RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Vilken barrikad ska vi stå på när normer förskjuts?
– En dag om normförskjutningar i samhället, etiken och politiken
Den 26 november 2025
Svenska Läkaresällskapet
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Etikdagen arrangerades av Svenska Läkaresällskapets (SLS) delegation för medicinsk etik och Sveriges läkar-
förbunds (SLF) etik- och ansvarsråd.
MODERATORER Anders Castor, ordförande SLS delegation för medicinsk etik, och Christofer Lindholm, ordförande SLF
etik- och ansvarsråd.
ORGANISATÖRER Lilian Lindberg, utredare, och Ellinor Schmidt, programansvarig, SLS, Tomas Hedmark jurist, SLF
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
TEXT Lilian Lindberg, utredare, och Lena Edberg, kommunikatör, SLS
GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Istockphoto
Etikdagen 2025
Den 26 november samlades omkring 100 deltagare i SLS hus för
årets Etikdag, där även ett 30-tal deltog digitalt. Temat för dagen:
”Vilken barrikad ska vi stå på när normer förskjuts? – en dag om
normförskjutningar i samhället, etiken och politiken”.
I programmet medverkade läkare, historiker, filosofer, antropolo-
ger och etiker i ett gemensamt samtal om hur vår etiska kompass
utmanas när normer skiftar – och vilket ansvar läkarkåren har när
värderingar förskjuts.
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Inledning – att välja barrikad när normer skiftar
Dagens moderatorer; Anders Castor, ordförande Svenska Läkaresällskapets (SLS) dele-
gation för medicinsk etik, och Christofer Lindholm, ordförande Sveriges läkarförbunds
(SLF) etik- och ansvarsråd, presenterade sig och hälsade alla välkomna.
Anders Castor inledde genom att introducera temat för dagen och lyfte att dagens om-
fattande program skulle utforska hur förändrade samhällsnormer påverkar medicinsk
etik, läkarrollen och patientperspektivet.
Han tog upp exempel på normförskjutningar vi ser i samhället idag, såsom attacker
på sjukvård i krig och konflikter, politiska vindar där grupper ställs mot varandra,
och där människovärdet undergrävs och människor värderas efter prestation. Han
tog även upp exempel på normförskjutningar inom hälso- och sjukvården där vårdval
och privata vårdgivare slår undan benen på principen om vård efter behov. Vad driver
dessa förskjutningar och vilka värden måste vi absolut värna? Läkare har ibland stått
på fel barrikad historiskt, så hur kan vi veta att vi står på rätt barrikad när värderingar
förändras?
Personliga reflektioner från en tid när etiken kollapsade
Klaus Stein, läkare och författare
Klaus Stein talade om hur medicinsk etik kan förskjutas under extrema förhållanden
och vilka lärdomar som kan dras för dagens sjukvård. Den historiska genomgången
började med eugenikdebatten på 1920-talet och fortsatte med tvångssteriliseringar,
barneutanasi och Aktion T4, ett statligt organiserade massmord på psykiatriska pa-
tienter. Läkare och vårdpersonal spelade centrala roller i dessa övergrepp, vilket enligt
Klaus Stein visar hur professionell etik kan brytas ned när ideologi och grupptänkan-
de tar över.
Han framhöll att nazistideologin reducerade vissa människor till livsovärdiga liv,
medan medicinsk ideologi förminskade patienter till opersonliga objekt. Den totala
objektifieringen av patienten och förskjutningen från läkande till dödande möjliggjor-
de katastrofen. Han förklarade att The Lancet Commission (2023) visat att avhumani-
sering ofta börjar med professionell distans och när vårdpersonal riskerar att förlora
sitt moraliska handlingsutrymme.
Klaus Stein berättade att riskfaktorer för etisk kollaps inkluderar krissituationer,
resursbrist, administrativt tryck, tystnadskultur och en ensidig vetenskaplig syn på
patienten. Även i modern svensk sjukvård finns utmaningar: prioriteringar, pande-
mier, klimatförändringar, AI, samt skandaler som Macchiarini. För att stärka läkarens
etiska immunförsvar lyfts etik i utbildningen, personlig reflektion, etiska ronder och
samhällsengagemang.
Avslutningsvis betonade han vikten av att ständigt sträva efter sanningen om oss
själva för att bevara moralisk legitimitet och motverka inhumanitet. Historien visar att
etik inte är statisk – den måste aktivt försvaras!
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Läkarroller i förändring – en obalanserad historia om
staten, vetenskapen, läkekonsten och etiken
Motzi Eklöf, författare, medicinhistoriker
Motzi Eklöf gav en historisk överblick över hur läkarroller formats och omformats
från senare delen av 1800-talet och framåt, med särskilt fokus på etiska regler av och
för läkare.
År 1861 förenades medicin och kirurgi i en gemensam läkarutbildning. Medicinen
utvecklades och läkarens roll förändrades. Samtidigt väckte ederna som läkare
förväntades svära kritik eftersom de förknippades med religiositet samt ansågs stå i
motsats till ständig vetenskaplig utveckling och omprövning. 1887 avskaffades
ederna helt.
Läkarförbundet och etiska regler
Läkarkåren har länge hävdat att skillnaden mellan läkare och kvacksalvare är just
etiken. Sveriges Läkarförbund grundades 1903, men det dröjde till efter andra
världskriget innan formella läkaretiska regler antogs 1951. Under efterkrigstiden
växte medicinsk etik fram som ett akademiskt ämne, och erfarenheterna från
nazitidens övergrepp ledde till utvecklingen av forskningsetiska principer som senare
banade väg för etik-prövningslagen.
Nya fält som folkhälsoetik och etik kopplad till e-hälsa har tillkommit och fortsätter
att påverka dagens diskussioner om professionellt ansvar.
Etiska principer och digitalisering
Motzi Eklöf lyfte särskilt två punkter ur Läkarförbundets etiska regler: punkt 12 om
patientsekretess och punkt 14 om att patienten ska förstå sin situation.
I dagens vårdlandskap är dessa principer inte självklara. Digitalisering, kommersiella
aktörer och hantering av stora mängder personuppgifter medför nya risker för inte-
gritet och medicinsk autonomi. Medicinsk informatik erbjuder stora möjligheter men
också betydande utmaningar, vilket lett till förslag om att uppdatera de etiska riktlin-
jerna.
Avslutningsvis ställde Motzi Eklöf frågan om läkarens roller och etiska rättesnören är
kompatibla eller konkurrerande i en digitaliserad vård?
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Hur har diagnoser ändrats över tid?
Sara Johnsdotter, professor i medicinsk antropologi, Malmö universitet
Sara Johnsdotter gav en genomgång av hur medicinska diagnoser formas och föränd-
ras över tid, med utgångspunkt i medicinsk antropologi. Hon betonade att sjukdoms-
begrepp och diagnoser inte enbart är medicinska fakta, utan påverkas av kulturella,
sociala och politiska faktorer.
Olika medicinska modeller och kulturens betydelse
Sara Johnsdotter beskrev hur skillnader i medicinska modeller i olika samhällen ser
ut. I västerländsk biomedicin ses kroppen som en maskin och sjukdom som en biolo-
gisk störning. Medan i släktskapsbaserade och holistiska samhällen kopplas sjukdom
till relationer eller kosmisk balans. Genom exempel som placeboeffekten och ritualer
visade hon hur mening och kultur påverkar behandling.
Vidare belyste hon hur globalisering har skapat medicinskt pluralistiska landskap
där olika förklaringsmodeller samexisterar. Med stöd i Arthur Kleinmans teori om
explanatory models visade Sara Johnsdotter hur patienter och vårdgivare ofta tolkar
sjukdom på olika sätt och hur detta påverkar mötet i vården.
Diagnoser i förändring
Sara Johnsdotter exemplifierade hur diagnoser förändras i takt med forskning, nor-
mer och samhällsdebatt. Inom till exempel endokrinologi sker förändringar långsamt,
medan psykiatriska diagnoser omformas snabbt – gränser för normalitet flyttas.
Historiska exempel som hysteri, neurasteni och onani illustrerar hur diagnoser för-
svinner eller omdefinieras. Andra, som ADHD, utmattningssyndrom och postcovid, är
aktuella och omdebatterade.
Hon lyfte också att sexualitetsrelaterade diagnoser har genomgått stora skiften:
homosexualitet avskaffades som diagnos 1979, transsexualism har ersatts av könsin-
kongruens i ICD-11, och diagnoser som sadomasochism och nymfomani har omvärde-
rats.
Sammanfattningsvis betonade Sara Johnsdotter att krafter bakom förändringar är
komplexa: medicinsk utveckling, sociala rörelser, kulturella värderingar, politiska be-
slut, hälsoekonomi och professionella intressen. Slutsatsen är att medicin är en social
vetenskap i sin kärna – diagnoser är inte statiska, utan speglar både vetenskap och
samhälle.
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
När samhället och läkarkåren bytt fot – aborträtt och
dödshjälp
Niels Lynöe, professor emeritus i medicinsk etik, Karolinska Institutet
Niels Lynöe gav en historisk och etisk genomgång av hur synen på aborträtt och döds-
hjälp förändrats över tid, och hur både samhället och läkarkåren successivt omprövat
sina ställningstaganden.
Historiskt var abort starkt reglerad, och kvinnors trovärdighet prövades noggrant,
vilket ledde till att många sökte vård utomlands. Niels Lynöe visade att de etiska rikt-
linjerna för läkare också har förändrats betydligt – från att läkaren skulle skydda liv
”allt från dess början i moderlivet” till att aldrig medverka i åtgärder som syftar till att
påskynda döden.
Niels Lynöe beskrev hur dödshjälp fortfarande är kontroversiellt och juridiskt oklart.
Diskussionen omfattar skillnader mellan palliativ sedering, läkarassisterat suicid
(LAS) och aktiv dödshjälp, samt ojämlikheten när patienter reser till Schweiz för hjälp.
Argument för LAS bygger på autonomiprincipen och att minska lidande, medan argu-
ment emot handlar om risken för sluttande plan och missbruk, samt att palliativ vård
anses vara tillräckligt för att lindra fysiskt och psykiskt lidande.
Skiftande attityder inom läkarkåren
Niels Lynöe visade vidare att attityder bland svenska läkare har förändrats över tid.
Idag är fler positiva än tidigare, särskilt bland yngre läkare. Prognosen är att en majo-
ritet kan stödja LAS inom tio år, vilket kan öppna för politiska beslut. Samtidigt beto-
nade han att värderingsförskjutningar tar tid. Vissa sker snabbt, som införandet av fri
abort, medan andra sker gradvis över generationer.
Niels Lynöe pekade slutligen på att patientlagen redan ger patienten rätt att välja
behandling om den är förenlig med vetenskap och beprövad erfarenhet, vilket väcker
frågan: om patienten föredrar djup palliativ sedering framför suboptimal symtomlind-
ring, varför är det ett problem?
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025�
Synen på utsatta människor – normförskjutningar idag
Hanna Laustiola, generalsekreterare, Läkare i Världen
Wiktor Rutkowski, medicinskt ledningsansvarig läkare, Läkare i Världen
Hanna Laustiola och Wiktor Rutkowski beskrev hur hälsa är en mänsklig rättighet och
hur vården i praktiken ofta misslyckas med att skydda de mest sårbara.
Genom Läkare i Världens mottagningar i sju svenska städer möter de årligen
tusentals människor som saknar tillgång till vård: papperslösa, asylsökande och
utsatta EU-mig-ranter. Trots lagstiftning som ger rätt till subventionerad vård filtreras
dessa patienter genom juridiska och administrativa hinder, vilket gör att medicinska
behov hamnar i skymundan för kontroll, kostnad och migrationspolitik.
En etisk kris
Hanna Laustiola och Wiktor Rutkowski berättade hur detta skapar en etisk kris för
vårdpersonal. När omsorgens kärna – att lindra lidande och se patienten som mål i
sig – trängs undan av regler och angiverikrav, uppstår moralisk stress och förlust av
professionell identitet. Konkreta exempel illustrerade hur patienter nekas livsviktig
behandling eller avstår vård av rädsla för skulder, angivelse eller utvisning.
Historiskt har Sverige gått från en mer humanitär hållning till dagens restriktiva poli-
tik. Exempelvis visade de hur Påskuppropet 2005 syftade till att driva en mer generös
flyktingpolitik, och hur lagändringen 2013 gav papperslösa rätt till vård. De framhöll
att utvecklingen nu går i motsatt riktning, då Tidöavtalet och förslag som den så kall-
lade angiverilagen markerar en tydlig förskjutning mot mer restriktiv politik. Detta
sker med allvarliga konsekvenser som följd. Bland annat ses en ökad psykisk ohälsa,
spridning av smittsamma sjukdomar, barn som far illa och i värsta fall förtida död.
Hanna Laustiola och Wiktor Rutkowski avslutade med att betona att vårdpersonal
vittnar om en växande tystnadskultur och misstänkliggörande av målgruppen.
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
När normer förändras och vi är oeniga – hur vet vi att vi
står på rätt sida
Folke Tersman, professor i praktisk filosofi, Uppsala universitet
Folke Tersman gav en filosofisk och samhällsanalytisk föreläsning om hur normer
förändras över tid, varför vi ofta är oeniga i värdefrågor och hur vi kan orientera oss
etiskt i tider av polarisering. Han betonade att när vi ställs inför svåra etiska frågor är
det viktigt att agera med både självständighet och öppenhet.
Hans budskap sammanfattades i två råd. För det första: att tänka själv och göra egna
bedömningar samt att våga ta ansvar för sina beslut. För det andra betonade han
vikten av att lyssna på andra, så länge det inte finns skäl att betvivla deras omdöme.
Genom att kombinera självständighet med dialog kan vi fatta mer välgrundade beslut.
Filosofiska perspektiv
Folke Tersman presenterade tre centrala teorier som präglar diskussionen om etik
och normer:
•
Contractualism, som betonar överenskommelser och rättvisa mellan individer
•
Kantianism, som utgår från plikter och universella principer
•
Utilitarianism, som strävar efter största möjliga nytta för så många människor som
möjligt
Dessa perspektiv ger olika svar på hur vi bör agera, men alla bidrar till förståelsen av
etiska beslut och policyutveckling.
Folke Tersman förklarade också Condorcets juryteorem, som är en princip inom
sannolikhetsteori och politisk filosofi om kollektiva beslut. Den säger att om varje
individ i en grupp har större än 50 % chans att fatta ett korrekt beslut och besluten
är oberoende av varandra, så ökar sannolikheten att majoritetsbeslutet blir korrekt
ju fler personer som deltar. Teoremet visar alltså att kollektiva beslut ofta är bättre än
individuella. Även om ingen är perfekt kan många tillsammans bidra med dygd och
omdöme, vilket ökar chansen till kloka beslut. Teoremet blir därmed ett argument för
att involvera många röster i etiska och politiska processer.
Globala trender
Folke Tersman beskrev en global trend av ökande autokratisering: antalet autokratier
har ökat från 11 till 42 länder mellan 2003 och 2023, och andelen av världens befolk-
ning som lever i autokratier har ökat från 50 procent till 71 procent under samma
period. Detta påverkar normer och värderingar globalt och ställer nya krav på försvar
av demokratiska principer.
Han visade också hur normer förändras över längre tid. Ett exempel är att attityder till
homosexualitet blivit betydligt mer liberala i icke-auktoritära samhällen men samti-
digt också i auktoritära länder, om än med viss eftersläpning, vilket påminner oss om
att förändring tar tid, men att utvecklingen i stort ofta går mot större rättvisa.
Folke Tersman belyste de värderingskonflikter vi ser i dagens samhälle, när liberala
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
värden som frihet, jämlikhet och välfärd möter konservativa värden som tradition,
nationalism och renhet. En asymmetri framträder: konservativa grupper tenderar i
högre grad att acceptera liberala värden än omvänt, vilket gör att utvecklingen går
mot större rättvisa och liberala värden. Detta medför att konservativa positioner
ibland anpassas till dessa förändringar, medan liberala värden sällan rör sig mot mer
konservativa ideal.
Paneldiskussion och avslutning
Moderatorer: Lotta Wendel, lektor i hälsa och samhälle med inriktning på medicinsk
rätt, och Erik Dahlman, specialist i psykiatri och rättspsykiatri
Dagens talare samlades i en avslutande paneldebatt ledd av Lotta Wendel och Erik
Dahlman. Diskussionen kretsade kring normförändringar inom medicin och samhälle,
och vad som egentligen utgör en etisk eller moralisk kollaps.
Panelen inledde med en talarrunda där varje deltagare reflekterade över när en norm-
förändring innebär en etisk och moralisk kollaps. Historiska exempel där läkarkåren
svikit sina ideal lyftes, liksom grupptänkande inom medicinen, förändringsbenägen-
het och när grupper lyfts ut ur sjukvårdssystemet.
Ett återkommande tema var tystnadskulturer i vården. Panelen betonade att när
kollegial lojalitet eller organisatoriska krav leder till att problem inte adresseras, ökar
risken för etiska övertramp.
En fråga från auditoriet var vad som händer när vården kommersialiseras och pa-
tienten ses som kund. Frågeställaren beskrev detta som ”elefanten i rummet”. Det blir
svårt att upprätthålla medicinsk etik när diagnoser och behandlingar i ökande grad
marknadsförs, och när ekonomiska drivkrafter riskerar att styra vården.
Paneldeltagare betonade vikten av att fråga sig: Vilken sjukvård vill vi ha? Grund-
läggande etiska principer måste vara vägledande när system utformas, inte bara när
enskilda beslut fattas.
Initiativet Kloka Kliniska Val lyftes som exempel på hur professionen kan bidra till att
vårdens resurser räcker till och att vård kan ges efter behov.
Från auditoriet kom även frågor om dödshjälp. Panelen noterade att signifikant fler
yngre läkare idag är positiva till läkaradministrerat suicid, vilket speglar en pågående
normförskjutning. Det hänvisades också till det gemensamma nordiska uttalandet
från Etik- och ansvarsrådet, där de nordiska läkarförbundens etikkommittéer mot-
sätter sig dödshjälp. Orättvisor kopplade till palliativ sedering diskuterades, särskilt
behovet av att lyssna på och ta patientens upplevelser på allvar.
Trots många utmaningar betonade panelen att normförskjutningar också kan vara po-
sitiva. Ett exempel är det ökade genomslaget för ett patientcentrerat förhållningssätt,
som i sin tur stärker förtroendet för vården och bidrar till bättre vårdmöten.
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
Insikter & medskick från Etikdagen
I en sista reflekterande runda sammanfattade paneldeltagarna sina viktigaste
insikter och medskick från Etikdagen:
Läkarprofessionen är privilegierad
Därför måste läkare ta ansvar, inte bara för sina beslut, utan också för att sätta
sig in och försöka förstå hur det är att befinna sig på samhällets botten.
Många röster måste höras
I frågor som dödshjälp och andra komplexa etiska dilemman behövs en mång-
fald av perspektiv för att belysa alla dimensioner. Tystnadskultur är farligt,
eftersom olika röster behövs för att spegla olika sidor av svåra frågor.
Samtalet är avgörande
Panelen lyfte vikten av respektfull dialog, att lyssna på varandra och att ha högt
i tak, särskilt när etik och vetenskap diskuteras.
Tvärvetenskap berikar
Det framhölls även att dagens konstellation av medicinska, historiska och an-
tropologiska perspektiv visade hur mycket professionen tjänar på inspel
utifrån, särskilt då läkarkåren själv formulerat sina etiska regler genom histo-
rien.
Använd din röst
Läkare uppmanades slutligen att använda sin röst och engagra sig. Det kan
handla om att motverka tystnadskultur, att vid behov utöva civil olydnad eller
engagera sig politiskt. ”Att lägga sig i” är viktigt, särskilt i tider då vårdens
grundprinciper utmanas.
RAPPORT FRÅN ETIKDAGEN 2025
ADRESS Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm, Sweden
VÄXEL 08-440 88 60 WEBB www.sls.se