: Håkan Lindgren
27
Foto: PRO
11
Foto: Privat
Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
20
Foto: Privat
17
Foto: xx
12
Foto: Roger Harris
Svenska Läkaresällskapet (SLS) är läkarkårens oberoende, vetenskapliga professionsorganisation. Vårt syfte är att verka för
förbättrad hälsa och sjukvård genom att främja vetenskap, utbildning, etik och kvalitet.
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
ANSVARIG UTGIVARE Anders Bengtsson, kanslichef SLS
REDAKTÖR & GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Alexander Donka, Anders Warne, Anna Molander, bwhbulletin.org, Erik Flyg, Erik Simander, Håkan Lindgren,
Imperial College of London, Istockphoto, Kristian Pohl (Regeringskansliet), Linköpings universitet, Polaris, PRO,
Roger Harris (House of Lords), Skånes universitetssjukhus, Stefan Zimmerman, Studentlitteratur, Uppsala universitet
TEXTER Anders Bengtsson, Jaana Logren Bergqvist, Lena Edberg, Lilian Lindberg, Mikael Hoffmann, Ulrica Segersten
TRYCK Stibo Complete. Papper 70g UPM Star Matt.
FRÅGOR OM INNEHÅLLET SLS kommunikationschef, Jaana Logren Bergqvist, jaana.logren@sls.se, 08- 440 88 68
27
”Vårdens vanligaste
patient”
Foto: Erik Flyg
itt emot mig sitter min patient – en kvinna med konsta-
terad bröstcancer. Journalen säger att hon är 98 år gam-
mal, men det är svårt att föreställa sig. Hon är pigg och
närvarande, bor hemma och klarar sig utan hemtjänst.
När jag föreslår ett uppföljande besök om tre månader
ler hon och säger: ”Så du tror att jag lever då?” Ja, det gör jag verkligen.
Hon svarar väl på behandlingen, utan komplikationer. Det är ett tydligt
exempel på hur långt vi har kommit tack vare medicinsk forskning och
framsteg – som har gjort att fler lever längre – en fantastisk utveckling.
Men med den ökande livslängden följer också en ny verklighet:
allt fler patienter lever med flera samtidiga, kroniska sjukdomar. Vår
vanligaste patient i dag är 75 år och har fem till sex diagnoser. Vården är
däremot fortfarande strukturerad utifrån enskilda diagnoser och specia-
liteter. Det gör att äldre med multisjuklighet ofta hamnar i kläm – mellan
vårdnivåer, mellan riktlinjer, och mellan huvudmän. Det finns allvarliga
brister i vården för denna växande patientgrupp. Det är hög tid att ändra
på det och det är därför vi valt att lyfta äldre med multisjuklighet som
tema i denna tidning.
Forskningen kring patientgruppen är bristfällig. De flesta kliniska
studier fokuserar på enskilda diagnoser och inkluderar sällan äldre
personer med komplex sjukdomsbild. Det innebär att vi ofta saknar
evidensbaserade behandlingsriktlinjer för just denna patientgrupp. Hur
påverkas en 75-årig person med hjärtsvikt, KOL och diabetes av en ny
cancerbehandling? Finns det läkemedelskombinationer som gör mer
skada än nytta? Dessa frågor är avgörande för att kunna erbjuda en säker
och effektiv vård för äldre patienter, men de får alltför lite uppmärksam-
het.
Förutom forskning behövs en tydlig satsning på fortbildning för vår-
dens professioner. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal måste
ha rätt kompetens för att kunna hantera den komplexa problematik som
äldre patienter med multisjuklighet innebär. Vi behöver bli bättre på att
förstå åldrandets effekter på sjukdomsförlopp och behandlingar.
Därtill krävs en förändrad syn på vårdens organisation och arbetssätt.
I dagsläget är vården fragmenterad, och patienter bollas ofta mellan
olika specialister på olika vårdnivåer och vårdgivare utan en samordnad
strategi. En personcentrerad vård där hela patientens behov beaktas är
nödvändig för att äldre med multisjuklighet ska få en fungerande och
trygg vård. Där vi kan leva upp till principen om vård efter behov och
där kloka kliniska val genomsyrar vården för att undvika både över- och
underbehandling.
Min patient ser mig i ögonen och ler igen. Hon har levt ett långt liv
och har mött många utmaningar längs vägen. Hon förtjänar den bästa
vården, grundad i vetenskap, beprövad erfarenhet och helhetsperspektiv.
Låt oss se till att vi ger henne och alla andra äldre den vård de förtjänar.
Catharina Ihre Lundgren, SLS ordförande, bröst- och endokrinkirurg, Karolinska
Universitetssjukhuset, docent vid Institutionen för Molekylär Medicin och kirurgi,
Karolinska Institutet.
CATHARINA IHRE LUNDGREN
Ordförande
Svenska Läkaresällskapet
”
SLS ORDFÖRANDE 3
12
”Läkare, sjuksköterskor
och annan vårdpersonal
måste ha rätt kompetens
för att kunna hantera
den komplexa problematik
som äldre patienter
med multisjuklighet
innebär”
Forskning – nyckeln till
ökad kunskap
Äldre med multisjuklighet utgör en allt större del av patienterna inom hälso- och sjukvården och det
finns mycket i det medicinska omhändertagandet och samverkan kring patientgruppen som behöver
utvecklas och förstås bättre. För att öka kunskapen inom området behövs mer forskning.
TEXT: Lena Edberg
T
rots den ökande kunskapen om
multisjuklighet hos äldre finns flera ut-
maningar som behöver hanteras. Ett av
de största problemen är fragmentering-
en av vården, där äldre patienter ofta
tvingas navigera mellan olika vårdinstanser utan
en tydlig helhetsbild av deras behov. Polyfarmaci är
även ett påtagligt problem hos patientgruppen, vil-
ket bland annat orsakar biverkningar, och ett stort
antal extra vårddagar till följd. En annan utmaning
är de komplexa behov som många äldre med mul-
tisjuklighet har där olika samverkansmodeller har
testats med mer eller mindre framgång.
Ett annat problem är att mycket av dagens medicin-
ska forskning fokuserar på enskilda sjukdomar och
där samsjuklighet är ett kriterium för att exkludera
patienter ur studierna. Detta leder till att evidens-
baserade behandlingsmetoder inte alltid är anpas-
sade för äldre med multisjuklighet. Kunskaperna
kring multisjuklighet är fortfarande begränsade
och det behövs fler studier som tar hänsyn till hela
sjukdomsbilden hos äldre patienter.
Tvärvetenskaplig forskning om äldre med
multisjuklighet
Svenska Läkaresällskapet (SLS) verkar för att främ-
ja vetenskaplig utveckling och spridande av medi-
cinsk kunskap samt identifierar och främjar klinisk
forskning inom angelägna områden. Bland annat
delar SLS ut forskningsanslag och belönar forskare
som utmärkt sig genom enastående resultat och
välskrivna artiklar med SLS priser och medaljer.
För att öka kunskapen om äldre med multisjuk-
lighet utlyser SLS sedan 2023 särskilda medel som
kan sökas för tvärvetenskaplig forskning om äldre
med multisjuklighet. Tre forskningsprojekt kan be-
viljas och dela på anslaget om två miljoner kronor.
Ansökningarna har hittills berört allt från pre-
operativa geriatriska bedömningar och vård inför
bukoperationer vid cancer, till användning av
läkemedelsdata för att förutse återinläggningar och
sjukdomsutfall.
Ola Winqvist, ordförande för SLS delegation för medicinsk
forskning.
– Det är spännande att se alla vetenskapliga
frågeställningar som belyses i ansökningarna, vilket
förhoppningsvis på sikt kommer att ge effekt för
äldre med multisjuklighet, säger Ola Winqvist, ord-
förande för SLS delegation för medicinsk forskning.
Äldre med multisjuklighet utgör en utmaning för
hälso-och sjukvården där antalet patienter stiger
med en ökad förväntad överlevnad. Utmaningen
gäller allt från diagnostik, behandling och om-
händertagande där inte minst polyfarmaci ger
komplexa effekter och biverkningar i en åldrande
fysiologi.
– Genom att beforska området kan vi bättre förstå
och förbättra diagnostik, dosanpassa behandling
och ta hänsyn till interaktioner allt för att skapa
bäst möjliga hälsa och välbefinnande, tillägger Ola
Winqvist.
Framstående forskare belönas
SLS har under åren belönat många framstående
forskare för bland annat viktiga insatser inom geri-
atrik och andra områden som kan komma patient-
gruppen äldre med multisjuklighet till gagn. Ett av
de områden där det, tack vare outtröttlig forskning,
gjorts stora framsteg under de senaste åren är
Alzheimers sjukdom. Runt 150 000 människor i
Sverige lever med en demenssjukdom och varje
år insjuknar uppåt 25 000 personer. Bengt Win-
blads stiftelse instiftades 2017 av professor Bengt
Winblad för att främja neurovetenskaplig forsk-
ning inom geriatrik med huvudsaklig inriktning
mot demenssjukdomar. SLS delar årligen ut Bengt
Winblads pris till en person som gjort framstående
insatser inom fältet.
Foto: Anders Warne
4 FORSKNING
Dagens medicinska forskning
fokuserar på enskilda sjukdomar.
Foto: Håkan Lindgren
Lars Lannfelt, professor emeritus i geriatrik vid Uppsala
universitet.
År 2022 belönades professor Lars Lannfelt med
Bengt Winblads pris, för hans banbrytande insatser
inom molekylär geriatrik som lett till en ökad
förståelse för patogenesen vid Alzheimers sjukdom.
Han har sedan dess tagit emot flera priser för sin
forskargärning på Alzheimerfältet, specifikt för sina
vetenskapliga upptäckter och bidrag till utveckling-
en av nya läkemedel såsom lecanemab.
En annan auktoritet inom området är Laura Fratig-
lioni, professor i medicinsk epidemiologi, som
belönades med Bengt Winblads pris 2023. Hennes
forskning har ökat förståelsen om vilka riskfaktorer
som leder till att personer insjuknar i demenssjuk-
domar.
Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi, vid
Karolinska Institutet.
En av hennes mest betydande insatser är uppbygg-
naden av SNAC-K (The Swedish National study on
Aging and Care Kungsholmen), en longitudinell be-
folkningsstudie som inkluderar tusentals individer,
har långa uppföljningstider och vars resultat lett till
banbrytande upptäckter inom demensfältet.
Forskning – för en bättre vård
För att förbättra vården av äldre med multisjuklig-
het behöver fler aspekter belysas. Forskning kan
bidra till utvecklingen av bättre behandlingsstra-
tegier, eftersom många kliniska riktlinjer idag är
utformade utifrån enskilda sjukdomar snarare än
kombinationer av sjukdomar. Bättre vårdmodeller
kan minska onödiga sjukhusvistelser och främja
preventiva insatser. SLS fortsätter att verka för att
fler forskningsprojekt inom detta område ska få
stöd och bidra till utvecklingen av en mer samman-
hållen och individanpassad vård för äldre patienter.
Foto: Stefan Zimmerman
OLIKA TERMER FÖR OLIKA POPULATIONER
MED OLIKA VÅRDBEHOV!
Enligt Socialstyrelsens de�nition
avser ”Multisjuka äldre” 5% av 65+
medan ”Äldre med multisjuklighet”
avser 95% av 65+.
FORSKNING 5
”Trots att Alzheimers sjukdom är en
enorm utmaning, ser vi nu en spännande
utveckling inom forskningen – vi är på
väg att göra stora framsteg, och framtiden
ser lovande ut”.
Dr. Reisa Sperling, professor i
neurologi vid Harvard Medical
School, leder Harvard Aging Brain
Study och är en ledande expert på
demens och Alzheimers sjukdom.
Reisa Sperling gästade SLS under en temakväll
våren 2025. Länk till inspelning se sid 14.
Foto: bwhbuletin.org
Sex skäl till att forska
mer på området!
En åldrande befolkning inne-
bär fer med fera kroniska
sjukdomar, vilket ställer ökade
krav på vården.
Äldre med multisjuklighet har
komplexa vårdbehov som
försvårar vårdplaneringen.
Bristande samordning mellan
primärvård, sjukhus och
kommunal omsorg kan leda
till försämrad livskvalitet och
ökade kostnader till följd.
Kliniska riktlinjer är i regel
utformade utifrån enskilda
sjukdomar snarare än kombi-
nationer av sjukdomar.
Forskning kan bidra till kost-
nadsefektiva vårdmodeller
som minskar onödiga sjukhus-
vistelser och främjar preventi-
va insatser.
Genom att bättre förstå
multisjuka äldres behov kan
vården anpassas för att för-
bättra livskvalitet, autonomi
och självständighet för dessa
patienter.
”Evidens och behov ska
styra vården - även för äldre”
m tio år beräknas Sverige ha 800
000 personer som är 80 år eller äldre.
Men att vara 80+ gör inte en individ
till patient – och gruppen är långt
ifrån homogen, vilket är en av hälso-
och sjukvårdens stora utmaningar.
– Det är en oerhört heterogen grupp, säger Niklas
Ekerstad, docent, specialistläkare i kardiologi och
internmedicin i Västra götalandsregionen samt ord-
förande för Svenska Läkaresällskapets delegation
för medicinsk kvalitet.
Enligt svensk gällande rätt ska kronologisk ålder
inte avgöra vem som får vård eller påverka kvali-
teten på vården till det sämre. Därför behövs en
individuell bedömning. Det är viktigt att undvika
klumpa ihop individer till en grupp, menar Niklas
Ekerstad. Sjukvård ska ges evidensbaserat efter
behov, och störst vårdbehov ska gå först, enligt
prioriteringsplattformen.
– Vi har 80-åringar som springer maraton och
lever aktiva liv, och vi har individer i samma ålder
med fem-tio kroniska sjukdomar, återkommande
akuta tillstånd och stort vårdbehov. Men oavsett är
det avgörande att alltid se människan bakom åldern
och sjukdomsdiagnoserna.
Enligt Ekerstad måste vården bättre anpassa kun-
skapen på individnivå. Det saknas dock ofta
ett robust vetenskapligt underlag för det –
äldre med många sjukdomar inkluderas
sällan i kliniska studier, ibland av förklarliga
skäl. Men även med bättre studier kommer
vården alltid behöva förena vetenskap,
klinisk erfarenhet och individens egna
önskemål.
Utöver mer forskning och individanpassning lyfter
Ekerstad behovet av bättre samverkan mellan vård-
nivåerna och att täppa till glappen som ofta sker i
skarvarna.
– Problemen uppstår ofta i övergångarna: exem-
pelvis från sjukhus till kommunal vård eller mellan
särskilda boenden och primärvården.
Primärvården som bas
En stabil primärvård vore särskilt viktig för äldre
med komplexa behov, menar Ekerstad. I Sverige har
bara cirka 32 procent en fast läkarkontakt – be-
tydligt lägre än i jämförbara länder. Detta drabbar
sköra och kognitivt påverkade extra hårt.
– Kontinuitet är avgörande. Att ständigt byta
läkare eller sjuksköterska skapar risker för sämre
bemötande och beslut, säger han.
Sverige har dessutom bland Europas kortaste
sjukhusvårdtider och lägst antal vårdplatser per
invånare.
– Vårdtider vid akuta tillstånd är ofta alltför korta
för sköra äldre. Det finns risk att viktig information
missas och att övergången hem blir bristfällig. Och
det blir både dyrt och dåligt på lång sikt.
Primärvården ska vara basen, men sköra äldre blir
även de akut sjuka av exempelvis hjärtinfarkt, stro-
ke, sepsis, höftfrakturer.
– Det kostar att lägga in människor på sjukhus, ja,
men att inte behandla akuta tillstånd korrekt blir
ofta ännu dyrare – både för individen och samhället.
Det har vi många bevis för inom kardiologin, säger
Ekerstad.
Sveriges äldre befolkning växer snabbt – men ålder i sig säger lite om vårdbehovet på individnivå.
Gruppen är oerhört heterogen, och vården måste bli bättre på att se individens unika behov, menar
Niklas Ekerstad, ordförande för SLS delegation för medicinsk kvalitet. För att klara framtidens
äldrevård krävs mer evidens, bättre samverkan och ett skifte i synen på kostnader och kontinuitet.
TEXT: Ulrica Segersten
”
Att ständigt byta läkare
eller sjuksköterska
skapar risker för sämre
bemötande och beslut.
6 MEDICINSK KVALITET
Foto: Privat
INTERVJU Niklas Ekerstad
Ekerstad pekar också på att det inom kommunal
omsorg ibland saknas tillräcklig medicinsk kompe-
tens, trots att individer på särskilda boenden ofta
har stora och komplexa vårdbehov och att de som
jobbar där gör sitt absolut bästa.
Fyra centrala förbättringsområden enligt
Ekerstad:
1.
Bättre evidens och vetenskapligt underlag för
vård av sköra äldre med flera diagnoser.
2.
Individuella bedömningar där patientens unika
situation och behov står i centrum.
3.
En sjukvårdsstruktur bättre anpassad för äldre
med multisjuklighet eller skörhet.
4.
Mer utbildning och fortbildning om åldrande,
skörhet och komplexa behov.
Därtill tillkommer utmaningar med digitalisering
och ersättningssystem, som ofta inte är anpassade
efter sköra äldres behov. Många äldre har svårt att
ta del av digitala vårdverktyg, särskilt vid begyn-
nande demens eller socioekonomisk utsatthet.
Begrepp spelar roll
Under pandemin blev det tydligt hur illa många
äldre tog vid sig av att klumpas ihop som grupp.
Internationellt används i allt större utsträckning
begreppet ”skörhet” (frailty) för att bättre beskriva
äldres behov, och för att individualisera bedömning-
ar, behandling och uppföljning. Detta är på gång
även i Sverige.
– Multisjuklighet innebär två eller fler kronis-
ka sjukdomar. Det betyder att över 90 procent
av 65-plussarna räknas som multisjuka, säger
Ekerstad.
Han menar därför att ålder i sig och antal sjuk-
domar inte räcker som mått, och att skörhet som
begrepp når något längre i riktning mot individuali-
serad, behovsanpassad vård för äldre.
Utbildning krävs på fera nivåer
Ekerstad ser behov av att äldre- och skörhets-
perspektiv vävs in i grundutbildningar för läkare,
sjuksköterskor, fysioterapeuter och dietister. Även i
specialistutbildningar måste förståelsen för åldran-
de och multisjuklighet prioriteras.
– Arbetsgivare måste också skapa förutsättningar
för adekvat fortbildning, trots pressade arbetsmil-
jöer.
Svagt evidensläge
Inom många specialiteter är evidensläget för
äldre svagt. Även inom kardiologi – ett av de mest
studerade områdena – är 75- och 80-plussare ofta
exkluderade från kliniska studier, i synnerhet sköra
individer med många sjukdomar.
– Det är svårare att forska på individer med
många sjukdomar, säger Ekerstad. Därtill kräver
etikprövningen tydligt samtycke, vilket kan vara
svårt vid kognitiv påverkan.
I Storbritannien används ibland neutrala ställföre-
trädare för att bistå vid samtycke, något Sverige
skulle kunna inspireras av.
Paradoxen: Fler överlever – men med
följdsjukdomar
Medicinska framsteg har gjort att fler överlever
hjärtinfarkt, stroke och sepsis. Men många får leva
länge med resttillstånd: nedsatt rörlighet, hjärt-
svikt, kognitiva svårigheter. Det innebär att vi fått
en ”långsammare död”, där fler lever fler år med
nedsatt förmåga att klara vardagen.
Det finns starka medicinska och etiska skäl för att
kämpa för förbättringar av äldres vård, med bättre
förutsättningar för bra individuella bedömningar.
Men det kräver utvecklad och anpassad primärvård
samt större utrymme till noggranna uppföljningar
och en annan syn på kostnaden för vårdplatser,
kanske.
– Under 1990-talet och framåt minskade antalet
vårdplatser i tron att vi skulle leva pigga länge och
dö knall och fall, men så fungerar det sällan. Det blir
ofta ett utdraget förlopp med växande antal krämp-
or avslutar Niklas Ekerstad.
MEDICINSK KVALITET 7
•
Evidensunderlaget: Genomför fer
studier som inkluderar både pigga
och äldre med multisjuklighet för att
förbättra evidensunderlaget.
•
Mer utbildning och fortbildning: Ut-
veckla och implementera utbildnings-
program på grundnivå, vidareutbild-
ningsnivå och fortbildningsnivå som
fokuserar på äldre och deras specifka
behov.
•
Strukturella förbättringar: Förbättra
kommunikationen mellan primärvård,
sjukhusvård och kommunal vård för
att säkerställa kontinuitet och kvalitet i
vården av äldre.
•
Digitalisering och ersättningssystem:
Anpassa digitala verktyg och ersätt-
ningssystem för att bättre möta sköra
äldres vårdbehov.
•
Uppföljning av läkemedel: Följ nog-
grant upp efekten av nya läkemedel
hos äldre patienter.
•
Samarbete mellan primärvård och
sjukhusvård: Stöd primärvården ge-
nom att i utvalda fall dela ansvaret för
uppföljning av patienter med kom-
plexa problem under en period.
•
Stärk primärvården: Arbeta för att öka
antalet primärvårdsläkare och säker-
ställa att de har en rimlig arbetsbörda
per person.
Potential till förbättringar
Äldre- och socialförsäkringsminister
Anna Tenje (M)
Foto: Kristian Pohl AB/Regeringskansliet
ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN
Varje dag räknas – om
behovet av sammanhållen
vård för äldre
En åldrande befolkning är ett tecken på framsteg – men också en utmaning för vården. Äldre- och
socialförsäkringsminister Anna Tenje lyfter vikten av samverkan, fast läkarkontakt och en mer
tillgänglig vård för att möta behoven hos äldre med komplex sjukdomsbild. Med regeringens nya
demensstrategi och förstärkta satsningar på primärvården vill hon skapa trygghet i livets slut-
skede.
TEXT: Ulrica Segersten
INTERVJU Anja Tenje
nligt lagen ska de äldre ha
tillgång till fast läkarkontakt
och, om man har behov
enligt SoL och HSL, även en
individuell plan. Det säger
äldre- och socialförsäkrings-
minister Anna Tenje som vid
flera tillfällen höjt sin röst
både mot ålderismen, ”som
resursslöseri” och för att
kvaliteten i äldreomsorgen måste stärkas. Hon på-
minner samtidigt om att det faktum att de äldre blir
allt fler är ett resultat av förbättrad folkhälsa och
medicinteknisk utveckling. Att det är en fantastisk
utveckling, men att med stigande ålder ökar risken
för mer komplexa sjukdomstillstånd.
– Dessa personer har ofta behov av både enkla
och kvalificerade primärvårdsinsatser och insatser
från den specialiserade hälso- och sjukvården. Den-
na utveckling ställer särskilda krav på hur regioner
som kommuner, organiserar och tillgängliggör
hälso- och sjukvård. Det gäller bland annat till-
gången till medicinteknisk utrustning, personalens
kompetens, bemanning och inte minst samverkan
mellan hälso- och sjukvårdens olika delar; regional
och kommunal primärvård samt den specialiserade
vården som regionerna ansvarar för, säger Anna
Tenje.
Det är lätt att äldre faller mellan stolarna. För att
vården ska kunna upplevas som sömlös, menar mi-
nistern att båda huvudmännen behöver samverka
kring planeringen och utvecklingen av hälso- och
sjukvården.
– Detta behöver göras med invånarnas behov som
utgångspunkt. Här vet vi att det fortsatt finns stora
utmaningar.
Den kommunala hälso- och sjukvården möter i
hög grad äldre patienter med sammansatta behov,
personer med kroniska sjukdomar och multisjuka
personer. För att möta dessa individers behov och
erbjuda dem en god och säker vård krävs medicinsk
kompetens.
– Regeringen tillsatte mot denna bakgrund en ut-
redning som lämnade förslag som stärker kommu-
nernas möjligheter att säkra tillgången till läkare i
kommunal hälso- och sjukvård. Utredaren föreslog
även åtgärder för att skapa bättre förutsättningar
för personal- och kompetensförsörjningen inom
den kommunala hälso- och sjukvården.
Förslagen som innefattar möjligheten för
kommuner att anställa läkare för kliniskt arbete,
överlämnades till regeringen i november 2024. Ut-
redningen lämnade också förslag för tydligare och
mer enhetliga avtal om läkarmedverkan mellan re-
gion och kommun samt en ledarskapsutbildning för
chefer inom den kommunala hälso- och sjukvården.
I takt med att vi lever längre ökar också antalet
sjuka år, inte minst med kroniska sjukdomar,
samtidigt som vi kan göra mer rent medicinskt.
Hur ser du på politikens roll i att anpassa hälso-
och sjukvården till denna demograíska och
medicinska utveckling?
– Nuvarande organisering av hälso- och sjuk-
vårdssystemet i Sverige kom till i en annan tid och
den fungerar inte fullt ut för att hantera befolk-
ningens behov av hälso- och sjukvård. Det är just
denna utveckling som i hög grad är motivet till den
pågående omställningen till god och nära vård som
regeringen nu arbetar med.
– En utvecklad nära vård med en stärkt primär-
vård kan ge en effektiv hälso- och sjukvård där
tillgängliga resurser används på bästa sätt. Målet
med omställningen av hälso- och sjukvården är att
patienten får en god, nära och samordnad vård som
stärker hälsan. Samt att patienten, oaktad ålder, är
delaktig utifrån sina förutsättningar och preferen-
ser.
ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN 9
10 ÄLDRE- OCH SOCIALFÖRSÄKRINGSMINISTERN LÄ
Anna Tenje poängterar att vi behöver bli mer
fokuserade på vilka vi är till för, inte i vilken regi
vård- eller omsorgsinsatser sker. Att även politiken
behöver samarbeta bättre.
–Det sista vi vill är att äldre med stort vårdbehov
hamnar på akuten. Här behöver både den kom-
munala och regionala hälso- och sjukvården samt
omsorgen hantera vårdbehovet.
I januari tog regeringen beslut om en ny utveck-
lad nationell demensstrategi: ”Varje dag räknas:
Nationell demensstrategi 2025–2028”.
– Strategin syftar till att tydliggöra områden inom
socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tand-
vården som är av särskild betydelse för personer
som har en demenssjukdom, lyfta fram behov av
utveckling och att följa upp utvecklingen. Strategin
kan vara ett stöd för kommuner, regioner och andra
aktörer i arbetet med kvalitetsutveckling, så att per-
soner som har en demenssjukdom får tillgång till
vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen har
också fått i uppdrag att främja utvecklingen inom
vården, omsorgen och tandvården för personer med
demenssjukdom.
Det ínns en återkommande kritik om att äldre
med komplexa vårdbehov ”faller mellan stolar-
na” – mellan primärvård, specialistvård och
kommunal omsorg. Finns det konkreta politiska
initiativ eller visioner för att förbättra sam-
ordningen och tydliggöra ansvarsfördelningen
mellan vårdnivåerna?
– Äldre multisjuka personer har ofta komplexa
vårdbehov och därmed särskilt stort behov av
trygghet, kontinuitet och samordning. Vård- och
omsorgsinsatser utförs av flera olika professioner
inom kommunen och läkarinsatser utförs av regi-
onens primärvård. Många äldre personer har även
behov av specialiserad hälso- och sjukvård från
regionen. Samordningsbehoven är därmed betydan-
de, svarar Anna Tenje.
Ministern återkommer till att god och nära vård
handlar just om att säkerställa att den är samord-
nad. Regioner och kommuner behöver därför arbeta
med planering och samverkan mellan kommun och
region i hälso- och sjukvården, för att kunna ta del
av medlen för god och nära vård.
– Ett annat viktigt område som huvudmännen
behöver arbeta med för att få ta del av medlen är
fast läkarkontakt, säger Anna Tenje.
Enligt Anna Tenje kan vikten av fast läkarkontakt
inte nog överskattas.
– Kontinuitet underlättar informationsutbytet
och har därmed positiv effekt för behandlingen av
patienten och patientens upplevelse av vården.
Inom hemtjänsten fnns idag fast omsorgskon-
takt, och under 2026 inför regeringen även fast
omsorgskontakt inom särskilt boende. Rapporter
visar att personer med en fast kontakt i vården har
bättre erfarenheter när det gäller tillgänglighet,
delaktighet och samordning än personer utan en
fast kontakt.
– Samtidigt vet vi att färre än hälften av de som
har behov av en fast läkare upplever att de har till-
gång till det. Detta trots att lagen säger att regionen
ska organisera primärvården så att alla som omfat-
tas av regionens ansvar för hälso- och sjukvård kan
välja och få tillgång till en fast läkarkontakt.
– Jag vill också påminna om att det av socialtjänst-
lagen och hälso- och sjukvårdslagen följer att en
individuell plan ska upprättas när en individ har
behov av insatser både från hälso- och sjukvården
och från socialtjänsten. Sådana individuella planer
benämns ofta samordnade individuella planer, SIP. I
min tidigare roll som kommunstyrelseordförande i
Växjö lade vi stor vikt vid en god SIP, just för att det
får en otroligt positiv effekt för den enskilde.
Hur ser du på den långsiktiga nedgången i
tillgång till vårdplatser för äldre multisjuka, och
dess konsekvenser för exempelvis akutsjukvår-
den? Vad anser du borde vara den bärande ílo-
soín kring hur många vårdplatser som behövs?
– Regeringen ser flera tecken på att hälso- och
sjukvårdens kapacitet inte är anpassad för att möta
dagens behov, med bland annat långa vårdköer,
bristande tillgänglighet och ett otillräckligt antal
vårdplatser med bristande patientsäkerhet som
följd. Att öka vårdkapaciteten, där antalet dispo-
nibla vårdplatser ingår som en viktig del, och korta
vårdköerna är en prioriterat fråga för regeringen,
säger Anna Tenje.
Regeringen har tagit flera initiativ för att stärka
tillgängligheten och öka vårdkapaciteten. Under
2025 fördelar regeringen 5,9 miljarder kronor till
regionerna. Medlen är prestationsbaserade och ska
användas för att stärka tillgängligheten, öka vård-
kapaciteten, och förbättra kompetensförsörjningen
och arbetsmiljön. Regioner som inte kan visa på
resultat blir återbetalningsskyldiga.
Regeringen har sedan tidigare även gett Socialsty-
relsen i uppdrag att ta fram en nationell plan för
att minska vårdplatsbristen. I uppdraget ingår att
Socialstyrelsen ska stödja regionerna i arbetet med
att uppnå riktvärdet och öka vårdkapaciteten. För
att det ska lyckas måste kompetensförsörjningen
stärkas och arbetsmiljön förbättras, så att hälso-
och sjukvårdens personal har förutsättningar att
vilja och orka arbeta i hälso- och sjulvården.
Hur skulle du själv deíniera ett ”framgångsrikt
åldrande”? Och vilken roll spelar samhället och
vården i att möjliggöra detta?
– För mig kan regeringens nya demensstrategi
sammanfatta min syn på framgångsrikt åldrande;
att varje dag räknas. Varje dag räknas, där reger-
ingens satsningar på ofrivillig ensamhet uppmärk-
sammas, att hälsosamtal görs i kommuner och att
socialtjänsten och vård- och omsorg arbetar mer fö-
rebyggande. För varje dag räknas för alla individer i
vårt samhälle. Sverige som välfärdssamhälle ska se,
bry sig om och uppmärksamma de sista åren av en
människas liv på motsvarande sätt som vi ser på de
första åren i livet - med förhoppningar, engagemang
och omtanke, avslutar minister Anna Tenje.