RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
RAPPORT FRÅN eHÄLSODAGEN 2025
Hur ska professionen vara en medaktör istället
för reaktör i vårdens digitalisering?
– Krav på utbildning, informationsstruktur och granskning
avseende hälsodata, journalsystem och generativ AI.
Den 25 november 2025
Svenska Läkaresällskapet
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
eHälsodagen arrangerades av Svenska Läkaresällskapets (SLS) kommitté för eHälsa, Läkarförbundets
digitaliseringsråd (LDR) och Svensk Förening för Medicinsk Informatik (SFMI).
PROGRAMKOMMITTÉ Josephine Strid, Ragnberth Helleday, Göran Petersson (SLS eHälsokommmitté),
Beata Angelbjörk, Lars Lindsköld, Susanne Bergenbrant Glas (SFMI) och Lars Rocksén (LDR)
PRODUKTION Svenska Läkaresällskapet, Klara Östra Kyrkogata 10, 101 35 Stockholm
VÄXEL 08- 440 88 60 E-POST sls@sls.se WEBB www.sls.se
TEXT Lena Edberg, kommunikatör SLS och Maria Berg utredare SLS
GRAFISK FORM Jaana Logren Bergqvist, kommunikationschef SLS
FOTON Istockphoto
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
SLS eHälsodag 2025
Den 25 november hölls årets eHälsodag i Svenska Läkaresällskapets
hus med temat ”Hur ska professionen vara en medaktör istället för
reaktör i vårdens digitalisering?”
Under det gedigna programmet diskuterades krav på utbildning,
informationsstruktur och granskning avseende hälsodata, journal-
system och generativ AI.
eHälsodagen arrangerades av SLS eHälsokommitté i samarbete med Svensk
Förening för Medicinsk Informatik (SFMI) och Läkarförbundets digitaliserings-
råd. Med omkring 100 deltagare, inklusive ett drygt tjugotal digitalt, skapades
ett levande samtal om hur professionen möter den snabbt avancerande digitala
utvecklingen i vården.
Svenska Läkaresällskapets ordförande Catharina Ihre Lundgren inledde dagen
genom att lyfta att professionen exponeras i allt högre grad för avancerade digi-
tala verktyg, där generativ AI fortfarande används sporadiskt och med varieran-
de evidens. Samtidigt ökar kraven på att Sverige, liksom övriga Europa, arbetar
utifrån en gemensam informationsstruktur för att möjliggöra effektiv och säker
användning av hälsodata i både vård, uppföljning och forskning.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Hur kan digitaliseringen bli en större del av läkarens
uppdrag?
Dagens första block modererades av Göran Petersson, ordförande i SLS eHälsokommitté.
Här stod frågan hur digitaliseringen kan bli en större del av läkarens arbetsroll i cen-
trum.
Socialstyrelsens roll för läkares utbildning och karriär i klinisk informatik
Björn Eriksson, generaldirektör vid Socialstyrelsen
Björn Eriksson beskrev myndighetens arbete inom området. Han tog upp behovet
av en omfattande omställning inom hälso- och sjukvården, drivet av bland annat: en
åldrande befolkning, vårdplatsbrist, kompetensförsörjningsutmaningar och krav på
krisberedskap. För att möta detta krävs robusta digitala stöd. Socialstyrelsen arbetar
därför med NDI (nationell digital infrastruktur), införandet av ICD-11 och anpassning-
en till EHDS (EU:s gemensamma hälsodataområde). Myndigheten har regeringens
uppdrag att definiera vad som behövs i digitaliseringen, medan E-hälsomyndigheten
ansvarar för hur det ska genomföras. Dessutom pågår ett arbete inom Nationella vård-
kompetensrådet för att stärka professionernas kunskap i klinisk informatik.
EXEMPEL HUR EHÄLSOARBETET BEDRIVS PÅ OLIKA NIVÅER
CMIO – Chief Medical Information Officer
Ragnberth Helleday, CMIO vid Norrlands universitetssjukhus
Ragnberth Helleday beskrev sin roll som en strategisk brygga mellan vårdens vardag
och den tekniska infrastrukturen som ska stödja den. Som CMIO ansvarar han för att
säkerställa att digitala system och informationsflöden utgår från vårdens behov och
bidrar till hög kvalitet, patientsäkerhet och effektiva arbetssätt. Rollen innebär också
att ge strategiskt stöd till hälso- och sjukvårdsdirektören samt att säkerställa att vår-
dens personal får tydlig, korrekt och användbar information i samband med digitala
förändringar. Han samarbetar tätt med läkare, sjuksköterskor, apotekare och infor-
matiker för att skapa digitala lösningar som fungerar i klinisk verklighet och stärker
vårdens professioner.
Medicinsk digitaliseringsstrateg
Marek Czajkowski, medicinsk digitaliseringsstrateg i Region Dalarna
Marek Czajkowski driver regionens arbete med digital utveckling ur ett medicinskt
perspektiv. Han fungerar som länken mellan vårdens professioner, ledningen och IT,
och bidrar till både strategier och handlingsplaner inom digitalisering. I sitt uppdrag
är han medicinsk rådgivare i projekt som 1177 Direkt, telemonitorering och digitala
mottagningar. Han ansvarar också för utveckling av strukturerad vårdinformation och
införandet av vårdinformationssystem som Cosmic. På så sätt stärker han läkarens roll
i digitaliseringen, skapar interna synergier och bidrar till forskning som förbättrar och
fördjupar vårdens digitala arbetssätt.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
MIO – Medical Informatics Officer
Helge Brandberg, MIO vid Danderyds sjukhus
Helge Brandberg arbetar som MIO med uppdraget att vara en brygga mellan klinikens
behov och de digitala lösningar som ska stärka vård och arbetssätt. Han driver den
digitala transformationen i linje med klinikens och sjukhusets mål och samarbetar
nära med den administrativa chefen som ansvarar för IT-infrastrukturen. I rollen
ingår han i ledningsgruppen och leder klinikens digitaliseringsgrupp. Han betonade
vikten av att utgå från vad klinikerna verkligen behöver och att arbeta behovsstyrt när
ny teknik införs. Han forskar även om AI inom kardiologi, vilket ger honom en stark
vetenskaplig grund i arbetet med att stödja implementering av digitala lösningar som
är anpassade till vårdens praktiska verklighet.
Diplomering i klinisk informatik
Mattias Agestam, ledamot i SLS eHälsokommitté ingår i SFMI:s arbetsgrupp för
diplomeringen
Diplomeringen bygger inte på ett kunskapsprov utan på att den sökande beskriver
sina meriter i relation till fastställda kunskapsmål. En av SFMI utsedd bedömargrupp
granskar meriterna och lämnar förslag om diplomering eller avslag, varefter SFMI:s
styrelse fattar det formella beslutet. Ambitionen är att på sikt utveckla klinisk infor-
matik till en tilläggsspecialitet.
Paneldiskussion
Blocket avslutades med en paneldiskussion där de fem föregående talarna debattera-
de professionens roll i vårdens digitalisering. Deltagarna lyfte stora regionala skillna-
der i arbetssätt och förutsättningar, och betonade att ett tydligt strategiskt ledarskap
måste komma först för att digitala satsningar ska ge verklig nytta. Ökad utbildning
inom klinisk informatik, dvs att hantera digitala verktyg i vården, på alla nivåer med
start i läkarnas grundutbildning sågs som en förutsättning, liksom att skapa tillit och
god kommunikation mellan profession, ledning och tekniska funktioner. Panelen
återkom också till vikten av att utgå från vårdens faktiska behov och bygga broar till
teknikens möjligheter. En viktig distinktion gjordes mellan att bara göra information
digital och att arbeta med verklig digitalisering – det vill säga att skapa interaktiva,
integrerade och verksamhetsnära lösningar som stärker både patientarbete och pro-
fessionens arbetsflöden.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Vårdens digitalisering – hälsodata, journalstruktur och AI
Det andra blocket modererades av Clara Brandkvist, ledamot i SLS eHälsokommitté.
Här låg fokus på datakvalitet, informationsstruktur och hur AI används kliniskt.
Vad kan professionen göra?
Markus Lingman, specialistläkare i kardiologi och ledningsstrateg i Region Halland
Markus Lingman gav en tydlig överblick av AI:s nuvarande roll i vården. I Sverige
används idag främst smal AI inom hälso- och sjukvården, verktyg som gör en avgrän-
sad uppgift, som att automatiskt skriva journaler och remisser genom att lyssna på
patientmöten (ambient scribes). Andra länder, som USA, ligger längre fram och börjar
integrera stora språkmodeller (LLM) i journalsystem. Han visade hur AI kan stödja
forskning, till exempel genom att förutse plötslig hjärtdöd, och hur tekniken möjlig-
gör avancerad förloppsprediktion och analys av komplexa samband som människor
inte kan överblicka. Samtidigt finns utmaningar, som ”hallucinationer” – när modeller
ser samband som inte finns. För att minska detta behövs bättre förberedda AI-frågor
(”förpromptning”) och användning av RAG (retrieval augmented generation) och
orkestrerade agenter. Hans budskap var att professionen måste ta en aktiv roll – sätta
behov, bidra med klinisk kunskap och vara med och kvalitetssäkra hur AI används. Då
blir tekniken ett stöd i både vardag, beslut och forskning, istället för en okontrollerad
kraft vid sidan av vården.
Lagar, regler och riktlinjer för patientsäker AI
Gabriel Westman, chef för AI-enheten vid Läkemedelsverket
Gabriel Westman gav en översikt av det kommande regelverket för patientsäker AI
och betonade att EU:s AI-förordning införs stegvis fram till 2027 med ett tydligt risk-
baserat angreppssätt. Han skiljde mellan smal, encoder-baserad AI och mer komplex
generativ AI, där risken för hallucinationer och felaktiga slutsatser är större och där-
för kräver noggrann kvalitetssäkring och tydliga ansvarsstrukturer.
Han lyfte även utmaningar kring dataskydd och integritet, såsom hur träningsdata
kan innehålla eller återskapa personuppgifter, samt behovet av korrekt metadata och
tydlig ansvarsfördelning. Han betonade att ett etiskt och försiktigt förhållningssätt är
nödvändigt genom hela AI-systemets livscykel. För att få kliniskt fungerande AI krävs
enligt Gabriel Westman god datakvalitet, epidemiologisk relevans, teknisk infrastruk-
tur och kompetens inom både data science, domänkunskap, juridik och organisation.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Hur ska appar kvalitetssäkras?
Efter lunch fördjupades temat kring kvalitetssäkring av digitala hälsotjänster. Detta
segment modererades av Göran Petersson som även passade på att lyfta SLS Enkät-
rapport om hälsoappar (2024).
Health apps – quality assessment from a European perspective
Petra Hoogendoorn, change manager, lead expert ISO 82304-2 (Health and wellness
apps – quality and reliability)
Petra Hoogendoorn föreläste digitalt från Nederländerna om hur kvalitetssäkring av
digitala hälsotjänster hanteras i olika europeiska länder. Hon beskrev sitt arbete som
EU-koordinator och lyfte behovet av att gå från ord till strukturerade data och fram-
höll att individbaserad informationsmodellering är avgörande. Hon förklarade att det
internationella begreppssystemet Snomed CT hjälper oss att definiera vad informatio-
nen betyder, medan den öppna standarden för hälsoinformation openEHR beskriver
hur den ska struktureras och användas i praktiken. Målet är att skapa data som kan
användas fler gånger, av fler aktörer, och på ett kvalitetssäkrat sätt. Hon betonade vik-
ten av att data håller hög kvalitet, eftersom dåliga indata alltid leder till dåliga resultat
– ” Garbage in, garbage out”.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Informationsstruktur – en nödvändighet
Segmentet lyfte varför informationsstruktur är en nödvändighet för att vårdens digitala
stöd ska ge oss verktyg till analys och uppföljning. Modererade gjorde Susanne Bergen-
brant Glas, vice ordförande SFMI.
Informationsstrukturens roll för fungerande digitalt stöd i vården
Patrik Georgii-Hemming, CMIO vid Karolinska universitetssjukhuset
Patrik Georgii-Hemming betonade att en välfungerande informationsstruktur är en
förutsättning för att vårdens digitala system ska stödja det kliniska arbetet – inte
belasta det. Han visade hur dagens informationsmiljöer präglas av många parallella
IT-system, dubbelarbete och omfattande administration, där särskilt sjuksköterskor är
hårt drabbade samt gav lästipset: Vårdförbundets rapport Den Dumma Digitalisering-
en (2025). Bristande strukturerade data leder till ineffektivitet, informationsförluster
och risker för patientsäkerheten. Han visade hur vården rör sig från ord till data, där
medicinskt fackspråk, Snomed CT och openEHR tillsammans skapar en gemensam
grund för att dokumentera en gång och använda många gånger. Med rätt struktur får
vården ”de fem rätten”: rätt information, till rätt person, i rätt tid, i rätt format, ge-
nom rätt system. Patrik Georgii-Hemming sammanfattade sin föreläsning med ”Det
är informationen som får vården att gå runt” och underströk att utan strukturerande,
återanvändbara data fungerar inte digitaliseringen.
Hur delar och använder vi hälsodata i Sverige och inom Europa?
Ylva Wide, tillförordnad enhetschef vid E-hälsomyndigheten
Ylva Wide gav en översikt av hur Sverige och EU bygger gemensamma strukturer för
hälsodata genom NDI (nationell digital infrastruktur) och till EHDS (European Health
Data Space). NDI ska skapa ett mer enhetligt informationsutbyte inom svensk vård,
medan EHDS-förordningen blir direkt gällande lag i Sverige och ska harmonisera hur
hälsodata delas och används i hela EU. Hon redogjorde för myndigheternas roller:
E-hälsomyndigheten som nationell kontaktpunkt, Socialstyrelsen som ansvarigt organ
för tillgång till hälsodata, Läkemedelsverket som marknadskontrollmyndighet och IVO
som tillsynsmyndighet. Dessa ska stegvis införas mellan 2025 och 2035 och syftar till
att skapa en säkrare, mer enhetlig och mer användbar infrastruktur för hälsodata i
Sverige och EU.
Paneldebatt om nationella kvalitetsregister
Jan Hillert, ordförande Nationella kvalitetsregisterföreningen, Lars Rocksén, överlä-
kare anestesi, Rodabe Alavi, utredare E-hälsomyndigheten, Anna Trinks, samordnare
för nationella kvalitetsregister SKR, Cia Ihre Lundgren, ordförande SLS.
Panelen diskuterade om NDI (Nationell digital infrastruktur) kan göra de nationella
kvalitetsregistren (NKR) mer effektiva samt hur professionens engagemang kan säker-
ställas. Det beskrevs hur arbetet gått från att ”låta tusen blommor blomma” till att idag
både rensa bort det som inte fungerar och samtidigt utveckla nya lösningar. Panelen
lyfte möjligheten att i framtiden använda realtidsdata, både för patientinformation och
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
organisatoriska behov. En stor utmaning är personalens motivation att rapportera, ef-
tersom arbetet upplevs som tidskrävande. Samtidigt framhölls registrens värde för att
uppnå jämlik vård och kunna jämföra regionernas resultat. En pilotstudie där läkare
använde AI för att föra journal visade blandade resultat: vissa fördelar identifierades,
men nackdelarna bedömdes väga tyngre, vilket väcker frågor om hur AI-lösningar ska
utvärderas framöver. Avslutningsvis betonades behovet av bättre samordning mellan
pågående satsningar inom området. Ett närmare samarbete skulle både spara kostna-
der, skynda på utvecklingsprocesser och stärka det gemensamma lärandet.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Hur ska AI kvalitetssäkras?
Detta högaktuella ämne modererades av Josephine Strid, SLS Kandidat och underläkar-
förenings representant i eHälsokommittén.
Erfarenheter av journaldokumentation med AI
Sami El Amrani, ST-läkare och doktorand vid KI, och Helge Brandberg, bitr. överlä-
kare och kardiolog vid Danderyds sjukhus
Sami El Amrani och Helge Brandberg delade med sig av sina erfarenheter att använda
AI för journaldokumentation. Syftet med satsningen har varit att minska den admi-
nistrativa bördan och frigöra mer tid för patientmöten – en av vårdens mest påtagliga
arbetsmiljöutmaningar. AI-verktygen som testats stödjer transkribering, strukture-
ring och formulering av journalanteckningar, och upplevs kunna bidra till både ökad
effektivitet och högre kvalitet. Samtidigt framhölls flera frågor som måste hanteras för
att tekniken ska fungera i klinisk vardag: vilka organisatoriska och tekniska förutsätt-
ningar som krävs, hur ”färdig” en lösning behöver vara innan den kan utvärderas och
hur man bedömer verktyg som kontinuerligt utvecklas.
Även frågan om finansiering diskuterades. I en tid då AI-utvecklingen går snabbt är
det oklart vem som ska stå för kostnaderna för produktutveckling och löpande för-
bättringar – vårdgivare, leverantörer eller regioner. Föreläsarna påtalade att traditio-
nella utvärderingsmetoder ofta är för långsamma för dagens AI-system. Därför behövs
flexiblare modeller som kan säkerställa både nytta och patientsäkerhet.
dAIbetes - AI i diabetesforskningen
Paolo Parini, professor klinisk kemi, KI
Paolo Parini beskrev hur artificiell intelligens används för att utveckla mer indivi-
danpassad behandling vid typ 2-diabetes. Utgångspunkten är det stora EU-projektet
dAIbetes, där data från hundratusentals patienter i Europa används för att bygga
avancerade AI-modeller. Genom så kallad federerad dataanalys kan sjukhus och uni-
versitet bidra med sina data utan att dela själva patientinformationen – endast lokalt
tränade modeller förs vidare. Det långsiktiga målet är att skapa virtuella tvillingar av
patienter, digitala modeller som gör det möjligt att simulera olika behandlingsalter-
nativ och förutsäga vilket som ger bäst effekt för just den individen. Han beskrev hur
denna teknik kan bidra till bättre behandlingsresultat, färre biverkningar och en mer
träffsäker vård.
Sammanfattning och avslutning
Tre yngre läkare tillika ledamöter ur SLS eHälsokommité; Milan Pishnemaz och
Josephine Strid, båda AT-läkare, samt Samuel Henriksson, ST-läkare i barn- och ung-
domsneurologi, sammanfattade vad de tar med sig för intryck från eHälsodagen 2025.
De var eniga om att de sett att det finns ett starkt engagemang bland läkare för digi-
talisering och e-hälsa; något som bör tas till vara bättre. Samtidigt finns tydlig för-
bättringspotential i hur digitala lösningar utvecklas och används i vården. Ett viktigt
budskap var att digitalisering är komplext och att både AT- och ST-läkare behöver mer
utbildning inom området för att kunna påverka och dra nytta av framtidens digitala
verktyg. ”Take-home message”: Engagemanget finns — nu behövs mer kunskap och
delaktighet för att digitaliseringen verkligen ska stärka det kliniska arbetet och pa-
tientsäkerheten.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
Fem lärdomar från SLS eHälsodag
Professionen behöver ta en mer aktiv och strategisk roll i digitaliseringen
Läkare måste vara medaktörer, inte reaktörer – genom tydligt ledarskap,
definierade roller och ökad utbildning i klinisk informatik.
Digitalisering kräver robust informationsstruktur och hög datakvalitet
Strukturerad vårdinformation och en gemensam informationsstruktur är
grundläggande för fungerande journalsystem, uppföljning, forskning och
patientsäkerhet.
Professionen har en central roll i hur hälsodata och AI används kliniskt
Behov ska styra utvecklingen, och professionen måste bidra med klinisk
kunskap och bedöma hur tekniken kan förbättra beslut och arbetsflöden.
Kvalitetssäkring av appar och AI kräver tydliga standarder och ansvar
Nödvändigt att säkerställa kvalitet, patientsäkerhet och rätt användning av
digitala verktyg.
Samordning är avgörande för att digitala satsningar ska ge nytta
Behov av bättre samordning mellan pågående initiativ – för att undvika
dubbelarbete, stärka gemensamt lärande och använda resurser mer
effektivt.
RAPPORT FRÅN SLS eHÄLSODAG 2025
ADRESS Klara Östra Kyrkogata 10, Box 738, 101 35 Stockholm, Sweden
VÄXEL 08-440 88 60 WEBB www.sls.se